IHS

Till framsidan

Övriga artiklar

Brev till Rikare Liv

 

Förtroendevalda, eller "förtroendetillsatta"? Det är frågan som kan ligga till grund och orsak till personalpolitiken i den svenska kyrkan.

Foto: RLC

SBU-RAPPORT

Alarmerande utredning

Sveriges farligaste arbetsplats

Nu kommer en ny larmrapport som visar Svenska kyrkans utsatta läge. SBU, Statens beredning för medicinsk utvärdering, har undersökt arbetsmiljöer som leder till depressioner, utbrändhet och utmattningssyndrom. På samma sätt, som Boverkets ledning inte ens diskuterat hur dagens bostadsrättsköpare blivit missledda om den progressiva avskrivningen, verkar inte heller Svenska kyrkans högsta ledning förstått sina brister vad gäller arbetsmiljön.


  Ulf Svensson: |2014-02-26| Nyligen lyfte Försäkringskassan i en omfattande rapport fram de yrkesgrupper – präster och pastorer – där risken för att drabbas av psykisk ohälsa är som störst.  Projektledaren för SBU-rapporten är välmeriterad i sammanhanget, professor Töres Theorell, som tidigare varit chef för Institutet för psykosocial medicin som senare blev Stressforskningsinstitutet. Den rapport han basat över på SBU talar sitt tydliga språk.

När man som arbetstagare har för mycket att göra, men små möjligheter att påverka sin arbetssituation, då uppstår problem. Man kan tycka att prästyrket är ett fritt och växlande uppdrag vilket till del är sant. Men det är också sant att om man tilldelas nya arbetsuppgifter utan att gamla arbetsuppgifter upphör, har detta ett hälsopris. Präster och pastorer kan påverka när arbetsuppgifterna ska utföras, men däremot inte vad som ska utföras.

Här har vi en av förklaringarna till den häxbrygd som arbetsmiljön inom Svenska kyrkans församlingar utgör i dag, där arbetsmiljön efter delningsreformen år 2000 verkar brakat ihop fullständigt.

Arbetsmiljöns betydelse

Den forskningssammanställning som presenteras i rapporten ”Arbetsmiljöns betydelse för symtom på depression och utmattningssyndrom” omfattar en genomgång av de senaste 20 årens forskning kring området, vilket innebär att resultaten ”är väldigt konsistenta och ganska entydiga”, enligt en tidningskommentar av professor Töres Theorell.

Han understryker också att höga krav i sig inte leder till psykisk ohälsa utan att det är just kombinationen små påverkansmöjligheter och ökande arbetsbörda som är huvudproblemet.

Eftersom Svenska kyrkans församlingar leds av förtroendevalda, personer som inte alltid har de insikter som krävs för få en arbetsplats att fungera – eftersom man helt enkelt inte har den kompetensen. Ett tag försökte Svenska kyrkan ”lösa” detta problemen med att skicka sina kyrkoherdar på kurs, men frågan är varför man inte sände sina förtroendevalda på samma typ av kurser. Summa summarum: ledningarna i våra församlingar verkar styras med fromma ord och politiska agendor snarare än demokratiskt genomarbetade och förankrade verksamhetsplaner och församlingsinstruktioner.        

Vuxenmobbning

Kyrkoherdar som sparkas utan att få reda på varför, präster som får varningar från en klar himmel, domkapitel som både utreder, anklagar och dömer sina anställda är exempel på det virrvarr av arbetsrättsliga oklarheter som omger Svenska kyrkan. Detta med vuxenmobbing är också en av de förklaringsfaktorer som lyfts fram i rapporten, som orsaken till varför vissa arbetsplatser leder till psykisk ohälsa.

Mobbing på jobbet förvärrar också den psykiska ohälsan och nyligen avgjordes ett fall i rätten där två anställda chefer fälldes för arbetsmiljöbrott för att en anställd tog sitt liv där just mobbing var huvudorsaken. Kanske kan detta rättsfall bli en vändpunkt också för Svenska kyrkan.

Utköp av präster har ju närmast nått epidemiska nivåer och frågan är om det till slut kommer att bli rättsväsendet som förändrar arbetsorganisation och ledning av denna av våra äldsta samhällsinstitutioner.

Frågan är vem som är juridiskt och moraliskt ansvarig i en församling. Är det kyrkoherden, som både är chef och underställd kyrkorådet, eller är det kyrkorådet eller kyrkorådets ordförande? Frågan är också fackets roll i allt detta. Visst, man stöttar sina medlemmar i olika arbetsplatskonflikter, men frågan är varför man går med på uppgörelser – munkavlekontrakt med tystnadsplikt? I det långa loppet är detta till nackdel för medlemmarnas framtida yrkeskarriärer. Kanske kan skyhöga skadestånd få alla parter att lösa problemen och inte bara symptomen.

Vårt samhälle har inte längre ekonomiska möjligheter att låta en så stor sektor som Svenska kyrkan skötas på detta oansvariga sätt där man varken tar sitt arbetsgivaransvar eller sitt samhällsansvar. För det är inte hållbart i längden att köpa sig från den lagstadgade skyldigheten att följa arbetsmiljölagstiftningen.

Går arbetsmiljön att åtgärda?

Det finns ljuspunkter enligt Töres Theorell. Han menar att information och delaktighet i beslut är viktiga beståndsdelar i en vändning. Frågan är dock om dessa åtgärder också är framkomliga inom Svenska kyrkan? Med tanke på att ledningen inte ens verkar tycka att det är ett problem att prästyrket är Sveriges farligaste jobb – eftersom man ju inte gör något åt det. Frågan är om man ens känner till det?

Frågan är också om de som ansvarar för utbildningen av nya präster och de som ansvarar för att prästviga nya kandidaterna kan svära sig fria från ansvar. Fortsätter kvinnofallet och manfallet, så som det ser ut i dag, då är det snart frågan om inte skyddsombuden måste stänga Svenska kyrkans arbetsplatser. Dom är ju livsfarliga!

SBU rapporten