Men
efterföljs rättigheterna som finns med i deklarationen? I många
fall är svaret nej.
Aktivister
som försvarar sitt folks rättigheter mördas
Under
2020 mördades 331 människorättsförsvarare runt om i världen,
varav en majoritet kämpade för ursprungsfolks rättigheter. Bara i
Colombia dödades 112 människor ur ursprungsfolket. Det är
särskilt farligt att engagera sig mot odlingar av olagliga grödor
och försvara sitt folks landområden.
Våld
och mord förekommer även i andra länder. I Nicaragua, exempelvis,
utfördes förra året den hittills värsta attacken mot det
UNESCO-skyddade Bosawás Biosphere-reservatet. 80 tungt beväpnade
ockupanter förstörde 16 hem i Mayangnasamhället och slaktade allt
boskap. Tio människor försvann, fyra män ur lokalbefolkningen
dödades, och många skadades.
Ursprungsfolk
har sämre levnadsstandard
De
som bor på Nya Zealand och tillhör ursprungsfolket Māori har
en förväntad livslängd som är sju år kortare än det nationella
genomsnittet och familjerna har en inkomst på 78 procent av
medelinkomsten. Hälften av alla som sitter i fängelse på Nya
Zealand tillhör ett ursprungsfolk, trots att de bara utgör ca 15
procent av landets totala befolkning.
Även
Aboriginer och de som tillhör Torres Strait Islander-folket i
Australien har sämre livsutsikter. De utsätts i större
utsträckning för rasism och polisvåld och löper högre risk att
begå självmord. I en undersökning i Kanada rapporterade 84
procent av de tillfrågade medlemmarna ur ett ursprungsfolk att de
upplevt diskriminering i sina möten med sjukvården.
Undersökningen upptäckte stora problem med rasism i vården. Uluru,
en stenformation i Australien, är en helig plats för
Pitjantjatjarafolket.
Landområden
och naturresurser kapas
I
alla delar av världen kämpar ursprungsfolk mot stater och företag
som vill kontrollera deras landområden och utnyttja naturresurserna
där. I Norden står samerna i konflikt med den privata sektorn som
vill etablera sig på heliga platser och områden där renar betar.
Grenselandet AS planerar exempelvis att bygga vindkraftverk i
Laksefjordvidda, ett av Norges största vildmarksområden. 2019
uppmanade FN den kanadensiska staten att omedelbart upphöra med
bygget av stora rörledningar för fossila bränslen tills de fått
samtycke från ursprungsfolket.
Trots
massiva protester och brett motstånd från civilsamhället bygger
man i Bolivia en motorväg genom TIPNIS-nationalparken (Territorio
Indígena y Parque Nacional Isiboro Sécure), med stöd av
utvecklingsfonder som Brazil’s National Bank for Economic and
Social Development. Nationalparken är hem till Simané-, Yuracaré-
och Mojeño-Trinitario-folken.
Rätten
till den egna kulturen begränsas
I
februari förra året hindrade beväpnade statstjänstemän från
Miljöministeriet i Kambodja hundratals medlemmar ur
ursprungsfolken, buddistiska munkar och miljöaktivister från att
ta sig in i Prey Lang Wildlife Sanctuary för den årliga
trädvälsignelseceremonin. Ceremonin utförs för att höja
medvetenheten om den olagliga skogsavverkningen i landet.
I
Australien måste ursprungssamhällena, enligt the Native Title Act
från 1993, bevisa att de har en långtgående koppling till sitt
landområde, vilket har visat sig nästan omöjligt. De australiska
ursprungsfolken är dessutom inte formellt erkänd i konstitutionen,
vilket är fallet i exempelvis USA, Kanada och Nya Zealand. Staten
måste alltså inte, enligt nationell lag, konsultera
ursprungsfolken när de stiftar lagar som berör dem. Prey
Lang-skogen i Kambodja är 3 600 kvadratkilometer stor och hem till
flera etniska minoriteter.
Situationen
för ursprungsfolk förvärras
Ursprungsfolken
togs sällan med i beräkningarna när regeringar tog till
åtgärder mot COVID-19. Information och sjukvård är
svårtillgänglig och på grund av de ekonomiska förhållandena
blev hemundervisningen ofta tuffare. Lockdowns hindrade många från
att ta sig till sin mark och platser att sälja varor på stängdes
ner. Samtidigt tilläts stora företag fortsätta sina aktiviteter
på landområden som ursprungsfolket nekades tillgång till. I
Indien öppnades nya kolgruvor som en del av återhämtningen efter
pandemin – många på ursprungsfolkets mark.
Det
demokratiska utrymmet där civilsamhället, och alltså de som
organiserar sig för urfolks rättigheter, krymper i stora delar av
världen. Den försvagade demokratin i Colombia har exempelvis gjort
det möjligt för regeringen att dra tillbaka individuella och
kollektiva rättigheter. En växande andel av Kambodjas
ursprungsbefolk har blivit hemlösa och hamnat i fattigdom på grund
av systematiskt beslagtagande av mark samtidigt som landets
naturresurser förbrukas allt snabbare. Ursprungsfolk som lever av
naturen drabbas dessutom hårdare av klimatförändringarna.
Matilda Pearson,
Svenska
missionsrådet
Johanna Sandahl,
Naturskyddsföreningen