IHS

Till framsidan

Övriga artiklar

Brev till Rikare Liv

 

Efter alla olika krig lämnas mängder av ammunition och vapen kvar på krigsplatserna. Många människor drabbas av allt detta krigsskrot. I Sverige finns kunskapen för en kvalitativ och humanitär ammunitionsröjning och en fredsteknisk restauration. 

Foto: RLC

FREDSTEKNIK

En svensk nisch

Säkerhetspolitisk trygghet

Studie Fredsteknik. Årsredovisningen för 2014 för Kungl. Krigsvetenskapsakademiens avdelning IV (Militärteknisk vetenskap) kommer att handla om ”Fredsteknik”, dvs civila tekniska åtgärder som kan bidra till att undanröja hinder för återgång till eller upprättande av ett normalt, fredligt samhälle.


 Bo Janzon: |2015-04-24En liten grupp har utsetts för att genomföra studien, bestående av ledamöterna Bo Janzon (ordf.), Jan-Erik Lövgren och Bengt Vretblad. Utom akademien medverkar benäget Fredrik Johnsson, Swedec, Conny Åkerblom, MSB och Jan-Inge Kull, Rikspolisstyrelsen.

Arbetet inriktas mot krigs- och konfliktdrabbade nationer, i ett läge där de storskaliga stridigheterna har upphört och samhället borde kunna inriktas mot en normalisering. För detta finns oftast ett stort antal hinder, och vi avser att försöka finna vilka sådana hinder som möjligen skulle kunna undanröjas eller reduceras med användning av existerande teknik.

MÄNGDER AV ILLEGALA VAPEN

Uppenbara hinder är en riklig förekomst av (illegala) vapen, ammunition och sprängämnen. Statliga förråd av sådan materiel hos polis och väpnade styrkor är ofta inte säkra, bokföring och övrig hantering kan lämna mycket övrigt att önska och både vapen och annat kan ofta lätt stjälas eller ”försnillas”. 

Överskott av vapen och ammunition från militär och polis ser staterna ofta som en ekonomisk tillgång, som man försöker sälja. Man inser inte att sådant överskott vanligen är en skuld, inte en tillgång, och det måste destrueras och får inte komma ut på marknaden för att slutligen hamna hos krigsherrar, upprorsmän, terrorister och vanliga kriminella, kanske i det egna landet! När man köpte in materielen försummade de flesta stater, inklusive Sverige, att avsätta medel för återvinning eller förstöring när den tjänat ut!

minor ute i naturen 

Ammunitionsdumpar, OXA (OeXploderad Ammunition, ”blindgångare”) och minor ute i naturen innebär risker för fredsarbetare och allmänhet och utgör mycket svåra hinder för normalisering genom att bl.a. förhindra att normalt jordbruk kan återupptas och att transport- och försörjningsnät kan fungera. Brister i kommunikation kan försvåra möjligheter till medborgarinflytande, demokratisk utveckling, och också upptäckt av och motåtgärder mot illegal våldsanvändning, och hindrar ofta normalt arbete hos polis och militära styrkor. Korruption av olika slag är vanligt förekommande och är ofta avgörande hinder för en fredlig utveckling.

Man kan tycka att problem av detta slag bara finns i utvecklingsländer långt borta, men de existerar tyvärr, i stor omfattning, också här i Sverige. 

stora mängder ammunition dolt i marken

Inom ett stort antal övnings- och skjutfält, som använts av försvaret, ibland sedan hundratals år, finns det stora mängder ammunition dold i marken. När staten nu vill sälja marken och kommuner och andra intressenter är ivriga att förvärva och utnyttja den uppstår stora och synnerligen kostsamma problem med röjning. Vidare finns det oerhört stora mängder dumpad ammunition i många svenska insjöar, i havet och i vattenfyllda f.d. gruvor, som kommit både från försvaret och från industrier. Detta innebär både ammunitionssäkerhetsproblem, miljörisker och risk för att sprängämnen kan stjälas och användas för olagliga ändamål. 

säkerheten kräver forskning, kompetens och ny teknik 

Ska man kunna säkert röja ammunitionen och permanent åtgärda alla dessa problem krävs mycket forskning, kompetens, ny teknik och utrustning, som det inte finns planerade insatser för. Det finns heller inga lagar eller ens riktlinjer för hur problemen ska åtgärdas. Staten har dock i sin vishet fastställt att problem med ammunition ute i naturen inte är miljöproblem!???

Studien inriktas främst mot sådan kompetens och teknik som finns i Sverige, och som ofta framkommit som spin-off från försvarsforskning, -industri och -projekt. Näringspolitiska aspekter är viktiga ingångsvärden. Bl a möjligheten att lämna svenskt bistånd till drabbade nationer i form av tekniska åtgärder och utrustning för att underlätta övergången till ett fredligt samhälle kommer att belysas.

Bo Janzon är Professor, ledamot av Kungl. Krigsvetenskapsakademien.

Fredsteknik – seminarium

 

Säkerhetspolitik

Utmaningar och jobbskapande möjligheter

På tillskyndan av Ms. Angela Kane, FN:s vice Generalsekreterare, hölls ett seminarium den 15 april i Stockholm angående svenskt initiativtagande för möjliggörandet av  en svensk modell av Fredsteknik.

Angela Kane, vice general sekreterare UN. Inledare. KLICKA PÅ BILDEN och Se och hör hennes tal!

Hans Ekström, Riksdagsledamot (S), moderator. Foto: QX.

Lars Ingelstam, Fredsteknik som politisk utmaning.

Bo Janzon, Fredsteknik – stöd till nedrustning och fred.

Fredrik Johnsson, Två aspekter ur Försvarsmaktens perspektiv.

Pernilla Bergström, Svenska FN Förbundet.

Jack Gustavsson, Innovatör, Entreprenör och Företagsledare.

Patrik Eklund, Dynasafe gör din värld säkrare.

Hans Wallin, Fredsteknik ur globalt perspektiv.