IHS

Till framsidan

Övriga artiklar

Brev till Rikare Liv

 

Vem ska vara ledaren för kyrkan? Endast Jesus är ledaren för alla Jesusanhängare. 

Foto: RLC

SVENSKA KYRKAN

Kyrkan har gjort det igen!

Köpt bort kyrkoherden

Joakim Selin heter den senaste kyrkoherden inom Svenska kyrkan som hudflängts, förnedrats och blivit utsparkad. Till skillnad från många andra hade han kraft att strida för sin sak i Arbetsdomstolen, och dessutom vann han på alla punkter. Ovärderligt stöd har han haft av sitt fackförbund KyrkaA som bistått hans kamp under dryga två år. Men trots sin kamp har han betalat ett högt pris både mänskligt, ekonomiskt och karriärmässigt.


Ulf Svensson: |2014-10-31| Joakim Selin ville återgå i församlingens tjänst men det gick inte arbetsgivaren med på utan han blev, som det heter, utköpt och är numera arbetssökande. Vi har tidigare uppmärksammat den annalkande implosionen inom Svenska kyrkan gällande brister i arbetsmiljö. Alla fall av kyrkoherdar som blir fråntagna all heder och ära samtidigt som arbetsgivarna suttit kvar i orubbat bo. 

Nu är det inte bara dessa fall som vi tänker på, där ett av de värsta är det i Hedvig Eleonora församling i Stockholm, utan att man enligt en ny studie från Arbetsmiljöverket på nytt utmärker sig. Tillsammans med andra religiösa organisationer visar det sig att denna typ av arbetsplatser har mycket stora brister i förmågan att hantera stress. 

1700 arbetsgivare har besökts, varav 110 religiösa samfund, för att undersöka ”hur arbetsgivare identifierar, dokumenterar och åtgärdar risken för stress.” Eftersom psykisk ohälsa är den snabbast växande arbetsmiljöproblemet, och därmed alltmer dominerar sjukskrivningarna och sjukskrivningskostnaderna, är det alarmerande att det saknas ett förebyggande arbetsmiljöarbete på 6 av 10 av Arbetsmiljöverkets inspekterade arbetsplatser.

 Ett pris som anställda ofta får bära

– Få arbetsplatser är idag förskonade från stress och hög arbetsbelastning. Men effektiviseringar och hårdnande konkurrens kan ha ett högt pris. Ett pris som anställda ofta får bära och som kan ställa sig kostsamt, inte bara för dem som drabbas. En utarbetad medarbetare, som tvingas blir långvarigt sjukskriven, kan bli dyrt också för arbetsgivaren. För ett hållbart arbetsliv är det därför viktigt att man skapar rutiner, dokumenterar, följer upp och åtgärdar riskerna för anställda att få besvär av stress och hög arbetsbelastning. Det säger avdelningschefen Håkan Olsson på Arbetsmiljöverket apropå inspektionen.

I just denna inspektion ligger religiösa organisationer sämst till eftersom 3 av 4 hade brister i det förebyggande arbetet med att hantera stress. Eftersom man inte inspekterat alla typer av arbetsplatser vid denna inspektionsrunda kan man inte säga att religiösa organisationer är sämst av alla arbetsgivare men av tidigare undersökningar vet vi att Svenska kyrkan utmärker sig i negativ riktning.

Släng ut de misshagliga

Varför religiösa organisationer i allmänhet, och Svenska kyrkans församlingar i synnerhet, fortsätter att varken ta sitt arbetsgivaransvar och sitt samhällsansvar är obegripligt. De mänskliga och ekonomiska kostnaderna är enorma och organisationen blöder både ekonomiskt och verksamhetsmässigt. Preliminära siffror på in- och utträden för Svenska kyrkan år 2013 var preliminärt 8 003 nya medlemmar och 70 516 gamla medlemmar som lämnar organisationen. Enda orsaken till att tappet inte är större kan till del förklaras av att medlemmarna inte vet hur det går till i kyrkliga sammanhang och att man inte är insatta i de ekonomiska, övergripande sambanden.

  En som upplevt arbetsmiljöns förändring till det sämre är den tidigare informationschefen Lottie Knutson på Fritidsresor. I en kommande bok om tsunamin i Sydöstasien, som utvecklade sig till en veritabel katastrof på många olika plan, är naturligtvis händelserna som lamslog Sverige och ändrade mångas livssituation i vårt land i huvudfokus.

Men i en DN-intervju apostroferar hon även tendenser på den svenska arbetsmarknaden som är väl så intressanta, som själva krishanteringen julen 2004 med dess politiska och mänskliga utmaningar. Hon menar att i krissituationer är folk rätt så hyggliga mot varandra, vi tonar ner oss, jobbar på och i det aktuella fallet, gråter mellan varven. Det hon istället pekar på är vardagen. Hon formulerar det på följande sätt i intervjun:      

  – Sedan insåg jag att det inte är kriserna som knäcker oss, då är vi rätt hyggliga mot varandra, till och med i kontorsdjungeln. Det är de lågintensiva kriserna, utanförskap och mobbning, som är värst.

ett nytt tabu i vårt samhälle

Jag tror att Lottie Knutson satt fingret på en öm punkt, ett fenomen som håller på att bli ett nytt tabu i vårt samhälle. Folk som säger vad de tycker, står upp för andra, för fram värdegrundsfrågor och oomkullrunkeliga fakta, till sist kastas ut eftersom de blir obekväma för den styrande eliten. Präster är en kategori människor som borde tas tillvara mer i vårt samhälle. Det gäller även för oss som kanske inte är så himla religiösa, eftersom de bär på en syn på livet och människan som vi bör diskutera och debattera mera, för att vi inte ska bli helt och hållet konsumtionsinriktade, världsfrånvända och blasé.

I och med domen i Arbetsdomstolen för Joakim Selin står det numera också klart att en kyrkoherde inte kan ses som en företagsledare och därmed omfattas av LAS, Lagen om anställningsskydd. Kort sagt, en kyrkoherde går ibland ett kyrkoråds ärenden men tillhör löntagarkollektivet och ska därmed behandlas i enlighet därmed. En slutsats är att det inte i första hand våra kyrkoherdar som ska gå på kurs, vilket de ändå bör göra av andra skäl, utan våra politiker som styr dessa församlingar om deras ansvar för Svenska kyrkans församlingar, demokratin, arbetsmiljön och värdegrunden för vårt demokratiska samhälle.

RLC