Till framsidan

Övriga artiklar

Brev till Rikare Liv

 

 

Domen var oenig, och fyra domare ansåg att oljelicenser i Arktis borde vara ogiltiga av klimatskäl, men majoriteten röstade för den norska staten.

Foto: GreenPeace / Johanna Hanno

GREENPEACE NORGE

Norska oljestaten

Mot klimatansvaret

Högsta domstol avkunnade sin dom i det norska klimaträttsfallet, där miljö- och ungdomsorganisationer har stämt den norska staten för att ha öppnat för ny oljeborrning i Arktis.

Daniel Bengtsson: |2020-12-22| – Vi är rasande över denna dom, som lämnar ungdomar och framtida generationer utan skydd från grundlagen. Högsta domstolen väljer lojalitet mot norsk olja framför våra rättigheter till en säker och hälsosam framtid. Alla vi unga som kämpar mot arktisk oljeborrning är vana vid att bli besvikna och vi kommer att fortsätta vår kamp. På gatorna, vid valurnorna och i domstolarna om det behövs, säger Therese Hugstmyr Woie, ledare för Natur og Ungdom.

4 av de 15 domarna ansåg att oljelicenserna i Arktis borde vara ogiltiga på grund av bristfälliga miljöavvägningar som borde ha påverkat beslutet att öppna Barents hav för oljeborrning, och att det var ett misstag att eventuella framtida globala utsläpp av växthusgaser inte beaktades i den underliggande konsekvensbedömningen.

Oljan – Norges mest skadliga aktiviteter

– Det är absurt att vår grundlagsskyddade rätt till en säker miljö inte kan användas för att stoppa Norges mest skadliga aktiviteter för vårt klimat och vår miljö. Vi delar besvikelsen och upprördheten som våra unga kommer att känna inför detta beslut. Det är ett bakslag, men det kommer inte hindra vår kamp för ett säkert klimat. Vi kommer nu att överväga alla möjligheter vi har att stoppa denna skadliga industri, inklusive en ansökan till Europeiska domstolen för mänskliga rättigheter, säger Frode Pleym, chef för Greenpeace Norge.

– Domstolen har friat regeringen just nu, men lämnar samtidigt dörren öppen för en ny bedömning av klimatpåverkan, inklusive exporterade utsläpp, när väl oljeproduktionen i Arktis startar. Detta borde vara en varning för oljeindustrin. I detta ögonblick i historien har inget oljeproducerande land en trovärdig position i klimatfrågan utan att först avsluta jakten efter ny olja och fastställa en plan för att pensionera industrin, säger Frode Pleym, chef för Greenpeace Norge.

Ansvaret faller nu Lundins oljeborrning i Arktis

– Ansvaret faller nu än tyngre på de svenska bolag som finansierar Lundins oljeborrning i Arktis. Ska vi nå klimatmålen måste investeringar riktas om, bort från det som förstör vår planet, säger Rolf Lindahl, talesperson för klimat- och finansfrågor Greenpeace Sverige.

Den norska regeringen har utsatts för hård kritik från FN och sett massiva protester från ungdomar mot jakten efter mer olja i Arktis. Landet rasade nyligen i rangordningen på FN:s Human Development Index på grund av sina stora koldioxidavtryck från oljeindustrin som ses som en riskfaktor för människors hälsa.

En ny opinionsundersökning i Norge visar också att en majoritet av den norska befolkningen är överens om att oljeprospektering i Arktis bör stoppas av klimat- och miljöskäl, och en majoritet stödde också en dom som begränsar olje- och gasutvinning av klimatskäl.

Danmark stoppar all ny olje- och gasprospektering

Medan Norge har fortsatt att utöka sin oljeprospekteringen i Arktis har grannlandet Danmark, den största oljeproducenten i EU, satt stopp för all ny olje- och gasprospektering i Nordsjön som en del i en plan att fasa ut utvinningen av fossila bränslen till 2050. USA:s nästa president Joe Biden kräver samtidigt ett stopp för oljeborrning i Arktis i sin nya klimatplan för USA och söker samarbete från Norge och resten av länderna i Arktiska rådet.

2016 stämde Greenpeace Norden och Natur og Ungdom den norska staten för att öppna upp för ny oljeborrning i arktiska Barents hav. Organisationerna anser att oljeborrning i Arktis bryter mot §112 i den norska grundlagen, som säger att medborgarna har rätt till en säker och hälsosam miljö och att staten måste vidta åtgärder för att säkra denna rättighet. Ärendet har prövats i Oslo tingsrätt 2017 och hovrätten 2019, innan det togs upp i Högsta domstolen i november 2020.

Domen i sin helhet kan läsas här:

DOMSLUTET