Till framsidan

Övriga artiklar

Brev till Rikare Liv

.

Syrien: Omänskliga förhållanden i al-Hol - minst 27 000 barn måste tas hem

Foto: Amnesty

AMNESTY

Omänskliga förhållanden i al-Hol - minst 27 000 barn måste tas hem

I det enorma lägret al-Hol i nordöstra Syrien lever tiotusentals barn som godtyckligt har berövats sin frihet. De lever nu under livshotande och omänskliga förhållanden i lägret, och deras framtid präglas av osäkerhet. Stater runt om i världen fortsätter att visa en skamligt bristande handlingskraft och vilja att repatriera de här barnen.

Ami Hedenborg: |2021--30 Under de senaste två åren har de barn som befinner sig i al-Hol-lägret i Syrien inte haft tryggad tillgång till mat, rent vatten och nödvändiga tjänster som sjukvård och utbildning. Den syrisk-kurdiska autonoma administrationen som kontrollerar lägret har godtyckligt fängslat tolvåriga pojkar, separerat tvååriga barn från sina vårdnadshavare och begränsat tillgången till sjukvård. Barnarbete, våld och mord har allvarligt påverkat barnens trygghet, uppväxt och utveckling.

– Tiotusentals barn från Syrien, Irak och över 60 andra länder har övergivits med elände, trauma och död som följd, bara för att deras regeringar vägrar att ta sitt ansvar och föra dessa barn tillbaka till en trygg och säker miljö. Regeringar måste respektera sina internationella åtaganden om mänskliga rättigheter för att tillgodose dessa barns rätt till liv, överlevnad och utveckling. Barnen bör omedelbart få återvända hem och det måste betraktas som en akut brådskande fråga. Dessutom måste den autonoma administrationen utarbeta en tydlig mekanism för återvändande av syriska barn, deras mödrar eller vårdnadshavare, säger Diana Semaan, Amnesty Internationals utredare för Syrien.

Amnesty International har intervjuat tio personer med inblick i situationen i lägren, inklusive åtta ögonvittnen. Dessa personer har beskrivit de osäkra förhållandena i al-Hol samt övergreppen som utförts av den autonoma administrationen som driver lägret och kontrollerar nordöstra Syrien.

Sedan 2019, när konflikten med den väpnade gruppen Islamiska Staten upphörde i Syrien, har omkring 60 000 syrier, irakier och tredjelandsmedborgare, mestadels kvinnor och barn, fängslats i al-Hol-lägret utan tillgång till en rättssäker process, enligt Kontoret för FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter, OHCHR. I lägret finns individer med olika grad av anknytning till IS, men också tusentals individer utan någon som helst anknytning till dem och som strömmade till lägret på flykt från konflikten i Syrien.

Barn har stigmatiserats, fängslats och separerats från sina familjer

Al-Hol-lägret kontrolleras av Asayish, den autonoma kurdiska administrationens polisstyrka. Den största delen av lägret inhyser syrier och irakier medan lägerområdet som kallas “annexet”, som skiljs från huvudlägret av en checkpoint, inhyser alla kvinnor och barn från andra länder. Barn i annexet utsätts för olika former av påtvingad separation från sina vårdnadshavare.

Under det senaste året har Asayish godtyckligt fängslat pojkar så unga som 12 år i annexet och separerat dem från sina mödrar och vårdnadshavare, enbart på grund av misstankar om pojkarnas potentiella framtida "radikalisering", utan några bevis om brott. Asayish placerar dessa pojkar i fängsligt förvar som beskrivs som "rehabiliteringscenter" utanför al-Hol-lägret. Där saknas tillräcklig tillgång till mat, vatten och hälsovård och sjukdomar som tuberkulos och skabb frodas.

Barn som befinner sig i annexet, så unga som två år, tvingas skiljas från sina mammor eller vårdnadshavare när de behöver besöka sjukhus. När barn behöver få tillgång till sjukvård utanför lägret tillhandahåller humanitära organisationer en remiss efter en utdragen och mödosam process. Beväpnade säkerhetsstyrkor eskorterar barnen till sjukvården och tillåter inte mödrar eller vårdnadshavare att följa med. Efteråt struntar de medföljande säkerhetsstyrkorna i att följa upp besöket med mödrar och vårdnadshavare, och de lämnas därför utan information om deras barns medicinska tillstånd.

Enligt barnkonventionen ska inget barn godtyckligt berövas sin frihet, och frihetsberövandet av ett barn ska ses som en sista utväg och ske under kortast möjliga tidsperiod.

– Den autonoma administrationen måste omedelbart släppa alla pojkar som har fängslats godtyckligt, upphöra med separationen av barn och vuxna och snarast möjligt återförena alla barn som skilts från sina föräldrar eller vårdnadshavare, säger Diana Semaan.

Rörelsefriheten inskränkt, försörjningen begränsad

De allvarliga restriktionerna av rörelsefriheten som införts av den autonoma administrationen innebär i praktiken ett frihetsberövande. Kvinnor och barn kan inte flytta ut från lägret utan godkännande, och enligt de individer som intervjuats av Amnesty beviljas det mycket sällan av Asayish.

För att få tillgång till annexets serviceområde, där humanitära organisationer tillhandahåller hälsovård och andra viktiga tjänster, måste kvinnor och barn som befinner sig i denna del av lägret erhålla godkännande från Asayish och passera deras checkpoint. Vid checkpointen måste de låta sig fotograferas med ansiktet avtäckt, vilket innebär att de kvinnor som täcker sitt ansikte tvingas avtäcka sig. Denna process upprepas vid varje besök på serviceområdet och har avskräckt kvinnor från att söka sjukvård för sig själva och sina barn. Något som ibland leder till allvarliga medicinska tillstånd, inklusive långvariga infektioner och allvarliga skador på ögon och tänder.

Dessutom har både män och kvinnor mycket begränsad tillgång till jobbmöjligheter i al-Hol-lägret. Den autonoma administrationen tillät under en kort period humanitära organisationer att anställa män och kvinnor i al-Hols huvudläger, men avbröt nyligen den möjligheten av oklara skäl.

Bristen på försörjningsmöjligheter för vuxna, i kombination med bland annat en otillräcklig tillgång till utbildning för barn, har lett till en ökad förekomst av barnarbete. Enligt en rapport som Rädda Barnen nyligen publicerade har bara 40 procent av barnen i al-Hol-lägret mellan tre och 17 års ålder tillgång till utbildning. Under covid-19-nedstängningen kunde barn i lägret inte fortsätta gå i skolan eftersom utbildningscentren i lägret stängde. Onlineundervisning var inte ett alternativ på grund av bristande internetuppkoppling och bristande tillgång till mobiltelefoner.

Skrämmande nutid, dyster framtid

Den autonoma administrationen har misslyckats med att ta fram och implementera en transparent och konsekvent säkerhetsplan i lägret. Det har lett till ett klimat av ilska och rädsla i en vardag präglad av våld, enligt de personer som intervjuats. En rapport från Rädda Barn belyser de höga mordtalen i lägret: 79 människor har blivit mördade bara i år. Tre av dem var barn som sköts till döds. Ytterligare fjorton barn har dött i olika incidenter, som till exempel bränder.

– De här outhärdliga tillstånden har haft ett högt pris, och de har fått allvarliga konsekvenser för barns redan dåliga psykiska hälsa. De humanitära organisationer som arbetar i lägret måste få tillgång till de medel som behövs för att ge barn i al-Hol och andra läger i nordöstra Syrien psykosocialt stöd, säger Diana Semaan.

Det finns hinder för att återvända

Vissa syriska medborgare får tillstånd att permanent lämna lägret. Men det finns fortfarande ett antal hinder som gör det svårt att återvända hem. Bland dessa finns rädslan för att återvända till områden som befinner sig under den syriska regeringens kontroll. Ett annat är den autonoma administrationen som ger avslag på begäran om återvändande för vissa enskilda individer vilket resulterar i att familjer måste dela på sig samt kvinnors ovilja att återvända utan sina manliga släktingar som antingen är fängslade eller saknade.

På grund av otillräcklig finansiering kan humanitära organisationer som verkar i nordöstra Syrien inte skydda syriska barn när de lämnar al-Hol-lägret, vilket ofta utsätter dem för risk för barntrafficking, barnäktenskap eller rekrytering till väpnade styrkor.

För barn från Irak och tredje land är repatriering, alltså att återvända till sina hemländer, deras enda chans att lämna lägret. 2021 påbörjade Irak en repatrieringsprocess. Majoriteten av de övriga inblandade staterna har dock varit ovilliga att fullt ut åta sig att alla barn ska återsändas till sina hemländer.

Läs mer om vårt globala arbete på Amnesty där hittar du också alla de nyheter, blixtaktioner och rapporter vi publicerar.

www.amnesty.se