IHS

Till framsidan

Övriga artiklar

Brev till Rikare Liv

 

Kardinal George Pell har fått det utomordentliga ansvaret och ledningen för att avslöja och komma till rätta med korruptionen i Vatikanbanken.

Foto: JC YK

VATIKANEN

George Pell

Kardinalen mot fiffel i Vatikanen

Motståndarna till åtgärder mot korruptionen i Vatikanbanken anser att påven Franciskus tar i för hårt. De menar att kardinal George Pell fått för mycket makt och kontroll för säkerställandet över hela Vatikanens finanser, där de olika avdelningarna tidigare varit helt suveräna. 


  Paul Lindberg: |2015-02-23| George Pell, australisk kardinal, kritiseras hårt av inga mindre än Ndranghetan från Kalabrien, ett av Europas mäktigaste narkotikasyndikat, som anklagar George Pell för att ha fått för mycket makt i Vatikanen. Planerna på att centralisera Vatikanens finanser, vilket föreslagits av kardinal George Pell, går för långt, enligt Pells motståndare. Förutom Ndranghetan ställer sig de högerextrema medierna bakom den cyniska frågan "Har George Pell fått för mycket makt?" 

Högerextrema och nationalistiska krafter vill inte att katolska kyrkan internationaliseras med tillsättningar av exempelvis kardinaler från andra delar av världen. Tidningar i Italien har uttryckt "Låt inte den australiska maffian ta över i Italien", med anspelningen att George Pell är australiensare.

Franciskus utsedda kardinal Pell fick uppdraget att leda den nya inrättningen för att säkerställa insynen och öppenheten i Vatikanens finanser efter en rad av skandaler. Den nya inrättningen blev uppmanad att förbereda förändrade regelverk och kontroll över alla Vatikanens finansiella frågor, efter alla år då olika avdelningar haft ett stort ekonomiskt oberoende utan insyn.

STÖD FÖR PÅVEN FRANCISKUS

Kardinal Francesco Coccopalmerio, chefen för Vatikankonciliet för lagtexter, har varit ett stöd för påvens tillsättning. Kardinal Coccopalmerio vill hindra att den nya finanskontrollen bar blir ett spel för gallerierna. Hans ord väger tungt, och vill tillsätta ytterligare kontroller över sekretariatet för ekonomi. Han menar att kontroll över investeringsförvaltningen bör hanteras av ett separat organ med två biträdande revisorer som förstärkning till George Pells kansli. Detta för att stärka opartiskheten.

George Pell och två av hans främsta assistenter motsatte sig dock kardinal Coccopalmerios förslag, inför mer än 100 kardinaler, med motiveringen av en större och effektivare öppenhet. Som exempel avslöjade han samtidigt en ny upptäckt av en mörkad förmögenhet på 2 miljarder €, som inte fanns med i balansräkningen (23 miljarder SEK). Antagligen en förmögenhet som skulle förvaras i skydd för mörka bankintressenter.

Kardinal Pell har medgivit att det fanns ett visst motstånd till den nya riktlinjen från statssekretariatet, nyckeln till Vatikanstatens regeringskansli.

motstånd från Kongregationen 

Motståndet tog inte slut där. En annan medlem av sekretariatet, den sydafrikanska kardinalen Wilfrid Fox Napier, tillade senare att det fanns motstånd från Kongregationen för Evangelisation, som ansvarar för uppdraget territorierna, och som har stora ekonomiska resurser. 

Men Kardinal Pell hävdade att hans rapport var väl mottagna av Kongregationen och förstärkts på grund av intervjuer i bla. Boston Globe, och i den franska katolska tidningen La Croix, men också den viktigaste italienska dagstidningen Corriere della Sera, där kardinal Pell fick förstasidan.

Att Vatikanens personal inte är nöjda med kardinal Pell, är mera ett propaganda spel för gallerierna, enligt uttalanden av personalen.

Det goda som Franciskus söker föra fram förvrängs för att påven ska verka vara falsk: "i namn av öppenhet ... görs en show av att vara mer kompetent än andra". Sådana förvrängningar kommer inte från den katolska kyrkan utan istället från mycket konservativa eller ultranationalistiska kretsar.

Den Londonbaserade tidningen London Catolic Heralds publicerade kardinal Pells upptäckt av Vatikanens medel som inte ingår i balansräkningen. I intervjun uttalar kardinal Pell sin version av den historien som häcklades av fientliga krafter när det ursprungligen avslöjades av motståndare till George Pell.

Den tidigare bankledningen förklarade att medlen alltid hade varit kända för de successiva påvar och var reserver hållna för nödsituationer. Det verkar mest vara nödlögner av finansekonomer inom Vatikanbanken, mer än av de kyrkliga tjänstemännens ansvarstaganden. Men det återstår att se. Tidigare påven känner exempelvis inte alls till dessa gömda tillgångar. Och ingenstans tycks denna skattegömma vara bokförd. Det kan vara frågan om tidernas värsta förskingring?

Sekretariatet för Vatikanen gjorde ett uttalande med anledning av avslöjandet av denna gömda skatt: "Det är kardinal Pells avsikt att ett par gånger per år förklara för media vad som görs i detta ekonomiska drama". Vi kan alltså räkna med en hel del nya lås kommer att öppnas.

Vatikanen har nu offentliggjort åtagandet av öppenhet

Kardinal Pell har rollen för kontrollen och ansvaret över Vatikanens finansiella organ, t.ex. Vatikanbanken och administration av Vatikanen Patrimony (APSA). Han kommer sannerligen att vara en avgörande röst i den framtida utvecklingen, såsom omstöpningen av Vatikanens hela kommunikativa verksamhet. Men den rollen delas av påven och öppenheten inför Vatikanens regering och allmänheten.

Kardinal Pell och hans administration har redan ett fast grepp om utgifterna. En tidigare ekonom uttalade: "Vi förväntade oss inte att en australisk maffia skulle ta över här." Det säger något om lågheten i detta dystra drama.

Kardinal Pell har tidigare uttalat att: "Jesus var tuff när det gäller äktenskap, och det är även jag."

  

 

RLC