 |
| |
Ren
natur är den mest ekonomiska garantin för hela
mänsklighetens välbefinnande.
|
Foto:
RLC
|
resurseffektiva
kretslopp
Vad
ska vi exportera?
Kretslopp
eller avlopp?
I
den senaste IPCC-rapporten om hav och kryosfären (is och snöbeklädda
områden) framkommer ytterst allvarliga fakta om färskvattentillgångarna
i världen. Att stora ismassor i våra polarområden nu smälter i
en allt snabbare takt på grund av klimatkrisen är inget lokalt
problem utan är ett fenomen som berör oss alla på jorden.
Ulf
Svensson:
|2019-10-04|
Redan i dag drabbas många samhällen i bergsområden
av brist på sötvatten på grund av smältande glaciärer. Men
bristen på rent vatten drabbar också alla nedströms vilket är
ett problem som bara tilltar dag för dag. Och då talar vi inte om
hundratusentals människor utan miljontals. Våra havsområden
drabbas likaså hårt av denna utveckling där vi nu ser allvarliga
effekter på samhällen som är beroende av livsmedel från haven
– oaktat vad havsnivåhöjningen kommer att medföra för
utmaningar. Även torka och vattenbrist breder ut sig i världen.
Kort sagt; utan rent vatten inget liv, ingen utveckling, ingen
framtid!
VA-branschen
En
bransch som borde nyktra till i ljuset av dessa nya fakta är
VA-branschen. I Sverige är det den bransch som fortfarande inte
gjort någon färdplan inom regeringsinitiativet Fossilfritt Sverige
vilket är mycket anmärkningsvärt. Det är också en bransch som
kräver att samhället fördubblar investeringarna i system som använder
alltmer av våra allt knappare färskvattenresurser – vårt
viktigaste livsmedel – till att transportera toalettinnehållet i
våra vattenspolande toaletter.
I
denna bortspolning ingår också våra värdefulla växtnäringsresurser
som istället borde hamna på åkermarken och göra nytta. Detta
resursslöseri hotar på sikt vår matproduktion. Även alla
va-abonnenter kan enligt lobbyorganisationen Svenskt Vatten räkna
med bubblade va-taxor.
Risk
för inblandning av avloppsvatten i dricksvatten
Denna
resursdegradering av vårt rena dricksvatten och rena växtnäringsresurs
åtföljs av rördragningar som motsvarar fem och ett halvt varv
runt jorden. Nu vill va-industri fortsätta att bygga ut systemet,
ett system som både läcker in och läcker ut.
Läckande
dricksvattenledningar medför slöseri av livsmedel samt medför
risk för att konsumenternas kranvatten förorenas av smittämnen från
läckande vatten och avloppsvatten, vars ledningar vanligen ligger i
samma schakt som dricksvattenledningarna.
Inläckage
av rent vatten i avloppsledningarna medför även ökade kostnader för
hanteringen på reningsverken, som ofta arbetar vid kapacitetsgränsen
och ofta släpper ut obehandlat avloppsvatten.
Komplicerad
och dyrbar underhållning
Ledningarna
kräver enorma ekonomiska resurser att bygga ut och har visat sig
komplicerade och dyra att underhålla. Systemet innebär också
stora utsläpp av växthusgaser när det kommer till materialanvändning,
transporter, grävarbeten, sprängningar, bygget av pumpstationer
och reningsverk mm i tillägg till utsläppen vid daglig
drift.
Även
det giftiga slammet som produceras i systemet är ett problem som växer
för varje dag. Och vad värre är – nu planeras ytterligare större
reningsverksanläggningar inklusive avsaltningsverk för att kunna
transportera runt alla avloppsfraktioner utan hänsyn till en ansats
för vattensnåla lösningar och resurseffektiva system.
Grön
tillväxt, cirkulär ekonomi, klimatsmarta lösningar,
resurseffektiva kretslopp, hållbar utveckling och liknande begrepp
negligeras helt i VA-industrins nya aktionsplan.
Dubbelfelet
Vi
har således en industribransch som "exporterar" orenade
och giftiga utsläpp till våra världshav, uppbackade av en
industri som vill exportera en teknologi som kräver att vi använder
alltmer färskvatten, grundvatten och sötvatten till avlopp som
utmanar långsiktig hushållning med knappa resurser.
Det
finns systemlösningar
Finns
det då ingen vetenskap eller praktik som pekar på alternativa sätt
att handskas med sanitetsfrågorna? Faktum är att det finns system
sedan länge, både vattenfria och vattensnåla, som i slutna
kretsloppssystem utnyttjar både växtnäringen och vattenresurserna
på ett både miljömässigt och produktivt sätt. Återföring av
t.ex. växtnäring från stad till land borde för länge sedan
varit en del av vår vardag men avloppsindustrin driver nu
utvecklingen i motsatt riktning.
Helsingborgsinitiativet
Som
en kontrast till dubbelfelet står Helsingborgs stads initiativ där
man i ett nytt, blandat bostads- och kontorskvarter utvecklat ett
system med snålspolande vakuumtoaletter, separata ledningar och återvinning
av all näring i toalettinnehållet. Allt bearbetas och som
slutprodukt får man en lukt- och giftfri produkt färdig att
spridas på åkermarken. Det vill säga en storskalig systemlösning
som är resurseffektiv och minimerar växthusgasutsläppen med 50
procent jämfört konventionella va-lösningar.
Frågan
är varför nästan alla våra politiker och beslutsfattare har lämnat
walk over i denna ödesfråga? Forskning från meriterade och
erfarna forskare har redan påvisat alternativen som bygger på
genuina kretsloppslösningar respektive på naturbaserade renings-
och infiltrationslösningar som både är billigare och bättre ur
klimat- och miljösynpunkt, framförallt för enskilda avlopp men i
fallet Helsingborg även i storskaliga tillämpningar. Så frågan
återstår att besvara varför ratas alternativa lösningar i en tid
när de som bäst behövs?
Behovet
av Statens Planverk och helhetsperspektiven
På
sextiotalet bildades myndigheten Statens Planverk som gjorde samlade
bedömningar av långsiktig hushållning med fysiska resurser som
mark, vatten och energi. Fram till 1988, när myndigheten lades ned
och övergick i det nya Boverket, gjordes omfattande utredningar och
bedömningar av anspråk och konflikter kring fysiska
resurser.
Dessutom
utarbetades metoder för helhetsperspektiv i samhällsplaneringen för
att lösa konflikter mellan olika behov, anspråk och användningsområden.
Boverket fullföljde en del av dessa arbetsinsatser. Detta är något
helt annat än det PR-arbete som lobbyorganisationen Svenskt Vatten
bedriver.
Nu
anställs en ny PR-konsult i organisationen och det är inte
alternativa lösningar eller resurseffektiva kretslopp som ska framhållas.
Är
resurseffektiva kretslopp bara en sagoberättelse i maktens
korridorer?
|
