 |
| |
Thailand,
tillväxtmarknader och fattiga länder drabbas hårdast av
klimatförändringarna.
|
Foto:
Swedwatch/iStock/Adrian Young
|
SWEDVATCH
Börsekonomin
påverkar
Sparfonder
och klimatet
De
pågående klimatförändringarna är en av vår tids största ödesfrågor.
Ett förändrat klimat drabbar hela klotet, men slår hårdast mot
fattiga länder och människor som redan lever i utsatthet.
Finansmarknaden behöver ställa om mot mer klimatsmarta
investeringar för att klimatet ska stabiliseras. Svenskarnas
sparfonder är en del i den omställningen.
Frida Arounsavath: |2015-02-24| Vi
vet att det totala svenska sparandet på börsen bidrar till nästan
lika mycket CO2-utsläpp som biffen, bilen och bostaden. Men
sparfondernas klimatpåverkan är en blind fläck hos banker och
fondförvaltare.
Swedwatchs
rapport ”Blir guldet till sand?” har granskat den praktiska
klimathänsynen hos de tio största svenska privata kapitalförvaltarna;
Swedbank, SEB, Handelsbanken, Nordea, SPP, AMF, Länsförsäkringar,
Skandia, Danske Bank och Lannebo Fonder. Här finns hälften av det
svenskregistrerade fondkapitalet placerat.
Rapporten
har undersökt hur klimatarbetet ser ut och hur det kommuniceras
till kunderna. Resultatet visar att ingen av de granskade aktörerna
kan redovisa en grundlig analys av fondernas klimatpåverkan, eller
har kommunicerat den typen av information till spararna. Enligt
Swedwatchs egna klimatuppskattningar av 28 fonder för småsparare
är det stora skillnader mellan utsläppen; 100 000 kr i en fond
genererar två ton koldioxidutsläpp per år, samma summa investerad
i en annan fond genererar åtta ton årligen.
Olika
strategier i kombination med bristande transparens och
avsaknaden av mätbara mål gör att det är omöjligt att ranka
vilka aktörer som är mest klimatsmarta i sin långsiktiga fondförvaltning.
De som trots det faller bäst ut i studien är SPP, Swedbank och
Nordea som har processer för att integrera klimatet i den totala förvaltningen.
SPP är ensamma om att utesluta klimatosmarta företag i alla sina
fonder. Skandia, Nordea och Handelsbanken tillhandahåller mindre
specialfonder med inriktning på klimatlösningar, men dessa fonder
utgör endast en liten del av förvaltningen. Flera av de granskade
aktörerna har påverkansdialog med företag, men delger ingen
information om resultat.
Rapporten
vittnar om ett engagemang bland förvaltarna, men konstaterar
samtidigt att finanssektorns klimatarbete är outvecklat och svårt
att överblicka.
Det
finns olika strategier för att ta hänsyn till klimatet i fondförvaltningen.
Uteslutning av klimatbelastande företag är ett sätt, påverkansarbete
och ägarinflytande ett annat och här går meningarna isär om vad
som är mest effektivt. Investeringar i företag med klimatlösningar
som grön energi och energieffektivitet är ett tredje sätt.
I
rapporten rekommenderas kapitalförvaltarna att deklarera innehållet
i alla fonder och redovisa sina klimatstrategier. Beslutsfattare
uppmanas att införa krav på klimatanalys och handlingsplaner för
hela fondförvaltningen, inte bara enskilda fonder. Sparare
rekommenderas att kräva mer information från bankerna, så att de
kan göra aktiva val, baserade på fakta.
Se
även Fair Finance Guide, ett internationellt initiativ som granskar
bankers åtaganden och policyer på hållbarhetsområdet.
Gjord
i samarbete med: Naturskyddsföreningen och Svenska kyrkan
SWEDWATCH
|
