 |
| |
Ska
miljö- och klimatpolitik dikteras av enskilda bolag som primärt
tjänar sina aktieägares intressen? Självklart inte. Därför
bör Sverige tillsammans med våra nordiska grannar och andra
EU-länder lämna Energistadgefördraget.
|
Foto:
RLC |
GREENPEACE
ECT
– Energifördraget
Hotet
mot klimat och demokrati
Energistadgefördraget har nämligen blivit ett av
fossilindustrins viktigaste verktyg för att sätta käppar i hjulet
för en ambitiös klimatpolitik.
Rolf
Lindahl: |2021-02-25|
Det så kallade Energistadgefördraget (Energy
Charter Treaty, ECT) är ett handelsavtal som går tillbaka ända
till 1994. Det är ett internationellt avtal som sägs vilja utgöra
en multilateral ram för energisamarbete för de 53 medlemsländerna
runt om i världen. Detta kan låta harmlöst, ja rentav rimligt,
men bakom fasaden döljer sig ett avtal som försvårar den avgörande
omställningen av världens energiproduktion vi behöver göra för
att möta klimatkrisen.
Energibolagens
rätt att skada klimatet
Rent
konkret ger fördraget energibolagen möjligheten att stämma
medlemsländerna på miljardbelopp vid särskilda domstolar (så
kallade ISDS). Bolag vars affärsmodell går ut på att producera
energi på ett miljöfarligt och klimatskadligt sätt får alltså
genom ECT rätten att stämma stater för de tänkta framtida
vinster de skulle kunnat få om de sluppit anpassa sig till nya
klimat- och miljöregler och istället fått fortsätta sin smutsiga
verksamhet så länge de velat.
Att bolag stämmer stater för skärpt
miljöpolitik med hjälp av ECT har hänt, inte bara en, utan flera
gånger.
Fördraget
är nämligen så konstruerat att det ger industrin rättigheter
medan stater bara har skyldigheter. Avtalet ger bolagen en helt
laglig gräddfil att kringgå nationella och europeiska domstolar
och rikta skadeståndskrav gentemot stater som vill driva på för
en kraftfull och ambitiös klimat- och energiomställning. Som
medborgare har vi dock ingen insyn i eller påverkan på dessa
processer, och stater kan inte heller använda dessa
domstolsprocesser för att rikta krav mot bolagen för verksamheter
som till exempel förorenar hav och luft eller accelererar
klimatkrisen.
Energigiganten RWE stämde Nederländerna
Det
senaste exemplet på hur fördraget tillämpats kunde vi se i början
av februari då den tyska energigiganten RWE tillkännagav att de stämmer
Nederländerna i en ISDS-process och kräver 1,4 miljarder Euro i
ersättning. Anledningen till att de vill kompenseras är att Nederländerna
(efter en uppmärksammad process där den nederländska regeringen
tvingats skärpa sina klimatåtgärder) beslutat att avveckla sin
kolkraft vilket gör det olagligt att bränna kol efter 2030.
Vattenfall stämde Tyskland
Även
svenska Vattenfall har utnyttjat samma fördrag. Redan 2009 stämde
Vattenfall Tyskland och begärde 1,4 miljarder Euro för skärpta
miljöstandarder som infördes på det koleldade kraftverk Moorburg
i Hamburg. Ärendet avgjordes efter en förlikning där regionen
gick med på att lindra miljökraven för kraftverket. Med andra ord
använde svensk statliga Vattenfall Energistadgefördraget för att
urholka och försvaga tysk klimatpolitik.
Men
detta är inte det enda exemplet där statliga Vattenfall har
utnyttjat Energistadgefördraget för att kräva skadestånd för en
skärpt miljöpolitik. Efter kärnkraftsolyckan i Fukushima i mars
2011 beslutade Tyskland att avveckla all sin kärnkraft till 2022,
ett beslut som “drabbade” Vattenfall som hade kärnkraftverk i
landet. 2012 inledde därför Vattenfall en process, som alltjämt pågår,
där man kräver uppskattningsvis 700 miljarder Euro i skadestånd för
beslutet.
Australiensiska Aura Energy har stämt Svenska staten
Men
också svensk miljöpolitik hotas av fördraget. Det Australiensiska
prospekteringsbolaget Aura Energy har stämt Svenska staten i en
ECT-process. Skadeståndskravet uppgick när processen inleddes till
omkring 17 miljarder kronor, en summa som i sig till och med är större
än hela Sveriges årliga klimat- och miljöbudget. Bakgrunden är
att Sveriges riksdag dessförinnan beslutat att skärpa sin miljölagstiftning
och förbjuda utvinning av uran.
Ska
miljö- och klimatpolitik dikteras av enskilda bolag som primärt tjänar
sina aktieägares intressen? Självklart inte. Därför bör Sverige
tillsammans med våra nordiska grannar och andra EU-länder lämna
Energistadgefördraget.
Nödvändiga förändringar hindras
Den
2 mars 2021 inleds ett möte för att “modernisera”
Energistadgefördraget. Problemet är att denna process har pågått
väldigt länge utan resultat. EU har krävt en ändring i fördraget
så att fossilbolagens möjlighet att stämma länder tas bort. Men
samtidigt föreslår de en tioårsperiod innan detta ska ske och
dessutom kräver förändringar av detta slag konsensus av samtliga
medlemsländer. Det är uppenbart att försök att reformera fördraget
inte kommer att leda till de förändringar som är nödvändiga.
Det enda rimliga är att överge och begrava Energistadgefördraget
helt och hållet.
GREENPEACE
|
