Till framsidan

Övriga artiklar

Brev till Rikare Liv

PÅMINNELSE

Kärnkraft och växthusgaser

Kan inte rädda klimatet

Det som släpper ut koldioxid är energisystemen som bygger på klyvning av atomkärnor det mest komplexa och omfattande av alla. I alla led i kärnbränslekedjan släpps det ut växthusgaser.

Eva Linderoth m.fl.:  |2020-02-17|  Växthusgaser släpps ut när man prospekterar, bryter malm, utvinner och anrikar uran och tillverkar bränsle liksom när man bygger och underhåller kärnkraftverken, hanterar avfallet och slutligen nedmonterar anläggningarna. Allt detta kräver material, transporter och processer som innebär energiåtgång. Den energin kommer till stor del från fossila bränslen vilka släpper ut koldioxid till omgivningen.

Lägre uranhalter drar mer energi

Om man gör en livscykelanalys kan växthusgaserna och annan miljöpåverkan från olika slags energiproduktion beräknas och jämföras. Internationella livscykelanalyser av kärnenergi visar att utsläppen av växthusgaser ligger mellan 40 och 120 gram koldioxid (CO2 ) per kilowattimme (kWh). Den högre siffran baserar sig på antagandet att man inom kort kommer att få övergå till malm med lägre uranhalt. Mer energi kommer då att krävas för att bryta de mängder uran som behövs, med följd att utsläppen av CO2 ökar.

Om vi antar att man 2016 har samma kapacitet att producera el i världen som år 2006 kommer uranhalten i malmen att minska märkbart, och efter 2070 passeras en ”energigräns”, dvs. kärnbränslekedjan konsumerar mer energi än den producerar. Byggs kärnkraften ut i hela världen når vi gränsen tidigare. Troligare är kanske ändå att de skenande byggkostnaderna vid det laget satt stopp för utbyggnaden.

Det finns billigare sätt

Civilt används kärnkraften enbart för att producera elektricitet, eftersom den värme som bildas inte tas till vara. Kraftvärmeverk som producerar både el och fjärrvärme bidrar mycket effektivare till att minska utsläppen. Studier från Öko-Institut i Tyskland visar att kostnaderna för att minska utsläppen av växthusgaser med hjälp av biogasdrivna kraftvärmeverk eller energieffektiv elanvändning ligger lägre än för kärnkraft. Havsbaserad vindkraft ger samma resultat som kärnkraft till ungefär samma kostnader.

Det brådskar att möta klimathoten. Mer kärnkraft är då inte ett effektivt medel. Det tar minst 10 år att bygga ett nytt kärnkraftverk. Det säger sig självt att det går fortare att få fram ny produktion av el från solceller och vindkraftverk – något som gör det bättre att satsa på dessa energislag för att snabbt minska utsläppen av växthusgaser och som dessutom gör kostnadsbilden säkrare. När det gäller utveckling av nya och bättre system hinner man med flera omgångar teknikutveckling av förnyelsebara energibärare under den tid det tar att få fram ny kärnkraftsteknik.

Åldrande kärnkraftverk

De ca 440 kärnkraftverk som finns runt om i världen börjar bli gamla. Om man börjar bygga i morgon och lyckas bygga 280 nya verk under nästa 20-årsperiod, kommer man ändå enbart att ha ersatt dagens kärnkraftskapacitet och inte ett enda kolkraftverk. Dessutom har man då spenderat en absurd mängd pengar på en liten dellösning av klimatproblemet. Och man kommer att ha orsakat många nya miljö- och säkerhetsproblem. Det blir alltså mycket billigare att säkra energitillgång och bekämpa klimathoten genom att investera i energieffektivitet och förnyelsebar energi.

Text och research: Eva Linderoth, Gudrun Utas och Miles Goldstick