Till framsidan

Övriga artiklar

Brev till Rikare Liv

 

Meningen med livet utgör bland annat sökandet efter kunskapen för urskiljningen av gott och ont.

 Foto: RLC

STÖRRE ÄN NU!

Livet och döden

Vad säger naturlagen?

En samtida och omfattande debatt om livet och döden har förekommit under en längre period. Ämnet gäller eventuellt evigt liv på en visionär akademisk nivå med bland andra forskare och filosofer.


Paul Lindberg: |2020-04-09| Jag blev förvånad då jag såg diskussionen kring ett eventuellt evigt liv. Under hela mänsklighetens era så har tron på en övergång från liv till liv varit en psykologisk realitet. Åkrarna skördas år efter år. Den realiteten har säkert varit upprinnelsen av en undran, men också ett hopp och i så fall ett behov av en kvalitativ passage från liv till liv – hoppet blev antagandet för en transcendent dimension som ledde till både filosofi och vetenskap. Reproduktion är sakligheten om hur människan, djur och växter kommer till. Det handlar om återskapande, eller kopiering av samma art, vilket resulterar till nya individer. Och därefter kommer frågan om den nya individen har en ytterligare nivå – och i så fall varför?

Den svenska debatten förvånade mig. Livet, och därefter, diskuteras mycket intensivt och sakligt med grundplåten av akademisk vetenskap på hög nivå. Debattens intensitet rör sig om en seriös vetenskaplig undran kring frågan om "evigt liv"– eller i alla fall om ett bättre och längre liv, men också om ett meningsfullt liv för mänskligheten. Jag fick uppfattningen att denna serösa debatt inte är företrädesvis religiös, men i ett seriöst utbyte med vetenskapen. Religion är människors verk – precis som vetenskapen. Det primära för mänskligheten gäller först och främst upptäckandet av det som utgör Alltet! Bli till medan du passerar.

Döden är ett faktum – men inte definitivt

Varför dör vi? Det är en angelägen fråga inom en bred forskarvärld. Vi vet varför livet föds, och vi vet att livet dör, och föds igen – men inte varför. Trots det så är detta det levande livet. Universums födelse gav oss möjligheterna och livet. Vår galax föder nya stjärnor ständigt – dygn efter dygn. Och det sker troligtvis i universums miljarder av galaxer. Universum tycks vara byggt av samma skrot och korn vilket gör det hela till en avgörande samhörighet. Livet som uppstår i universum är möjligt på grund av att det finns. Och orsaken till potentialen på grund av samma naturlagar.

Människan sökte kunskapen och finner den ständigt – på gott, men också på ont om det missbrukas. Döden är ett faktum, men ändå inte definitivt. Inom biologin har man bestämt definitionen av vad döden innebär – men ändå inte helt och hållet. Trots det dör allt levande bort, och nytt liv uppstår ur det levande i en ständig förändring. På grund av att det levande vill inte dö. Denna drivkraft och livsprocess är fortfarande ett mysterium. Kunskapen om hur det går till är vetenskapligt bevisat. Men hur ser den naturlagen ut? Det vi vet inte riktigt någonting om. Men det är en omfattande forskning kring den frågan. 

Att kunna förlänga livet har möjligtgjorts, och människans livslängd har ökat trefaldigt sedan medeltiden, vilket är en fantastisk utveckling för större delen av världens människor. Och det beror på forskningen och de sociala framstegen för de ökade levnadsmöjligheterna. Forskningen deltar i skapelsen – på gott och på ont.

Livet och döden tycks vara naturligt, enligt många. Vår arvsmassa säger ingenting om varför vi dör, mer än hur vi bryts ned och dör. Det går att förklara processen, med den vetenskapliga forskningen framförallt. Exempelvis genom att äta och leva på ett bättre sätt så förlänger man generellt livslängden.

Kunskapen om livet

Hemskt är att människor varit sataniska och låtit djur och människor förr i tiden kastrerats, men som av den anledningen kunde bli betydligt äldre än övrig befolkning. Forskningen har inte kunnat förklara varför. Men sambandet med kaloriernas betydelse kan vara en förklaring. Det låter konstigt eftersom kalorier tycks vara ett av det största hindret för åldersökning på grund av fetma.

Kastrerade människor blev ofta mulliga, och lagrade fett på ett annorlunda sätt med möjligheter för minskade hälsorisker. I så fall handlar det om mitokondrier som är en helt avgörande orsak med sambandet för åldrande.

Mitokondrier har en helt egen arvsmassa och är skild från cellkärnans gener. En av de viktigaste uppgifterna är att reglera energin som kroppen behöver. Och det är bland annat kalorierna som är drivmedlet. Används drivmedlet för lite sparas det som ökat hull. Och det hullet reagerar på ett annorlunda på den som kastrerats. Det jag vill säga är att forskningen kring mitokondriernas betydelse kan ha en stor betydelse för hälsa och åldersförändringar.

Kunskapen och meningen med livet

Den vetenskapliga forskningen är ett mycket brett område och träffar ideligen på nya vetenskapliga rön som vunnits. Både inom forskning och hos den nyfikne ställs frågan om livet och döden – och då kommer automatiskt frågan om meningen med livet. Den betydelsen utgör mestadels kopplingen till filosofi och religion.

Svaret kan exempelvis bli att leva loppan och köpa häftigare bilar vart och vartannat år. Det finns väldigt många svar och nyanser. Materialistisk och konstlad glädje är en av de största negationerna till livet på gjorden. I den vetenskapliga forskningen ser man numera värderingar som handlar om nya tankar kring livet och dess möjligheter.

Evigt liv

Utdrag från bloggdebatterna

Livet är kort

Jan Scheffel

Livet är kort, säger vi ibland. Och skulle vilja leva friska längre än den förväntade livstiden. Och nu är det läge, säger den alltmer växande transhumanismen, att utnyttja modern vetenskap för att koppla bort evolutionen och verkligen ta steget att radikalt hjälpa människan på traven. Vi ska inte behöva lida av sjukdomar, svaga kroppsdelar ska bytas ut och kroppens åldrandeprocess ska stoppas.

Egentligen har vi alla varit transhumanister länge. Sådana enkla saker som kläder och glasögon är transhumanistisk rekvisita. Mer moderna tekniker används till organtransplantationer, proteser, robotkirurgi och den livsuppehållande pacemakern.

I dagarna startar transhumanister i ”Svenska Livsförlängningssällskapet” ett upprop för att mer resurser ska läggas på forskning och behandling av åldrande och relaterade sjukdomar.

Bra, tycker jag. Men eftersom detta är en blogg, så vore det roligt att höra kommentarer på temat långt eller evigt liv. Skulle vi vilja leva för evigt? Skulle vi våga axla det ansvaret? Hur länge skulle vi arbeta? Skulle vi komma ihåg alla familjemedlemmar? Hur skulle det se ut hemma? Vad gör vi med befolkningsproblematiken?

Kan vi bromsa åldrandet

Anton Axelsson

Kan vi bromsa åldrandet så ser jag ingen anledning till varför vi inte skulle göra detta, jag lever gärna länge såvida jag kan behålla min hälsa. Men att hävda att evolutionen kan "kopplas bort" är väldigt naivt, det visar på att man inte förstår vad evolution är. Evolutionen är ett koncept, ett namn vi givit på en process och är inte en teleologisk entitet som har en förutbestämd plan, eller ens riktning för den delen. Organismer påverkar ständigt utfallet av sin egen art genom sitt beteende och ger ökade chanser för överlevnad och att få avkomma. Dock ska vi inte glömma att det också finns en mängd andra faktorer som påverkar livslängd utöver åldrande: bilolyckor, virus, saker som fastnar i strupen m.m. ...

Romaner ska inte tas som bevis

Anton Axelsson

Bara för att du föreställer dig en dystopisk framtid betyder inte att det kommer att vara så. Jag har väldigt svårt att förstå ditt argument att människor kommer att sakna något de aldrig känt till, så att vi på något vis skulle fylla vår värld med "perversa sexlekar" bara för att det inte finns barn och ungdomar runt omkring oss låter som att påstå att medeltida människor dödade varandra för att Paden inte uppfunnits ännu.

Med kunskap (läs livserfarenhet) så utvecklas människan och jag är övertygad om att det finns sätt att bibehålla en sund människosyn även om vi lever mer än 200 år. Utveckling ger oss också goda förutsättningar för att leva mer hållbart vilket i sig skulle kunna ge plats för mer människor.

Jag anser också att du har fel när du säger att världen inte försvinner för att en "individ upplöses". *Min* värld försvinner naturligtvis när jag dör, och den världen är allt jag har ...

Vårt förhållande till döden

Åke Blomdahl

Vårt förhållande till döden är roten till det mesta av vår livsångest. Var det inte Sokrates som sa att filosofins uppgift är att lära ut konsten att dö? Och religionernas att förlika oss med vår dödlighet? Det är tveksamt om någondera lyckats. De som tror på reinkarnation får ångest över utsikten att det inte finns något slut på eländet. De som tror traditionellt kristet, muslimskt lever i vanvettig fruktan för helveteselden.

Den moderna ateismen har inte heller mycket att hålla sig till när vi står inför intet.

Det är naturligt att kämpa emot. Vad som helst måste vara bättre än förintelse?

Det är detta som är så förrädiskt med transhumanism och liknande frälsningsläror om livsförlängning. De kan bli mycket svåra att stå emot och ändå ger det oss en värld som är en förfalskning av allt som är naturligt ...

När man talar om naturligt

Mikael Höglund

När man talar om naturligt och biologiskt bör man vara väl införstådd med vad dessa begrepp betyder och vilka definitioner de har inom olika vetenskapliga discipliner. I allmänhet kan man säga att det inte råder någon enighet kring innebörden av begreppet "naturligt". Gällande termen "biologisk" säger väldigt lite om en kvalitets karaktär. En biologisk kvalitet utgörs av alla epitet som kan tillskrivas en livsform.

Ingen organism har alltså ett biologiskt grundvillkor. En organism förbli sällan densamma genom tidens gång. Genom en rad olika faktorer omformas livet genom evolution samtidigt som klimatet förändras. En organism är alltså dynamisk och flytande.

Människan tänker gärna i mönster som att det finns det "naturliga" och det "onaturliga". Det förstnämnda föreskrivs vanligtvis mycket positiva aspekter och vice versa. Denna indelning är dock inte särskilt vedertagen rent vetenskapligt och inte heller praktisk. Rent krasst finns det inget som är naturligt. Om något ändå ska beskrivas som naturligt uppstår problemet att samtliga ting på jorden faller i samma kategori. Hur kan något vara onaturligt? Inte ens teknik eller teori kan benämnas onaturligt, eftersom de springer ur ett försök att beskriva naturen (om de misslyckats med detta är de ändå koncept inom vår värld, som är naturlig i sig)...

Du pratar dumheter och sofism

Åke Blomdahl

"Allt är naturligt" – givetvis om man tolkar det strikt. Det finns inget "övernaturligt" – det är en oxymoron (en självmotsägelse).

Jag talar givetvis i den intuitiva och normala samtalsmässiga meningen om "natur" kontra artificiellt.

Man kan naturligtvis mena att det är "naturligt" att vi människor konstruerar en ny art som sedan kanske beslutar att göra sig av med oss, eller sätta oss i zoologiska trädgården. Det är ett sätt att frånsäga sig ansvar för en sådan utveckling.

Redan radikalt förlängt liv

Rebecca

Säg 150-200 år skulle vara förödande. Vår redan överbefolkade planet skulle tvingas bära dubbelt så stor befolkning bara pga. ökad förväntad livslängd.

Även när vi når den här typen av teknik, kommer det plötsligt inte finnas en massa 200-åringar, utan det kanske är folk i övre medelåldern som börjar behandlas för att kunna uppnå den livslängden. Om behandlingarna börjar vid ca 60 års ålder är det fortfarande 140 år tills vi har massa 200-åringar.

Och barn uppstår inte bara ur ingenstans, och vi människor kan lätt välja att inte få barn. Man kan reglera hur många som föds. Om man börjar leva mycket längre, kommer många vänta med att skaffa barn och förmodligen skaffa färre barn, så att mängden människor inte ökar så mycket.

Slutligen så är inte hur många människor vi kan ha på planeten ett fast antal. Med ny teknik kommer föroreningen alla orsakar stadigt minska, vi kommer ha lättare och lättare att producera mat så att det räcker åt alla. Och plats, det är inget problem. Titta bara på hur glest befolkade länder som t.ex. Ryssland och Sverige är. Hur länge som helst har människor oroat sig för när vi ska nå *nästa stora siffra* i befolkningsmängd, men vi har hittills aldrig nått punkten då vi är för många.

Neurovetenskapen

Anton Axelsson

Vad neurovetenskapen hittills empiriskt har kunnat konstatera är att hjärnan ger upphov till medvetandet och genom forskning på människor med lesioner har vi kunnat observera att för varje del av hjärnan som skadas, försvinner en liten bit av den människans medvetande. Av detta kan vi dra slutsatsen att när vi dör och hjärnan förtvinar kommer vi inte ha några medvetna upplevelser. Om det nu skulle finnas någon form av "icke fysisk existens" så kommer den åtminstone inte innefatta medvetande och då är den existensen, enligt min åsikt, meningslös. 

Din premiss att allt skulle ha sin motsats verkar inte trolig. Vad är motsatsen till kärlek? Vissa skulle säga hat instinktivt, men det är ju bara något vi lärt oss som andra innan oss definierat. Det kan ju lika gärna vara rädsla eller något annat som vi väljer att definiera det som. Jag skulle hävda att motsatspar oftast bara är argumenterade, semantiska lekar som saknar korrespondensen till verkligheten. 

Vårt sökande för dikotomier tror jag grundar sig i att vi observerar något eller inte (X och icke-X): ljus/icke-ljus (mörker), rörelse/icke-rörelse (stillastående) osv. Det skulle ge att motsats till kärlek är icke-kärlek, oavsett vad icke-kärlek grundar sig i: hat, rädsla, okunskap (icke-kunskap). Med detta resonemang skulle motsats till existens vara icke-existens snarare än att tala om ”fysisk existens” med en motsats som skulle vara ”icke-fysisk existens”. Detta grundar jag i att hjärnan är just fysisk och vi vet ju som sagt att den ger upphov till medvetande. 

För en individ är dess existens just dess medvetande, därmed är en ”icke-fysisk existens” inte någon existens i mina ögon. Därmed ser jag ”icke-fysisk existens” helt enkelt som icke-existens.

Evigt liv strider mot evolutionen

Bo Strömberg

Evigt liv strider mot evolutionens mekanism som utvecklats sedan livets uppkomst på jorden. Att bestrida den mekanismen, om det lyckades, det skulle vara som att öppna Pandoras ask och leda till extremt negativa konsekvenser för mänskligheten och hela vår livssfär.

Vi dör för att vi kan dö

Emil Broman

Eller snarare vi åldras för att vi kan dö. Det gäller allt som lever. Och vi är dom vi är just nu för att våra anfäder har överlevt och skaffat barn. De som satsat på långt liv istället för reproduktion har inte haft samma framgång. Evolution kallas det! Bättre att skaffa en livskraftig unge än att bli hundra år tycks ha varit devisen. Och för den som grubblar, glöm inte bort att det finns hyllmetrar och åter hyllmetrar på universitetsbibliotek med något som heter livshistorieteori. Ska man försöka påverka åldrandet kan det ju vara bra att förstå vad för motkrafter som finns.

Människan har alltid lekt Gud

Waldemar Ingdahl

Människan har alltid lekt Gud, ända sedan den förste bonden satte plogen i marken. Att ändra på livets förutsättningar är snarare en viktig del av vad det innebär att vara mänsklig. Mänskligheten befinner sig i ett läge där det inte går att stanna kvar i en förmodat "naturlig" livslängd, då får vi så många gamla och skröpliga människor att samhället troligen kommer att gå under.

Medicinen har främst fokuserat på att försöka lindra konsekvenserna av åldrandet som demens, cancer och diabetes. Det har gjort att vi lagt till fler år till livet. Om vi ​​ska bli gamla och förbli vid god hälsa, har vi några svåra hinder. 

Antalet hundraåringar ökar, men antalet hundra-tioåringar ökar inte. Demenssjukdomarna är ett problem, men främst är det ämnesomsättningen vid hög ålder. De som lever över hundra år har överlevt inte bara det som dödade de flesta av deras generationskamrater, men också den stora mängd stryk som kroppen får av ämnesomsättningen. Då behöver vi se åldrandet som ett problem och börja att ändra på den mänskliga metabolismen för att lägga fler friska år till livet.

Att ha möjlighet att själv välja

Desirée

Att ha möjlighet att själv välja när någon vill dö är mycket fjärran från att "inte lämna plats åt framtida generationer" och mycket annat som står att läsa i dessa kommentarer. Det handlar inte om att tvinga personer till ett längre liv, och heller inte hindra personer till ett kortare liv än de önskar. Att kunna dö med värdighet är en viktig del i denna debatt som i mina ögon bör sträva efter det den medicinska vetenskapen strävat efter i årtusenden:

Att skapa ett mer uthärdligt mänskligt villkor, en existens med så lite lidande som möjligt. Och att dö innan en känner sig färdiglevd är i allra högsta grad lidande.

Vidare verkar många tänka sig att möjligheten att leva längre innebär att leva i det skröpliga tillstånd som de  riktigt gamla idag i regel befinner sig i.

Det är inte det som föreslås. Istället är det kvalitativa år vi behöver se framför oss när vi befinner oss i dessa samtal. Om vi inte vill göra oss skyldiga till ett så ickevisionärt sätt att argumentera att samtalet blir onödigt vill säga.