|
|
|
Margarin
kanske, men knappast smör! |
Foto:
PhotoDisc |
kost
och livsmedelskvalitet
Smör
är smör
Och
margarin
är en kemisk smörimitation
Ett
av de stora missförhållandena när det gäller kost och
livsmedelskvalitet är det faktum att den kemiska produkten margarin
får säljas och till och med rekommenderas som mat till barn och
ungdomar i förskola och grundskolan. Även inom vården serverar
man margarin.
Medan annan mat vi äter
framställs på ett någorlunda naturligt sätt – ungefär som vi
föreställer oss, tillverkas margarin på det mest motbjudande sätt
genom att använda ett stort antal kemikalier, av vilka många är
ytterst giftiga, reaktiva och farliga. Dessa skall absolut inte förekomma
i livsmedelssammanhang.
Gunnar Lindgren
: |2012-11-05| Ett
av de stora missförhållandena när det gäller kost och
livsmedelskvalitet är det faktum att den kemiska produkten margarin
får säljas och till och med rekommenderas som mat till barn och
ungdomar i förskola och grundskolan. Även inom vården serverar
man margarin. Medan annan mat vi äter
framställs på ett någorlunda naturligt sätt – ungefär som vi
föreställer oss, tillverkas margarin på det mest motbjudande sätt
genom att använda ett stort antal kemikalier, av vilka många är
ytterst giftiga, reaktiva och farliga. Dessa skall absolut inte förekomma
i livsmedelssammanhang.
Orsaken
till kemikalieanvändningen är att man vill göra en kemisk
imitation av smör. Man skulle kunna tillverka ett margarin som
vilade på oljornas/fetternas naturliga egenskaper. Om man utgår från
olivolja skulle färg, smak och lukt vara densamma som olivoljans.
Nej, margarinet skall vara gult, lukta och smaka smör samt ha smörets
konsistens.
MARGARIN
ÄR INGET LIVSMEDEL
Men
de oljor och fetter man använder vid tillverkningen har en egen
annorlunda färg, smak, lukt och konsistens. Det första man måste
göra är att utplåna alla dessa egenskaper hos exempelvis rapsolja
med hjälp av reaktiva kemikalier som natronlut (samma frätande ämne
som används för att rengöra toaletterna), och fosforsyra. Man
bleker oljan med regenererad bentonit och man upphettar oljan till
225 grader. (En rykande stekpanna har temperaturen ungefär 175
grader.)
Denna
slutprodukt är inget livsmedel, utan en kemisk/teknisk produkt
ungefär som symaskinsolja – genomskinlig och luktlös. Den är
berövad vitaminer, fosfolipider, karotenoider, antioxidanter och
andra näringsämnen viktiga för vår hälsa. Det är direkt
felaktigt att påstå att produkten är ”rapsolja”, när de
naturliga egenskaperna är så brutalt utplånade. Tankbilar
distribuerar denna produkt till olika industrier och användningsområden: Målarfärg,
Smörjmedel, Skärvätskor, Läkemedel, Margariner, Kosmetika.
Hudkräm
och margarin tillverkas ungefär på samma sätt.
Man
gör först en emulsion av olja/fett och vatten med hjälp av ett
emulgeringsmedel. Man
färgar fettmassan gul i ett margarin, medan fettmassan får en vit
färg i hudkrämen. Man
sätter smörarom (diacetyl) till margarinet, men parfym till hudkrämen.
Sedan
kan man sätta tillsatser till båda produkterna, t ex salt i
margarinet och konserveringsmedel i hudkrämen.
Den
som så önskar kan göra följande försök:
Ta
en burk Nivea, blanda i gul karamellfärg och litet smörarom samt
litet salt. Är det inte margarin som du har framställt?
Förutom
den vidriga tillverkningsprocessen, är det svårt att förstå varför
inte myndigheterna ingriper mot imitation av andra livsmedel. Att färga
ett livsmedel för att det skall likna ett annat har länge varit i
strid med redlighetstanken i Livsmedelslagstiftningen. Man får inte
färga en fisk röd för att den skall likna lax. Men när det gäller
just margarin ser Livsmedelsverket mellan fingrarna.
Vidare
måste tillsatsen diacetyl (”smörarom”) kraftigt ifrågasättas.
När det gäller många åtgärder inom livsmedelsområdet skall man
väga risk mot berättigad nytta. Att använda konserveringsmedel
ger exempelvis en berättigad nytta i form av längre hållbarhet.
Men att sätta till diacetyl har som syfte att ge produkten en falsk
karaktär av smör. Detta är ingen berättigad nytta, utan tillsatt
smak kallas på fackspråk för en kosmetisk åtgärd.
”popcornlunga”
Nu
har det visat sig att diacetyl sätts i samband med allergier och
astma, s k ”popcornlunga”, och tillverkaren av diacetyl är
indragen i rättsprocesser. Drabbade har stämt företaget och fått
rätt. Vi vet vidare att anställda inom margarinindustrin löper ökad
risk att drabbas av allergier och astma. Folkhälsokommittén i Västra
Götaland har visat att i den grupp bland elever i årskurs 9 som åt
margarin, var allergier vanligare än i den grupp som åt smör.
En
ny studie i den vetenskapliga tidskriften Chemical Research fann att
diacetyl i margarin intensifierar de skadliga effekterna av ett
onormalt protein i hjärnan som är kopplat till Alzheimers.
Trots
att Livsmedelsverket känner till risken med diacetyl anser man att
margarin inte är riskabelt eftersom ”man äter det”, men medger
att diacetyl i popcorn, som man också äter, kan orsaka
lungsjukdom.
Bensin,
aceton och metanol
Extraktionsbensin
(hexan) används när man utvinner oljan ur exempelvis rapsfrön.
Hexan kan också komma från det sojalecitin man använder som
emulgeringsmedel i margarin. Framställning av sojaprodukter
(sojaolja, sojaprotein, sojamjöl, sojalecitin m m) sker
industriellt med hjälp av bensin. När Livsmedelsverket vid ett
tillfälle analyserade margarinerna Milda och Nytta/Becel fann man
bensinrester. Tillverkaren påstod då att bensinen kom från
sojalecitinet. Råvaror till margariner får fraktas i båttankar,
som tidigare transporterat hexan och andra kemikalier. Också på så
sätt kan lösningsmedlet komma in i margarinet.
Aceton
används när man skiljer mättade fetter från omättade fetter i
en fettblandning. Man kan kyla ned fettet och då faller det mättade
fettet ut som vita flingor – det kan man se i en flaska olivolja i
kylskåpet. I margarinindustrin kallas processen fraktionering och
underlättas med hjälp av aceton.
Metanol
bildas som en restprodukt i fettet vid omestringsprocessen. Då
reagerar den oerhört reaktiva och farliga kemikalien natriummetylat
med fettmassan. Omestringen leder till att fettmolekylerna ombildas
till ”monsterfetter” – ämnen som inte finns i naturen.
Forskning har visat att omestrade fetter ökar risken för
blodproppar hos råttor. I synnerhet för små barn är det viktigt
att fettsyrorna sitter i sin rätta position i exempelvis fett i
barnmat. En fettmolekyl innehåller tre fettsyror. Den som sitter i
mittenposition är särskilt viktig när hjärnan och nervvävnad
utvecklas hos barn. Omestringen är en kosmetisk åtgärd som syftar
till att göra margarinet lika glatt som smör, vilket inte kan benämnas
som ”beträttigad nytta”.
cocktaileffekter
Margarinindustrin
kan lämna ovanstående lösningsmedelsrester i produkterna, eftersom
Livsmedelsverket godtar detta och anvisar gränsvärden för bensin,
aceton och metanol. Idag vet vi dock att nuvarande gränsvärden är
osäkra genom samverkanseffekter (cocktaileffekter) mellan många
kemiska ämnen. Nordiska Ministerrådet anser att tidigare ”säkra
nivåer” skall sänkas med 90 %. Detta kommer att få långtgående
följder för vilka halter och gränsvärden som kan tolereras.
Att
Unilever och andra margarintillverkare lyckats få många dietister
och kostrådgivare, samt inte minst Livsmedelsverket, att propagera
för en kemiskt/tekniskt tillverkad smörimitation är en gåta.
Tidigare avlönades Livsmedelsverkets ”kolesterolexpert” av
margarinindustrin, och då hördes margarinets lov och den grundlösa
varningen för ”mättade fetter” och ”kolesterol” från
Livsmedelsverket. Ingen tanke på att vårt förnämsta livsmedel
– modersmjölk – är rik på både mättade fetter och
kolesterol.
MODERSMJÖLK
ÄR RÄTT ANPASSAT TILL BARNET
För
något år sedan skrev jag ett brev till Livsmedelsverket, att man
med sina varningar för mättat fett borde låta konstruera en liten
apparat som ammande kvinnor kunde använda i hemmet för att ta bort
mättade fetterna och kolesterolet från modersmjölken. De svarade
att modersmjölken är riktigt anpassad till det lilla barnets
behov. Jag frågade då vid vilken ålder de mättade fetterna och
kolesterolet blir farliga för barn, eftersom man varnar för dessa
ämnen när det gäller mat i förskolor i och med att man
rekommenderar margarin. De svarade dock aldrig på detta.
Idag
borde detta felaktiga och förlegade synsätt hos Livsmedelsverket
och dietistkåren vara till ända, då flera propagandaröster för
margarin gått i pension. Men tyvärr lever myterna om margarinets förträfflighet
och bilderna av de böljande rapsfälten fortfarande kvar hos en del
dietister och anställda vid Livsmedelsverket.
Föräldrar
och skolpersonal måste rensa ut margarinerna från förskolan och
grundskolan/gymnasiet en gång för alla.
|
