 |
| |
Mjölkproduktionen
kan försvinna i Sverige?
|
Foto:
Corel
|
GENMANIPULERAD
ODLING
Risker
med gmo-foder
Arla
trycker på för gmo-sojan
Frågan
om LRF Mjölk ska ändra den policy som gällt sedan 1996 om att
fodret till mjölkkor ska vara GMO-fritt är komplicerad. I ena
änden finns merkostnader för GMO-friheten, något som mer slår
mot gris- och kycklingproduktionen än mot mjölkbönderna. I den
andra finns en markering som kan spela stor roll för konsumenternas
förtroende. Det som nu får LRF Mjölk att agera är signaler från
foderindustrin om kraftigt höjda premier för den GMO-fria sojan.
Anders Ingvarsson: |2014-01-21|
Arla
Foods trycker på för att GMO-sojan ska släppas fri och får
stöd från bland annat grisföretagarna. Nu vill LRF Mjölk lyfta
GMO-debatten till att handla om mer än bara mjölkproduktion.
Därmed öppnar även LRF Mjölk för
en ändrad policy.
–
Vi fick under hösten en annan bild av hur stor premien skulle bli
än vad som tidigare sagts. Det landade i att vi gärna ser att LRF
tar upp och breddar diskussionen, säger Jonas Carlberg, chef
för LRF Mjölk. Han påpekar
att frågan kräver omfattande analys eftersom den rör vid en rad
frågor om konkurrenskraft, konsumenternas och handelns syn på GMO
och även viktiga hållbarhetsaspekter.
–
Det finns hållbarhetsproblem för all soja, vare sig den är GMO
eller inte. Men ska vi ändra position är det viktigt att tänka
igenom alla aspekter och ta fram en gemensam analys för de gröna
näringarna, säger Jonas Carlberg.
Sverige
ensamt om att kräva GMO-fritt
För
Arla Foods skulle en ändrad policy vara välkommen. Företaget
använder medlemsmjölk från en handfull länder och vill ha så
lika regler som möjligt. Sverige är ensamt om att kräva
GMO-fritt. Även Sveriges Grisföretagare hoppas på en ändring.
–
I praktiken är det mjölknäringen som styr detta eftersom den
står för de stora sojainköpen. Från vår sida är vi positiva
till en ändring som gör att det finns GMO-soja på marknaden,
säger Ingemar Olsson, ordförande för Grisföretagarna.
Grisföretagarna
har inte någon policy som stoppar GMO, däremot har slaktföretag
och handeln ställt krav på GMO-fritt foder i delar av
produktionen.
–
Problemet är att vi inte får ut vad det kostar på marknaden
eftersom så stor del av grisen går till industrin, säger Ingemar
Olsson.
MEJERIERNA
VILL SLIPPA GMO-SOJA
Men
synen på GMO-soja är minst sagt splittrad. Ulf Claesson,
ordförande för Falköpings Mejeri, hade hoppats slippa ännu en
debatt.
–
Vi är starkt kritiska till foderindustrin som inte tecknade avtal
om inköp av GMO-fri soja redan tidigt i höstas när vi efter
omfattande diskussioner bestämt att hålla fast vid GMO-fritt. Då
var premien hälften mot i dag, säger Ulf Claesson.
Mycket
talar för att Falköpings Mejeri och andra svenska mejerier vill ha
kvar den GMO-fria sojan. Men med en mindre del av mjölkmarknaden
– och mindre makt över foderinköpen – kan de tvingas backa.
–
Detta har skapat en onödig diskussion bara några månader efter
vårt senaste policybeslut vilket är olyckligt, säger Ulf
Claesson.
Betydligt
mer kritiska är Ekologiska Lantbrukarna
Betydligt
mer kritisk är Carl-Erik Ehrenkrona, ordförande för Ekologiska
Lantbrukarna: – Det vore
olyckligt om man tog bort kravet på GMO-fritt foder. Jag har aldrig
träffat en konsument som vill ha GMO. Det känns också som vi i
ett sent skede går emot en allmän trend.
Men
bryr sig konsumenterna – den stora importen tyder väl på
motsatsen? – Många bryr sig,
men inte alla förstås. Problemet är att vi varit dåliga på att
sälja in vår GMO-frihet, svarar Carl-Erik Ehrenkrona. Han
ser debatten om GMO-soja som svår och infekterad.
Ändå
kan ekologiska producenter bli vinnare på en ändrad GMO-policy
eftersom skiljelinjen mellan ekologiskt och konventionellt blir
tydligare. Det är en förklaring till att ekologisk mjölk har
större andel av marknaden i Danmark. I Sverige är skillnaden inte
lika tydlig.
Publicerad
i Land 17/1 2014
Mjölk
i ARLAs förpackningar – men varifrån?
Arlachefen
Peder Tuborgh blickar framåt mot nya affärer och fortsatt
tillväxt. "Vi ska vara med där möjligheter dyker upp".
Han säger at svensk mjölk inte är mer värd än dansk. Mjölkens
ursprung spelar liten roll i det nya Arla och några svenska
mervärden som ger bättre betalt finns inte.
Anders Ingvarsson: |2014-01-10|
–
Råvara är råvara, slår koncernchefen Peder Tuborgh
fast och talar om fortsatta fusioner och uppköp. Arla ska
fortsätta växa. På frågan
om betestvång och bra djuromsorg kan generera ett mervärde för
den svenska mjölken skakar Peder Tuborgh lite försiktigt på
huvudet.
–
Nej, nej. Men de strategiska värdena som historiskt sett är
svenska, framför allt Arlagården, har ett stort värde i Arla
Foods. Det kan jag direkt säga, att utan kvalitetsprogrammet
Arlagården, hade vi inte lyckats i Kina. Det har haft enorm
betydelse.
Men
en liter svensk mjölk har inte ett värde som är större än en
liter dansk eller engelsk mjölk?
–
Nej det kan man inte säga. I dag är all mjölk lika mycket värd.
Vi kan arbeta på tvärs med all mjölk och skapa synergier, det är
då vi tjänar pengar, säger Peder Tuborgh som sedan sommaren 2005
har varit koncernchef för Arla Foods.
MJÖLPRODUKTIONEN
FÖRSVINNER I SVERIGE
Sedan
dess har affärerna vuxit ute i världen, medlemmarna har sina
gårdar i sex länder och det är ingen tvekan om att Arla är ett
globalt företag. Spelet ska föras på den globala planen. Det
nationella, som att mjölken är svensk eller dansk, har möjligen
betydelse på hemmaplanerna som färskmjölk, inte annars. Några
svenska mervärden finns inte. Peder Tuborgh är tydlig med den
saken.
Han
är också tydlig med att mjölkproduktionen kommer att försvinna i
delar av Sverige – även om mjölkpriset just nu ger framtidstro.
–
Men Sverige är ändå attraktivt för mjölkproduktion och vi ser
nu att svensk mjölkproduktion ökar. Visst, en del äldre
mjölkbönder slutar, men vi har också yngre som investerar.
Arla
begränsar produktionen i flera länder
Arla
är ett av världens största mejeriföretag och när EU:s
mjölkkvoter – som begränsar produktionen i flera länder – tas
bort om drygt ett år, ska Arla vara redo att sälja mjölk på nya
marknader.
–
Tillväxten sker inte i Europa. Pris- och volymutvecklingen sker i
Afrika, Ryssland, Kina, Sydamerika och Indien. Det är där vi ser
en framtid, säger Peder Tuborgh.
I
Sverige kommer Arla bara att växa marginellt. Konkurrenten
Skånemejerier ägs i dag av privata Lactalis, men det har inte
inneburit något större skifte i konkurrenssituationen, enligt
Peder Tuborgh. Globalt slåss Lactalis och Arla ofta om samma kunder
– däremot sneglar de sällan på samma uppköpskandidater.
–
Privata mejeriföretag tittar mest på privata bolag, vi på andra
kooperativa. Det är logiskt.
På
en fråga passar han – nästan i varje fall. Och det är om
mjölkprisets utveckling under 2014.
–
Jag vill inte spå det. Sammantaget tror jag ändå att det kan bli
lika bra som 2013.
Publicerad
i Land 2014-01-10
|
