 |
| |
Desinformation,
oavsett om det sker genom sociala medier eller makthavare som
försöker skapa splittring och förvirring för egen vinning,
utgör ett allvarligt hot mot yttrandefriheten
|
Foto:
RLC /
British
Museum |
AMNESTY
/ COVID-19:
Attacker
mot yttrandefrihet och
spridning
av desinformation
Regeringars
attacker mot yttrandefrihet i kombination med en ström av
desinformation under covid-19-pandemin har haft en förödande
inverkan på människors möjlighet att få tillgång till korrekt
och aktuell information för att kunna hantera den växande globala
hälsokris som covid-19-pandemin utgör. Det konstaterar Amnesty
International i en ny rapport.
Ami
Hedenborg:
|2021-10-19| I
rapporten “Silenced and Misinformed: Freedom of Expression in
Danger During Covid-
19”
avslöjar Amnesty hur regeringar och myndigheter har använt censur
och bestraffning under pandemin, och på så sätt minskat tillförlitligheten
i den information som når människor. Pandemin har skapat en farlig
situation där regeringar använder ny lagstiftning för att stänga
ned källor till oberoende rapportering, samtidigt som människor
som har varit kritiska eller till och med försökt granska sin
regerings hantering av covid-19 har attackerats.
–
Under pandemin har regeringar gått till frontalangrepp mot
yttrandefriheten. Vi ser hur man stängt ner medier och censurerat
sociala medier och det har haft en allvarlig inverkan på allmänhetens
tillgång till viktig information om hur man ska förhålla sig till
covid-19, säger Brittis Edman, policychef Amnesty International
Sverige.
–
Ungefär fem miljoner människor världen över har dött i covid-19
och brist på information har sannolikt bidragit till det höga dödstalet.
Journalister och vårdpersonal har tystats och fängslats vilket
resulterat i att människor inte fått tillräcklig tillgång till
information om covid-19, hur man skyddar sig själv och samhället,
säger Rajat Khosla, chef för utredning och policy på Amnesty
International.
Kinas
attack på yttrandefriheten
Kinas
regering har en lång historia av att begränsa landets
yttrandefrihet. Redan i december 2019, under pandemins inledande
dagar, försökte sjukvårdspersonal, journalister och medborgare
att varna för covid-19. De blev måltavlor för regeringen enbart för
att de försökte sprida information om en då okänd sjukdom. I
februari 2020 hade 5 511 brottsutredningar inletts mot personer som
publicerat information om covid-19-utbrottet med motiveringen att de
“avsiktligt spridit falsk och skadlig information”.
Ett
skrämmande exempel är den kinesiska medborgarjournalisten Zhang
Zhan som reste till Wuhan i februari 2020 för att rapportera om
covid-19-utbrottet. Hon försvann spårlöst i Wuhan i maj 2020.
Senare avslöjades det att hon gripits av polisen anklagad för att
ha “muckat gräl och provocerat fram problem". Hon dömdes
till fyra års fängelse.
Länder
stiftar lagar för att begränsa yttrandefriheten
Flera
andra länder, som Tanzania, Ryssland och Nicaragua, har under
pandemin stiftat lagar för att begränsa yttrandefriheten och tysta
kritiker i samband med pandemin eller med pandemin som förevändning.
Under
de senaste åren har regeringen i Tanzania stiftat en rad lagar som
används för att tysta journalister, människorättsförsvarare och
den politiska oppositionen. Och den dåvarande presidenten Magufulis
regering förhöll sig till covid-19 som om viruset inte fanns. Med
hänvisning till lagar som bland annat förbjuder och kriminaliserar
"falska nyheter" begränsade myndigheterna medias
bevakning av regeringens hantering av covid-19-pandemin mellan mars
och maj 2020.
Regeringen
i Nicaragua försökte till en början förringa effekterna av
pandemin och skrämma sina kritiker till tystnad. I oktober 2020 använde
myndigheterna covid-19 som en ursäkt för att stifta en lag om
cyberbrott (Special Law on Cybercrimes). Men i praktiken har lagen
gett myndigheter redskap att straffa dem som kritiserar regeringens
politik och ytterligare urholka yttrandefriheten.
I
april 2020 utökade Ryssland lagstiftningen mot "falska
nyheter" och införde straff för "offentlig spridning av
medvetet falsk information". Även om ändringarna i Ryssland
beskrivits som en del av myndigheternas arbete mot covid-19 kommer
lagarna att fortsätta gälla även efter pandemin.
–
Det är tydligt att covid-19-relaterade begränsningar av
yttrandefriheten inte bara är tillfälliga extraordinära åtgärder
som kommit till för att hantera en tillfällig kris. Begränsningarna
är en del av ett globalt angrepp på mänskliga rättigheter som
har ägt rum under de senaste åren. Där har regeringar fått en
annan ursäkt för att öka sina attacker mot civilsamhället. Att
begränsa yttrandefriheten är farligt och får inte bli det nya
normala. För att skydda människors hälsa måste regeringar
skyndsamt häva den typen av restriktioner och garantera ett fritt
informationsflöde, säger Rajat Khosla.
Big
Techs ansvar för spridning av desinformation
Amnestys
rapport belyser även sociala medieföretagens roll när det gäller
att underlätta den snabba spridningen av desinformation kring
covid-19. Spridningen beror på att sociala medieplattformar är
utformade för att förstärka sensationellt innehåll för att
engagera användare. Företagen har inte tagit tillräckligt stort
ansvar för att förhindra spridning av falsk och vilseledande
information.
Desinformation,
oavsett om det sker genom sociala medier eller makthavare som försöker
skapa splittring och förvirring för egen vinning, utgör ett
allvarligt hot mot yttrandefriheten och rätten till hälsa. Det gör
att människor får allt svårare att informera sig och fatta välavvägda
beslut för sin hälsa som baseras på bästa möjliga vetenskapliga
fakta. Ju fler olika källor, desto större blir möjligheterna att
ha en kritisk hållning till tillgänglig information.
–
Samtidigt som Amnesty uppmanar regeringar och läkemedelsföretag
att göra covid-19-vaccin tillgängligt för alla måste stater och
sociala medier också se till att människor har obehindrad tillgång
till korrekt, evidensbaserad och aktuell information. Detta är ett
avgörande steg för att minimera att desinformation leder till
vaccinmotstånd, säger Rajat Khosla.
–
Stater måste sluta använda pandemin som ursäkt för att tysta
oberoende röster. Onödiga begränsningar av yttrandefriheten måste
hävas samtidigt som trovärdig och tillförlitlig information måste
göras tillgänglig för att människor ska ha möjlighet att
informera sig om pandemin. Censur är inte rätt väg att gå för
att tackla desinformation, det är tillgång till fria och oberoende
medier och ett starkt civilsamhälle som behövs, säger Brittis
Edman.
–
Amnesty uppmanar även stater att se över Big Techs destruktiva affärsmodell
som är en av orsakerna till att spridning av desinformation på nätet.
Sociala medieföretag måste också sluta ducka för ansvaret och
vidta åtgärder mot den virala desinformationen bland annat genom
att se till att deras affärsmodeller inte äventyrar mänskliga rättigheter,
säger Brittis Edman.
Amnesty
International är en oberoende internationell organisation som
arbetar för att mänskliga rättigheter ska gälla alla, nu och i
framtiden. Genom att avslöja kränkningar och skapa uppmärksamhet
och opinion sätter vi press på regeringar och makthavare runt om i
världen.
Läs
mer om vårt globala arbete på Amnesty där hittar du också alla
de nyheter, blixtaktioner och rapporter vi publicerar.
amnesty
|
