Klassisk 

skulpturkonst

Från museerna

Begreppet klassisk är arvet efter antikens Grekland och Rom med dess aristokratiska konstutsmyckning – i första hand skulptur och arkitektur. Ordet klassisk uppkom ursprungligen från latinets classis, som helt enkelt betyder "klass". När vi idag menar klassisk inom konsterna så gäller det inte längre bara det från antiken. Begreppet har fått en vidare mening och inkluderar alla kulturernas antika arv. Klassisk företräder numera bestående värden och mönstergill betydelse inom breda civilisationsområden.

   Paul Lindberg:  |2013-03-25|  Klassisk, eller klassindelning, var en idé av den romerska kejsaren Servius Tullius, som klassindelade det romerska och fria borgerskapet med sex digniteter, från aristokrater till plebejer – resten var ofria eller slavar.

Med tiden utvecklades dock begreppet klassisk och ramarna vidgades i och med termen classicus scriptor, för en bra författare – en författare av hög klass. Det som höll måttet och blev tidlöst klassades högt, och ansågs med tiden därefter för klassiskt.

Under 1400-talet och renässansens vurm för romersk kultur, kom uppfattningen om klassisk till allmän användning främst för de konstkulturella värdena – främst gällde detta det stora romerska kulturarvet, kunskapsbildningen, litteraturen, arkitekturen och skulpturkonsten, men också den romerska rätten och samhällets organisering i klassordning.

Renässansens samhälle grundades helt på plutokrati (förmögenhet och makt) och hierarkisk klass- och hackordning. Konsten blev magnaternas statusmarkering och revirpinkning för dignitärens placering i rangordningen.

HELLAS KVALITATIVA SPRÅNG

Grekland var under perioden 800 fram till 500 f.v.t. i stillestånd utan några nämnvärda förändringar. Omkring 500 och framåt 200-talet f.v.t genomgick stadsstaten Aten en beaktansvärd förvandling som inte liknade någonting tidigare, medan de övriga regionerna fortsatte i en stillastående lunk. 

Under ett kvalitativt språng formades en helt ny era, som med tiden kom att förvandla Västeuropa till en civilisation på klassisk grund – Occidenten, eller den västeuropeiska kulturen.

Vad som orsakade denna kvalitativa uppgång finns det många delade meningar kring – men det får bli en annan historia.

Den klassiska periodens höjdpunkt räknas mellan 480–330 f.v.t. med intensiva förändringar inom bland annat skulptur- och arkitekturkonsten. Det handlade om en hisnande snabb kvalitetsutveckling, det gällde inom kunskapsområden som förädlades till kvalitativ vetenskap, inom de flesta ämnesområden. Naturvetenskapens grundsatser härstammar först och främst från Hellas.

KLASSISK I MOTSATS TILL MODERN

Renässansen i Italien värderade sin romerska historia som höjdpunkten och oöverträffad. Begreppet klassiska perioder uppkom efter renässansens klassindelningar. I modern tid kom "klassisk" med bibetydelsen "antik" som motsatsen till "modern".

I Aten under den klassiska perioden gestaltades intellektuella filosofer, vetenskapsmän och -kvinnor, samt konstskapare av tidigare aldrig skådat slag – och det av ett folk med inte mer än omkring tvåhundratusen medborgare, inklusive kvinnor, barn och slavar. Det är något av en gåta.

Detta historiesprång var under samma period då Gautama Buddha verkade i Indien, samtidigt när Kinas främsta filosofer gav sina bidrag till känna. Någonting hände med världen.

Även om det skapades idéer om demokrati, och om humanism och humanitet, så utvecklades aldrig någon verklig demokrati, så som vi menar med demokrati.

KLASSICISM 

Romarna har ansetts vara de största konstnärerna på skulptural porträttkonst, medan grekerna tycks ha skapat de vackraste skulpturerna i idealiserade former. Dessa konstverk står sig än idag, materialen var sten och bronsgjutning mestadels.

Den grekiska klassiska perioden konstruerade Akropolis i Aten. Det är ett verk som anses tillhöra ett av världens förnämsta arkitektmonument. Denna arkitektur efterliknades därefter över hela världen, även i modifierade och modernistiska kompositioner inom arkitekturen.

Klassicism är den estetiska stilriktningen från renässans till modernitet, som söker klarhet och harmoni. Modern klassicism som ideal kom att utvecklas i en saklighet inom ramen av estetisk helgjutenhet, men vars kritiker anser sakna en i grunden nyskapande vilja.

Hur det är med den saken känner i alla fall jag ingenting om.

Foto Paul Lindberg. Glyptoteket, Statens museum för konst,

Thorvaldsen Museum och Drottningholm, m.fl.

 

KONSTMUSEER med klassisk skulpturkonst drar många besökare runt om i världen. Museer är för många människor ett stort nöje, och dess innehåll leder till eftertanke och förundran. I många länder är museer ett stort nöje.

DE LEVANDE konstverken själva tittar gärna på god konst och tar tillfället i akt. 

ÄNGLAR är populära i hela världen. Man vet aldrig vad de har för sig.

 

Till framsidan

HELLAS, upprinnelsen till hellenism var från början stadsstaten Aten, som skiljde sig från de övriga statsstäderna omkring 800-talet f.v.t. Alla dessa statyer utgjorde symboliska berättelser kring tro, legender men framförallt för de sköna konsterna, som ledde till klassicism och har fortfarande ett återkommande inflytande i vår tid.

HELLAS, och dess glansperiod utvecklades en uppriktig humanism och försöken till en jämlikhetssyn som aldrig tidigare hade formulerats. En hel del av dessa värderingar omsattes i diskussioner och skrevs ned, medan Aten, med slaveri och kvinnoförtryck inte förändrades nämnvärt. Men den demokratiska jämlikhetstanken föddes i den atenska världen. 

EGYPTEN, med sin uråldriga och gamla kultur, var något av en byråkratins, gudars och konungars civilisation. Egypten och Mesopotamiens kulturer var något av samma slag. Det finns mängder med skulpturer och högreliefer av kontrollanter och skrivare som ideligen hade koll på allt det som människor framställde. Byråkratin skapade ordning på gott och ont. 

MESOPOTAMIEN OCH SUMER, var de första högkulturerna i världen. Skulpturkonsten utgjordes mestadels av högreliefer och hade ungefär samma innehåll som den Egyptiska skulpturkonsten. Den var informerande och berättande om händelser och skeenden.

EGYPTEN med sina outsinliga kulturskatter förser en hel världs konstmuseer med artefakter och konstgods. Och enligt vetenskapliga beräkningar kan det finnas ungefär lika mycket kvar under marken som hitintills grävts fram.

ROMERSKA skulpturer har ofta en socialrealistisk porträttlikhet. Ovan en frigiven slav, med den symboliska mössan för frigivna slavar. Den mössan togs över under den franska revolutionen av de som kallades sansculotterna.

NAKENHET följde med klassicismen och spred sig i den västerländska kultursfären. I den katolska kultursfären och renässansen fanns nakenheten med in i framtiden, som en historisk kuriositet. I den lutherska världen försvann nakenheten nästan helt och hållet.

DROTTNINGHOLM och de antika kopiorna andas viriliteten, som stod högt i kurs under romarriket och dess militärdiktatur. Dessa skulpturer fanns under århundraden i nästan alla palatsträdgårdar runt hela västvärlden.

ANTIKENS kvinnor fanns väl representerade i den klassiska skulpturkonsten. 

KLASSISK konst övergår med nya inblandningar av jugend och art deco, men också i moderniteten, trots den nämda motsättningen mellan klassiskt och modernt. Det talas även om klassisk modernism.

ÄNGLAR är ingen uppfinning av kristendomen. Sumer, Mesopotamien, Indien och Hellas har haft likartade änglar i sina konstuttryck. Änglar har oftast varit symbol för visdom, humanitet och kunskapen som höjer sig över det allmänna medvetandet. Under den klassiska eran har västvärlden varit överbefolkad med änglar, och blivit populära figurer.

TRAGEDI på klassiskt uttryckssätt. Det blev inom de religiösa uttrycksformerna som dessa manér kom till sin rätt, framförallt ihop med berättelserna om Jesus och andra bibliska berättelser.

DRAMATIK i klassisk socialrealism har inte varit ovanligt i den klassiska efterföljden.

ROMERSK SOCIALREALISM. Den fria slavpojken med den symboliska mössan.

ALEXANDER DEN STORE är härskaren som efter honom anses vara upphovet till begreppet hellenism.  Det berodde på spridningen av kunskapen och kulturen från Hellas, i och med erövringen av en mängd länder och folk. Hellenism påverkade hela den kända världen, och spreds in i framtiden, och är ännu en realitet för världens kulturutveckling.

PORTRÄTTKONSTEN i en realistisk modernare tappning. Realistisk konst har troligtvis varit den populäraste konstformen bland människor i allmänhet.

HELLAS symbolspråk finns än idag i hela världen. Det kan gälla symboliken i arkitekturen, för exempelvis en domstol, eller för praktfulla banker liknande grekiska eller romerska tempel, det gäller även kyrkobyggnader.

MODERN klassicism, med socialrealistiska manér.

STATYER är överhuvudtaget ett arv efter klassisk påverkan. Och när färgen flagnade bort från originalskulpturerna, så blev den vita marmorn idealet i den västerländska kulturutvecklingen.

KUNGEN TILL HÄST tillhör alla tiders paradskulptur för alla härskar och krigare. Pompa, ståt och makt.

ROMERSKT TEMPEL på Glyptoteket i Köpenhamn. Detta museum är värt ett besök, det har mycket att berätta.

KLASSICISM i Köpenhamns gamla shoppingkvarter.

NYKLASSICISM i Köpenhamn. Statens museum för konst. På baksidan av detta konstpalats har en tillbyggnad utförts i en modernistisk klassicism, som blivit mycket populär bland besökarna.

NYKLASSICISM i Uppsala. Guldglänsande romersk palatskonst byggt under en period då fint skulle vara fint så det gnistrade.

NYKLASSICISM i Madrid. En kyrka i centrala staden med en arkitektur som vi kan finna i staden Washingtons regeringskvarter, men även i Moskva under Stalinepokens officiella praktbyggnader för samma politiska ändamål.

NYKLASSICISM i Stockholm. Operahuset blev ett hatobjekt när det blev färdigt. Kritikanterna liknade huset med en cigarrlåda. Missnöjet handlade nog mest om att det var en förnyelse om hur klassisk arkitektur kunde skilja sig från den arkitektur som det nuvarande utrikesdepartementets byggnad har som var en pendang på den plats som härbärgerar den nuvarande operan.  

NYKLASSICISM i Stockholm. Ledamotshuset, tidigare Riksdagens kanslihus, och på andra sidan Riksbron finner vi Riksdagshuset, som tillsammans utgör klassicism i enlighet med antikens idealisering av förnämitet.

DROTTNINGHOLM i elegant klassicism, som gjort detta slott till en aktad klenod bland Europas pampiga antikviteter.

NYKLASSICISM i Stockholm, Haga. Romerskt kejsartält – när fantasin får komma till tals.

NYKLASSICISM i Stockholm, Haga slott. Och det som kännetecknar klassicism är inslagen av grekisk och romersk influens av exempelvis pelare och balustrader i i klassisk stil.

NYKLASSICISM i Stockholm, Slottsteatern Drottningholm.

NYKLASSICISM i Köpenhamn. Hela synbilden utgör klassicism – kvarter efter kvarter.

STOCKHOLMS SLOTT i sin tydliga klassicism. Inte bilarna förstås!

NYKLASSICISM i Stockholm. Riksdagens bibliotek. En mycket vacker byggnad...

NYKLASSICISM i Madrid, Retiroparken med svulstiga kungastatyer i gudalika formationer. Storslaget och pompöst.