 |
| |
Bankbubblorna
kan förhindras i hög grad genom betydligt större insyn.
|
Foto:
PhotoDisc
|
Globalt
arbete
Öka
insynen
Bankernas
investeringar
Ny
internationell granskning. Svenska banker är mindre öppna än
banker i andra länder med hur de investerar kundernas pengar.
Regeringen måste sätta press på bankerna för att ge
konsumenterna bättre insyn och förutsättningar för att göra
hållbara finansiella val, skriver vår generalsekreterare Svante
Axelsson, tillsammans med representanter för fyra organisationer.
Anna Havula: |2015-07-23|
Enligt en ny rapport har de största svenska bankerna gjort stora
investeringar i Shell, vars oljeutvinning i Nigeria orsakat
omfattande föroreningar.
Allt
fler konsumenter börjar inse sparpengarnas koppling till
hållbarhetsfrågor. De upprörs över avslöjanden om att deras
sparpengar är placerade i ohållbara branscher som motverkar
internationella klimatmål eller företag som kränker mänskliga
rättigheter. Och det handlar inte om några småsaker. Enligt
revisionsfirman PwC är exempelvis koldioxidutsläppen från
konsumenternas sparande ungefär lika stora som från deras
konsumtion, boende och resor sammantagna.
En
färsk rapport från Amnesty visar också att de sju största
bankerna i Sverige har över två miljarder kronor investerade i
Shell, ett företag vars oljeutvinning i Nigeria orsakat omfattande
föroreningar som resulterat i brist på mat och vatten.
rapport
från Fair Finance Guide
Konsumenternas
möjlighet att ställa krav på hur deras pengar används
undergrävs dock av brist på information och insyn. En ny rapport
från det internationella initiativet Fair Finance Guide, där fem
svenska organisationer ingår, visar att bankerna i Sverige ligger
efter andra länder när det gäller att redovisa hur de investerar
och tar ansvar. Allra sämst i granskningen är Danske Bank och
Handelsbanken. Men ingen av bankerna faller väl ut. I genomsnitt
uppfyller de sju största bankerna i Sverige bara 34 procent av
granskningskriterierna. Det ger en mindre smickrande fjärdeplats av
sju granskade länder, efter Brasilien, Belgien och Nederländerna.
De
svenska bankerna är bland annat dåliga på att redovisa vilka
företag och branscher som de investerar i. I Nederländerna är
insynen betydligt bättre. Där redovisar två av bankerna till och
med vilka företag bankerna lånar ut till. De har visat att det
går att vara transparent trots reglerna om banksekretess.
I
Sverige är det bara Ekobanken som öppet redovisar vilka företag
och organisationer som banken lånar ut till. Svenska banker är
också dåliga på att redovisa tydliga riktlinjer för hållbarhet
och socialt ansvar som investeringarna ska följa. De är också
sämre på att redovisa hur de röstat på bolagsstämmor. I
Nederländerna publicerar över hälften av bankerna fullständig
information om hur de har röstat. Då går det bland annat att se
hur bankerna ställer sig till aktieägarförslag om att stärka
företagens hållbarhetsarbete.
hur
tar bankerna hänsyn till hållbarhetsfrågor?
Efterfrågan
på information om hur bankerna tar hänsyn till
hållbarhetsfrågor är stor bland konsumenterna i Sverige. Bara i
år har nästan 50 000 besökt Fair Finance Guides svenska
webbsida för att jämföra vilka hållbarhetskrav bankerna ställer
när de investerar och lånar ut kundernas pengar. Och många har
blivit rejält besvikna. Över 10 000 mejl har skickats till
bankerna med krav på bättre hållbarhetsarbete.
Vissa
initiativ har tagits för att öka insynen. I år implementerades
ett nytt EU-direktiv som kräver att svenska banker särredovisar
finansiell information för varje land som de är aktiva i. Men
kravet gäller inte bankernas investeringar. Det pågår också en
statlig utredning om hur fonders hållbarhetsinformation kan
förbättras. Miljömärkningen Svanen har nyligen meddelat att man
ska utveckla en miljömärkning av fonder. Det är välkommet
eftersom branschens egen hållbarhetsprofil är en självdeklaration
som inte granskas av en oberoende part.
I
andra länder är skarpare regelverk redan på gång. I Frankrike
meddelade nyligen finansminister Michel Sapin ett lagkrav på
att banker måste redovisa klimatavtrycket från sina investeringar.
I Nederländerna tog handelsministern förra året initiativ till
att utveckla en standard för hållbara banker, där transparens är
en avgörande del. I Brasilien måste bankerna regelbundet redovisa
alla sina investeringar till myndigheterna.
öka
handlingskraften i sverige!
I
Sverige vill vi se liknande politisk handlingskraft för att
konsumenterna lättare ska kunna jämföra bankernas utbud och
ställa krav. Därför uppmanar vi regeringen att agera på tre
centrala områden:
1)
Öka insynen i hur bankerna investerar och hanterar
hållbarhetsfrågor. Se till att implementeringen av EU:s direktiv
om obligatorisk hållbarhetsrapportering leder till högre kvalitet
på informationen som bankerna presenterar. Krav på
tredjepartsverifiering och styrelsens undertecknande av
hållbarhetsrapporten måste ingå för att säkra tillförlitlig
information och ge en tydlig signal om att rapportering av
hållbarhetsaspekter är minst lika central som övrig information i
en årsredovisning. Utöver implementeringen av direktivet bör
regeringen även ställa krav på att bankerna redovisar samlad
information om vilka företag och branscher som de investerar.
2)
Inför krav på jämförbar hållbarhetsinformation om enskilda
finansiella produkter till konsumenter. Vi välkomnar utredningen
som regeringen tillsatt när det gäller fonder men efterfrågar att
kraven utvidgas till fler finansiella produkter och att centrala
delar av informationen verifieras av tredje part. Bland annat bör
produkternas klimatavtryck redovisas.
3)
Tydliggör finansiella aktörers sociala ansvar för sina
investeringar i regeringens kommande handlingsplan för företag och
mänskliga rättigheter. Handlingsplanen bör ta upp de speciella
utmaningar som finns i den finansiella sektorn när det gäller FN:s
riktlinjer för företag och mänskliga rättigheter.
Handlingsplanen måste innehålla krav på mätbara mål, tidsplaner
och att bankerna genomför riskanalyser för att hantera sin
påverkan på mänskliga rättigheter.
Sveriges
banker förfogar över 10 000 miljarder
De
sju största bankerna i Sverige förfogar över mer än 10 000
miljarder kronor, kapital som till stor del består av allmänhetens
besparingar. Genom konsumenternas informationsunderläge kan
pengarna fortsätta att investeras i företag som förstör miljön
och kränker mänskliga rättigheter. Det är dags att jämna ut
maktbalansen och se till att konsumenterna får veta vad bankerna
gör med deras pengar. Bara då kan konsumentmakten få genomslag
för en hållbarare finansbransch.
Svante
Axelsson, generalsekreterare, Naturskyddsföreningen
Jan
Bertoft, generalsekreterare, Sveriges Konsumenter
Bo
Forsberg, generalsekreterare, Diakonia
Jakob
König, projektledare för Fair Finance Guide, Sveriges
Konsumenter
Anna
Lindenfors, generalsekreterare, Amnesty
Anneli
Nordling, ordförande, Fair Trade Center
Ladda
ner rapporten
|
