IHS

Till framsidan

Övriga artiklar

Brev till Rikare Liv

Med en fot i sin ursprungskultur och en i den västerländska ser Mohammad Fazlshemi med unika glasögon.

INTERVJU

Mohammad Fazlhashemi

Islams olika ansikten

Mohammad Fazlhashemi är professor i idéhistoria och han har den där förmågan att förklara komplexa tankar och skeenden med några få ord. Till exempel blir de till synes lika ändlösa som komplicerade konflikterna i mellanöstern och kaoset i Irak, på det sakliga sätt han lägger fram det, lika enkla att förstå som att höger fot ska ner i höger sko.


 Uppsala universitet: |2013-01-23Mohammad Fazlhashemi ser emellertid på sin roll som forskare som någon som gör allt annat än förenklar. Någon som ser de små länkar som ingår i en kedja av händelser och som tar hänsyn till dem alla.

– Nöj dig inte med enkla förklaringar på problem och ta ingenting för givet, menar Mohammad Fazlhashemi. Hans avhandling, publicerad 1994, behandlar kort sagt synen på politik i muslimska länder. Studien kretsar runt tankarna hos en muslimsk medeltida tänkare men avhandlingen kan lika gärna användas för att försöka förstå dagens komplexa situation i mellanöstern.

Han har sedan dess vänt fokus från medeltid till nutid och studerat bilden av Europa och i väst bland muslimska tänkare.

Vems islam?

2008 kom hans bok Vems islam? ut. Den blev en storsäljare och kom snabbt till pocketställen vilket är ovanligt för facklitteratur. I boken beskriver hand bland annat hur de muslimska tänkarnas inställning till väst har pendlat under århundradena mellan beundran och avståndstagande.

– Boken bygger på min forskning men är populärvetenskapligt skriven. Islam är liksom kristendomen ingen enhetlig religion utan har många tolkare som är påverkade av olika områdens historia, geografi, kultur och politik och som influerats av olika tankeströmningar. Jag visar mångfalden och hur svårt det är att ha en bestämd uppfattning om utvecklingen i de muslimska länderna. De finns så många olika tolkningstraditioner som kämpar inbördes.

Den nuvarande utvecklingen i Iran illustrerar inte minst hur svårt det är att förutse strömningarna inom de muslimska staterna.

– Jag hade planerat en forskningsresa till Iran för att samla in källmaterial till en kommande bok, som sammanföll med presidentvalet. Dagligen genomfördes stora demonstrationer mot manipuleringen av valresultatet. Jag såg miljoner människor som deltog i manifestationerna. Jag träffade många unga människor som hyste stora förhoppningar om förändring och förnyelse. De ville ha reformer som skulle leda till större frihet och mindre restriktioner i deras personliga liv. På min fråga om de trodde på förändringar svarade de flesta med ett tveklöst ja. På midsommardagen kom den dramatiska vändningen. Demonstrationer slogs ner på det mest brutala sättet. Många människor fick känna på kravallpolisens och milisens råa och nakna våld. Trots detta fortsätter protesterna som nu har fått stöd av mycket högtstående religiösa ledare och reformpolitiker som fördömt den brutala behandlingen av demonstranter.

Islamsk feminism

Boken behandlar också bland annat den feministiska rörelsen som finns inom islam och som är ganska okänd i väst.

– Sedan slutet av 1800-talet har en rad framstående intellektuella men också skriftlärda, båda kvinnor och män, ansett sig kunna skapa en förening mellan feminism och islam berättar Mohammad som konstaterar att Koranen till viss del är kvinnofientlig mätt med dagens mått.

– Det går inte att sticka under stol att det står att kvinnorna bara får ärva hälften av det männen får, eller att de inte har lika stor rätt att skiljas. Men det finns två sätt att förhålla sig till Koranen. Antigen är man bokstavstrogen eller så tolkar man Koranen enligt de förutsättningar som rådde då den skrevs och sedan försöker man behålla andemeningen i en modern klädnad.

Flitig kunskapsspridare

Mohammad Fazlhashemis kunskaper har gjort honom till något av en kändis, han har skrivit en mängd artiklar i både lokal- och rikspress, hållit i populärvetenskapliga föredrag, deltagit i tv och varit sommarpratare i P1. För dessa insatser och många fler tilldelades han Baltics populärvetenskapliga samverkanspris våren 2009.

– Jag vill att min forskning ska komma till nytta i samhällsdebatten. Jag hoppas att mina kunskaper kan användas för att bredda och nyansera bilden av islam och öka förståelsen för hur komplex den muslimska världen är.

Med en fot i sin ursprungskultur och en i den västerländska ser han på de relationer och inte sällan konflikter som präglar kommunikationen mellan muslimska länder och västvärlden med unika glasögon.

– Genom att jag har insyn i de båda kulturerna har jag kanske bättre förutsättning att förklara skeenden mellan dem än andra, säger Mohammad Fazlhashemi.

Se också det filmade föredraget "Ju mer vi är tillsammans" från Vetenskapsrådets seminarieserie "Lika eller olika" på UR Play: www.ur.se/play/156295

Intervjun är publicerad på Uppsala universitets presentation av Mohammad Fazlhashemi.