Till framsidan

Övriga artiklar

Brev till Rikare Liv

KRISTNA FREDSRÖRELSEN

Colombia

Freden på slak lina

Även med colombianska mått har händelseutvecklingen i landet varit dramatisk den senaste tiden. Fredsavtalet med Farc röstades ner i en folkomröstning, presidenten fick Nobels fredspris och förhandlingarna med den mindre gerillan ELN tog fart på allvar.

Jöran Lindeberg: |2016-10-14 | Vad gäller processen med Farc, tror jag att vi är in en fas där medborgarna måste spela en central roll för att försvara avtalen och fokus på offren, säger Diana Gómez, från Hijos e Hijas por la Memoria y contra la Impunidad, en ungdomsorganisation skapad av barn till personer som dödats under konflikten och arbetar för mot straffrihet och för att bevara det historiska minnet.  

avtalet var en historisk prestation

Det är nu snart två veckor sedan den 2 oktober då folkomröstningen om fredsavtalet mellan regeringen och landets största gerilla Farc ägde rum. Avtalet har förhandlats fram i över fyra år i Havanna, Kuba. Representanter för offer och civilsamhälle lyckades komma till tals under förhandlingarna. Genom världshistorien har dessa processer snarast varit ett tillfälle för män med vapen att utbyta amnestier. Internationella brottsmålsdomstolens åklagare Fatou Bensouda menade att avtalet var en historisk prestation.

Även om avtalet på intet sätt är perfekt, så är det bättre än de flesta andra, menar till exempel International Crisis Group. Vid undertecknandet i staden Cartagena på den karibiska kusten den 26 september närvarade dignitärer från världens alla hörn för att visa sitt stöd. Ändå vann nej-sidan med 50,2 procent av rösterna.  

PRESS MOT POLITISKA ELITER

I de delar av landet som lider mest av det väpnade våldet vann i regel ja-sidan. I regionen Chocó där Kristna Fredsrörelsen arbetar röstade fyra av fem för avtalet.

Jag tror att det som kommer att följa nu är många demonstrationer för att sätta press för att det inte ska hända som under Frente Nacional, det vill säga en pakt mellan politiska eliter, säger Diana Gómez.

Frente Nacional (Nationella fronten) var en politisk pakt mellan liberaler och konservativa som styrde landet mellan 1958 och 1974.

Dagar efter det för många chockerande valresultatet kom nästa överraskning: presidenten Juan Manuel Santos fick Nobels fredspris. Presidenten själv sa att de verkliga pristagarna var konfliktens miljontals offer, och även Nobelpriskommittén lyfte fram vilket intryck offrens representanter hade gjort under förhandlingarna i Havanna.  

Santos var tidigare försvarsminister

Nyheten om Nobelpriset fick ett kluvet mottagande i Colombia. En åsikt är att presidentens roll som försvarsminister under den tidigare regeringen, då omkring 3 000 civila mördades av militärer och statistikfördes som stupade gerillasoldater, borde diskvalificera honom. Själv säger Santos att han inte kände till att detta pågick men agerade snabbt och bestämt när han fick reda på det.

Veckan efter kom så nästa nyhet: Regeringen och den mindre gerillan ELN har efter en lång tids förberedande samtal kommit överens om en formell dagordning och inleder förhandlingar den 27 oktober i Ecuadors huvudstad Quito. Strålkastarljuset har de senast åren varit så koncentrerat på Farc att ELN, grundad 1964 och med uppskattningsvis      1.500 väpnade medlemmar, kommit i skymundan. Utan ett avtal också med ELN kommer den väpnade konflikten att fortsätta.

Osäkerheten är nu stor i Colombia

Vad gäller processen med ELN, tror jag att det är mycket positivt att de har inlett den offentliga fasen av förhandlingarna, och vi tror att det kan läggas till några punkter till det som redan har överenskommits med Farc. Förhoppningsvis kan avtalet finslipas vad gäller offren, särskilt allt som har att göra med statliga brott, som ibland tappar synlighet i landet, säger Diana Gómez.

Osäkerheten är nu stor i Colombia. Juan Manuel Santos har bjudit in nej-sidans ledare, bland andra den tidigare presidenten Alvaro Uribe, till samtal för att söka vägar framåt. Samtidigt gjorde regeringen och Farc ett gemensamt uttalande med ett lugnande besked: ingen sida verkar vilja återuppta striderna. Santos förlängde också vapenvilan till 31 december. Parterna uppmuntrade närvaron av internationella observatörer.

Diana Gómez hoppas nu på fortsatt stöd utifrån för fredsprocesserna. Vi menar att det internationella samfundet måste övervaka processerna, implementeringen av avtalen, och dessutom stödja inte bara staten, utan även civilsamhällets organisationer.