Till framsidan

Övriga artiklar

Brev till Rikare Liv

KLIMATKRISEN

Nytt bilbränsle

Kan öka biltillväxten

Först kommer bilens räddning – därefter kommer klimatet. Inblandning av biobränsle i bensinen utgör den nya planen för en möjlig fortsättning av bilismens omfattning. Men, en sådan fortsättning kan istället öka den globala uppvärmningen.

Paul Lindberg: |2020-10-05| Den seriösa strategin för att hindra den globala uppvärmningen utgår bl.a. från minskning av bilismen i världens storstäder. Men om den strategin ersätts med ett så kallat "bränslebyte" av konstellationen biobränsle i bensinen utgör det knappast någon större vinst för en fossilfri energi. Om inblandningen av biobränsle från växtodling späds ut med bensinen så leder det sannolikt till ökad bilism. Det blir ett tydligt tecken att det är fritt fram att köra bil. En ökad bilism höjer bensinanvändningen tillsammans med biobränslet. Biobränslet är delvis fossilfritt men inte bensinen. Detta projekt tycks vara något som mest kan jämföras med sagan om Kungens nya kläder.

Den sagolika inkomstkällan

Det olyckliga värnandet för just bilindustrin gäller givetvis den sagolika inkomstkällan. Det visar exemplet på hur svårt det är för miljöansvaret att kunna bekämpa den globala uppvärmningen för sakliga åtgärdsresultat. Istället för det omfattande värnandet för bilism fordras en omfattande bekämpning av den globala uppvärmningen genom att istället minska bilismen med exempelvis en halvering.

Det finns definitivt inte något etiskt försvar för en överbelastad och gigantisk klimatkrossare som bilindustrin. Bilar har naturligtvis sina kvalitativa funktioner, men inte i en omfattning som tar livet av planeten. Ekonomi och sysselsättning måste söka andra kvalitativa vägar för att istället kunna minska den globala uppvärmningen.

Förhoppningarna att kunna rädda bilbranschen i detta dramatiska slutskede, med exempelvis ett bränslebyte, är en naiv panikhandling. Att till vilket pris som helst rädda massbilismen i den nuvarande klimatsituationen är ett uttryck för en politisk och allvarlig infantilism.

Regeringens klimatberäkning

"Bränslebytet" beräknas minska klimatutsläppen med 4 till 5 miljoner ton fram till år 2030. Det kan jämföras med att Sveriges miljöutsläpp redan i dag är 50 miljoner ton. Minskningen är i själva verket minimal och tvivelaktig. Men ändå en liten minskning som kan används för politisk propaganda för att rädda bilindustrin.

Men, problemens allvar gäller att nuvarande klimatutsläpp inte minskar i de avgörande behoven som är nödvändigt. "Bränslebytet" kan istället komma att bli den "smarta grejen" som glädjefull ökning för den svenska bilindustrin.

Prognoserna är osäkra

Argumenten för "bränslebytet" sägs ha effekten för att direkt kunna minska koldioxid av utsläppen. Samtidigt anses denna prognos som osäker av Klimatpolitiska rådet.

Frågan som ställs av experter är om bilismen kommer att öka på grund av "bränslebytet"? I så fall ökar behoven av bensin och biobränsle. Det resulterar till ökade koldioxidutsläpp. Biobränslen produceras av skog och odling som kräver stora ingrepp i ett redan hårt utnyttjande av mark och natur. Det handlar nämligen om mycket stora volymer och arbetskraft. Troligtvis kommer biobränslen att importteras. Denna process kan bli tvivelaktigt och ohållbart. Det handlar om oerhörda volymer av biobränsle på bekostnad av odlingsmark för matproduktion.

Att säga att "bränslebytet räddar klimatet" är långt ifrån sant. Det kan på sin höjd gynna bilindustrin kortsiktigt. Detta projekt utgör inte något speciellt för det klimatpolitiska arbetet som först ska vara utfört år 2045.

Projektet "bränslebytet"?

Miljarder investeras i det klimatpolitiska ramverket enligt myndigheternas information. Mycket återstår att göra, säger de. Men vad gör de då av alla skattemiljarder som pumpas ut?

Faktum är att "bränslebytet" är den enda av nyheterna i årets budget som ska ge ett enda avgörande avtryck på utsläppen, enligt regeringens egen klimatredovisning (som heller inte är fullständig).

Förutom räddningen av bilismen med "bränslebytet", är det inte så värst mycket som har hänt. Om man inte tar Preem i Lysekil, men de gav ju upp självmant. Fortfarande utgör de allra största klimatproblemen av globala godstransporter av alla slag. De så kallade basindustrierna utgör det avgörande stycket för möjligheterna att reducera utsläppen av koldioxid. Men så långt har inte det politiska samhället tagit sig fram ännu. Och det är givetvis mycket undermåligt.

De flesta sakkunniga inom samhällets alla berörda institutioner anser att det inte går tillräckligt fort. Med tanke på Preem och dess upplösning, så tycks det vara politiken som bär både ansvaret och skulden kring den globala utvecklingen