Till framsidan

Övriga artiklar

Brev till Rikare Liv

 

Vindkraft är troligtvis den mest effektiva energikällan framöver. Men ansvaret måste öka skyddet för naturen, livet och behoven.

Foto: RLC

DEBATT

Satsning på förnybar el kan bli 

en dyrköpt erfarenhet

I grunden är jag positiv till att bygga ut den förnybara energiproduktionenMen innan detta kan ske så måste noggranna undersökningar genomföras så att vi inte samtidigt åstadkommer enorma skador på natur och miljö. För vad har vi då vunnet?

Ulf Morgan Svensson: |2021-09-15| Vi har nämligen redan missat 15 av 16 miljökvalitetsmål till år 2020, som var det år när dessa miljömål skulle vara uppnådda. Riksdagen deklarerade stolt 1999 att: ”Det övergripande målet för miljöpolitiken är att till nästa generation lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta”. Tyvärr missar vi även samtliga 20 FN-mål om biologisk mångfald – de s.k. Aichimålen – som bland annat Sverige lovade att klara av till 2020. Vi har i praktiken, steg för steg, således rört oss i en riktning mot en degradering av samtliga inhemska miljömål, med ett undantag; Skyddande ozonskikt.

När samhällsplaneringen havererade

När det gäller vindkraften, som av undertecknarna anses som den kanske viktigaste motorn för att snabbt få fram förnybar och billig el, är den behäftad med kostnader av olika slag. Ingen har beräknat dessa kostnadsposter eller de ingrepp som inbegriper den biologiska mångfalden, alla ekosystemtjänster och huvuddelen av alla rödlistade arter samt sociala samhällsbyggnadskostnader. Skilda lokaliseringsprinciper, som starkt påverkar utfallet av samtliga kostnadsposter och potentiella integrationsvinster, berörs överhuvudtaget inte i artikeln. Allvarligt med tanke på att vi ska ”ta höjd för en fördubblad elanvändning” samt dessutom ersätta kärnkraften med förnybar energi när den avvecklas.  

Svenska Kraftnät poängterar vinsterna med att lokalisera vindkraft till områden där energin också ska användas, som till exempel våra tre storstadsområden. Avstånden gör också att utbyggnaden av elnäten kan ske snabbare och att man sparar en hel del andra fysiska resurser. Ett kortare avstånd är heller inte lika sårbart som att dra kraftledningar över hela Sverige. Även samlokalisering av datahallar och utnyttjande av all den spillvärme som alstras borde tas om hand lokalt. Detta görs inte idag på ett konsekvent sätt. Enklast och snabbast vore dessutom att helt enkelt ersätta gamla vindkraftverk med nyare och effektivare så slipper vi exploatera nya naturområden.

Storskalig vindkraftsutbyggnad

Lägger vi därtill hur framför allt Energimyndigheten agerat för hur vindkraften introducerades som en storskalig energilösning respektive hur myndigheten velat utöka den geografiska ytan via nya riktlinjer för denna kraftkälla, förstår vi att bristen på samhällsplanering är akut. När vindkraftsutbyggnaden på allvar startade i Sverige fastslogs det i forskningsprogrammet Vindval, som togs fram och finansierades av Energimyndigheten, att varken naturvetenskapliga förhållanden eller transporterna inklusive all vägbyggen skulle beforskas. Dessutom fick utredningen kring ”Riksintressen för vindbruk” svidande kritik där till och med vindkraftsindustrin protesterade.  

Den stora frågan är enligt min mening hur vi bryter degraderingen av de natursystem som vi alla är en del av och beroende av för vår överlevnad – där tyvärr vindkraften allt oftare blir ett problem för både människor, djur och miljö i stället för en positiv framtidsmöjlighet. Redan har protesterna nått orkanstyrka på flera håll inom landet och diskussionen om att ”köpa” lokalt boendes lojalitet med förslag som att vissa skatter kan omhändertas lokalt, eller byapeng och liknande lösningsförslag kan knappast ses som seriösa. För vad kostar hindrande möjligheter för att utveckla lokala näringar som till exempel turism. rennäring och andra lokala näringsverksamheter på lång sikt? Där vinsterna stannar lokalt, investeras i bygden och där jobben bygger på lokala naturresurser som är ytterst känsliga för omfattande exploateringar.

Ulf Svensson, civilekonom och tidigare forskare inom stadsbyggnad och samhällsplanering, Chalmers.