REDAKTION

Övriga artiklar

Till framsidan

Brev till Rikare Liv

Menora, den sjuarmade oljelampan, ett minne från det andra templet i Jerusalem.

Ledare: 27 januari – FN:s minnesdag 

Shoah – Förintelsen – Holocaust

Förintelsen av sex miljoner judar tillhör världshistoriens allra grövsta brott. Det var resultatet av nazismens försök att utrota Europas judar – ”de som inte var som oss”.  Förintelsen benämns som "Shoah", vilket är hebreiska och betyder katastrof. Ordet ”Förintelsen” kommer från tyskans Vernichtung, och är det begrepp som nazisterna använde.  


  Paul Lindberg: |2010–01–21|  Omkring 6 miljoner av Europas judar mördades, med att först ha kränkts och skändats på många förnedrande sätt. Många dog även i koncentrationsläger på grund av svält, sjukdomar och slavarbete.

Enligt många bedömanden inkluderas Förintelsens minne över nazismens offer, förutom judar, även romer, homosexuella, muslimer, handikappade av olika slag, samt olika etniciteter med annorlunda bakgrund och utseenden. Med den definitionen hade Förintelsen över 11 miljoner offer. Totalt dog 78 miljoner orsakat av nazismen under Andra Världskriget.

Martyrskap får inte missunnas någon grupp, och ska inte behöva vara orsak till en martyrskapets gradering eller tävlan. Ondska är ondska, och offrens martyrskap gäller både jude som grek.  

SYSTEMATISK ONDSKA

Nazismens utrotningar skiljer sig i historien genom systematisk och statligt organiserade mordindustrier, av en välutvecklad kulturnation. Nazisterna igångsatte en systematisk utrotning av alla dem som inte kunde tålas. Det gällde politiska motståndare såsom socialister, fackföreningsfolk, socialdemokrater, liberaler eller alla dem som visade motvilja till nazism. Nazisterna krävde total underdånighet av hela befolkningen för att underställas en enda vilja.

Bibeln omnämner förföljelser av judar, som senare under medeltidens Europa togs till förevändning av judeförföljelser, med fruktansvärda lidanden och död.

Det var i Europa som den systematiska antisemitismen utvecklades, på grund av religiös okunskap, inom framförallt den romerska kyrkan. "Judarna – Jesusmördarna". Detta arv av fördomar följde sedan med ända fram till Förintelsen under det Andra Världskriget.

Antisemitism är fortfarande en pesthärd och inte sällan orsak till argument och generaliseringar då exempelvis staten Israel kritiseras. Staten Israel bör kritiseras, och tål att kritiseras, och får kritiseras, men det måste ske helt utan antisemitiska invektiv.

Israels befolkning består, förutom av palestinier och högerextrema judar, även av liberaler, socialdemokrater och socialister, som också är motståndare till de destruktiva högerextremisterna. Svik inte dessa politiska krafter!

SIONISM

Europas förföljelser av judar ledde med tiden till judisk assimilation, med namnändringar och konvertering till kristen tro. Under slutet av 1800-talet togs initiativet till Sionism av författaren och journalisten Theodor Herzl. Enligt hans mening skulle Europa aldrig någonsin kunna klara av etnokulturell och religiös mångfald. Med bästa avsikter vävdes drömmarna om det historiska Israel till en realitet. Att Herzl fick rätt om Europas oförmåga besannades med 1900-talets Förintelse.

Ordet Holocaust blev Israels officiella benämning på Förintelsen och antogs 1948. Och 1978 antogs Holocaust som officiell benämning genom att dåvarande presidenten i USA, Jimmy Carter, etablerade den så kallade Förintelsekommissionen.

Förintelsen – Holocaust

Holocaust används i dag som benämning av flera nationer och i världspressen. Ordet har sin härledning från grekiska ordet holokautoma. Och senare under medeltiden användes ordet om bestialiska massakrer av judar. Holokautoma har sitt ursprung från antikens grekiska ord holos (hel) och kaustos (bränd).

I Tyskland proklamerades Bekännelsekyrkan 1934, med Karl Bath och Dietrich Bonhoeffer som ledare. Denna opposition bekämpade den antisemitiska utvecklingen, men också bekämpandet av hitlerdyrkan inom Deutsche Kirche. Den uppåtsträckta armen var från början en kristen hälsning till Jesus och Gud. Bekännelsekyrkan och dess medlemmar av präster och ledare fängslades och många av dem avrättades.  

FINNS DET NÅGRA Lärdomar?

Vad har då världssamfundet lärt av den reellt existerande historien? Ja, det är självklart mycket, men ändå för lite! Europa visar idag en alltför stor tolerans för intoleransen, och tillåter kärlek till hat och fördomar. Främlingsfientliga och rasistiska partier gör sig gällande, och skapar misstämning och vånda hos miljoner människor i europakulturen. Nya partier tvingar sig fram till positioner, och med ljusskygga avsikter byggs nätverk över partigränserna. Deras avsikter är knappast kärlek och tolerans!

Vi kan se nynazister fritt marschera i uniformer, trots uniformsförbud. I exempelvis Linköping motsatte sig antirasister denna möjlighet, varvid dåvarande landshövdingen tog nazisterna i försvar, med motiveringen att nazisterna var välartade och hade demonstrationsrätt. Medan antirasisterna ansågs vara huliganer. Antagligen handlar sådana landshövdingstilltag om vad som småborgerligt kan anses vara rumsrent – hel och rent i raka led, mot det oborstade, kanske? Istället för att stödja antirasisterna gav landshövdingen sitt stöd till nynazisterna i praktisk handling. Så kan det gå. 

Efter Andra Världskriget togs beslut om lärdomar från nazism, delvis på grund av medicinska experiment utförda av nazisterna. Helsingforsdeklarationen bestämde om etiska regler för forskning på människor. Efter denna deklaration har emellertid hur mycket oetisk medicinsk forskning som helst förekommit. Även bland ledande nationer – och på människor. 

Vi har säkert mycket kvar att lära om Förintelsen. Många vill helst glömma alltsammans. Förföljelser och mördande kunde alltså ske, och många utnyttjade kristenheten för dessa ändamål och åberopade en judisk Messias, som predikade kärlek och rättvis. Men denne föredömlige jude ville många hellre se som en arier i propagandistiska perspektivbyten, något som mera passade deras egen ondska.

MÖRDANDET SOM STATISTIK

Judar som mördades enligt boken "Dimensionen des Völkermordes" av Wolfgang Benz:

Bulgarien: 11 000

Danmark: 161

Frankrike och Belgien: 32 000

Grekland: 60 000

Italien: 7 600

Jugoslavien: 55 000–60 000

Luxemburg: 1 200

Nazityskland: 165 000

Nederländerna: 102 000

Norge: 735

Polen: 2 700 000

Rumänien: 211 000

Sovjetunionen: 2 100 000–2 200 000

Tjeckoslovakien: 143 000

Ungern: 502 000

Österrike: 65 000  

Statistik från Wikipedia  

Andra som mördades i lägren:

1,9 miljoner polacker

2-4 miljoner civila ryssar och sovjetmedborgare

200 000–800 000 romer 

200 000–300 000 funktionshindrade

2 500–5 000 Jehovas vittnen

Oräkneliga mängder av politiska motståndare, fackföreningsfolk, pacifister och kyrkliga motståndare som präster från katolska och protestantiska samfund.  

5 000–15 000 homosexuella män överfördes till koncentrationsläger utan dom. Det finns ingen känd statistik över hur många som egentligen mördades bland dem. 1942 började SS med systematisk utrotning av "vanekriminella", eller homosexuella, de mördades genom umbäranden och att svälta ihjäl dem. Statistik visar att omkring 100 000 tyska män greps på grund av beskyllningar för homosexualitet.

Om man räknar in alla dessa, både judar och andra, med statistiska underlag, stiger antalet utrotade till 11 miljoner. Det gäller alltså utrotningslägren, med civila människor.

Totalt dog omkring 78 miljoner människor under Andra Världskriget, enligt senare statistiska beräkningar – till största delen kan det ha varit civila. 

Statistik från Wikipedia   

MINNET – "VI FÅR ALDRIG GLÖMMA!"

Inom judendomen har teologer försökt bearbeta Förintelsens minne och för att kunna förhålla sig till det. En del har sökt sig mot den religionens ursprung, andra från gudstro överhuvudtaget. På många platser i världen finns minnesmärken och dylikt över Förintelsen, för att minnas den och informera yngre generationer och motverka hatbrott. Till exempel flera av koncentrationslägren, Anne Franks hus,  Jerusalem, Berlin, Imperial War Museum i London och US Holocaust Memorial Museum i Washington D.C. Internationell minnesdag för offren är deklarerad av FN 27 januari[28], men judiska grupper kan uppmärksamma andra datum.  

Wikipedia  

Nationell Minnesdag över Förintelsens offer, 27 januari

Judiska Församlingen i Stockholm inbjuder tillsammans med Föreningen Förintelsens Överlevande i Sverige, Judiska Museet i Stockholm och Svenska kommittén mot antisemitism till en afton för att uppmärksamma den officiella svenska minnesdagen över Förintelsen.

Söndagen 27 januari 2007 kl. 18.30 i Stockholms Stora Synagoga. 

Insläpp 17.30. 

  

Centrum för religionsdialog

  Det blir allt tydligare att religionen är en viktig drivkraft i vår värld idag, i såväl enskilda människors liv som i samhällsutvecklingen. Religionen kan spela en konstruktiv roll, men också utnyttjas för destruktiva syften. I det mångreligiösa Sverige är kunskap, förståelse och samverkan nödvändiga för att människor av olika tro ska kunna leva tillsammans.

Som trossamfund har Svenska kyrkan en viktig uppgift i att utveckla och förmedla kunskap om andra religiösa traditioner och hur vi som kristna kan förstå dem, och främja de goda mötena över religionsgränserna. I detta sammanhang är den egna teologiska reflektionen över erfarenheter av religionsmöten av stor betydelse.

Vad är religionsdialog?
Religionsdialog är möten mellan människor; möten där vi i öppenhet och med förtroende för varandra delar det som är viktigt i våra liv. Religionsdialog är inte debatt, där det gäller att övertyga en ”motståndare”. Det är inte heller förhandling där det gäller att komma fram till en minsta gemensamma nämnare. I dialogen möts vi som troende för att lära om och av varandra.

Vad gör vi?
Centrum för religionsdialog erbjuder
» Kurser och seminarier för olika målgrupper
» Samtalsgrupper av skilda slag
» Studieresor
» Handledning och rådgivning
» Nätverk för samverkan och gemensam reflektion
» Bibliotek

Helene Egnell och Annika Wirén 

Medarbetarna

Helene Egnell prästvigdes för Stockholms stift 1988 och har arbetat som församlingspräst i Sundbyberg under många år. Hon disputerade 2006 på avhandlingen Other Voices. A Study of Christian Feminist Approaches to Religious Plurality East and West.

Annika Wirén har arbetat som församlingspräst i Rinkeby med inriktning mot dialog och religionsmöte. Utifrån erfarenheterna av detta arbete skrev hon magisteruppsatsen Jesus från Rinkeby. Hon prästvigdes för Stockholms stift 1996. Dessförinnan tjänstgjorde hon under ett tiotal år på utrikesdepartementet med placering bl. a. som sinolog på Svenska ambassaden i Peking och pressattaché vid svenska FN-delegationen i New York.

Läs mer om Religionsdialog!