Till framsidan

Övriga artiklar

Brev till Rikare Liv

OSUND FINANSMAKT

Orättfärdig världshandel

Konkurrens och lönepress

Låga löner är primärt för världshandeln – det är nyliberalismens måtto. Och det ledde till en totalitär orättvis behandling. Exportvinster tvingas fram genom lönesänkningar bland de breda löntagargrupperna.

Paul Lindberg: |2020-05-27| Allt för exportindustrins intressen – istället för samhällsbehovens omtankar. Den globala världshandeln konkurrerar med olika villkor och överenskommelser som ensidigt värnar det globala finansinnehavet. Ideologin grundas på en nyliberal systematik helt utan demokratisk förankring.

Observera att benämningen nyliberalism inte är identiskt med liberalism eller socialliberalism, benämningen är ett falsarium, en ideologi som står ovanför den parlamentariska demokratin.

Nyliberalism är den arroganta spjutspetsen för det aggressiva kapitalets hegemoni gentemot de socialhumana demokrativärderingarna. Aldrig någonsin har den globala kapitalismen varit rikare och inflytelserikare än i dag. Samtidigt i den rika delen av världens länder reduceras och nedmonteras de sociala samhällsbehoven drastiskt.

Utpressning mot låglönetagare

Utpressningen mot löntagarna har mest drabbat de breda låglönegrupperna. De fackliga intresseorganisationerna har därför sökt pressa fram löneökningar bland låglönegrupperna. Medan arbetsgivarna helst vill pressa låglönegrupperna så mycket som möjligt för att skapa klyftor mellan de olika intressegrupperna. Och det har lyckats runt om i västvärldens samhällsekonomier – med hjälp av politiska krafter.

Där det skapats motstånd bland löntagargrupperna runt om i världen har istället polis- och militärstyrkor satts in och bokstavligt kuvat samhällsmedborgarna – som exempelvis i Sydamerika och flera andra håll i världen. Kapitalmarknadens slagkraft vill alltså pressa de breda låglönegrupperna nedåt. De länder som prispressar mest får leverera mest till den rika världens marknader.

Världsekonomin anpassar samhällsstrukturen till ett ideologiskt och organiserat "myrsamhälle" – som ideal. Det handlar om en hierarkisk globaliseringsprocess som i sin konstruktion mobiliserar större delen av det politiska etablissemanget. Den gemensamma principen gäller världshandelns påtvingade överordning och tilltvingade legalitet.

Legalismens övertagande

Den globala marknadsideologin uppfann i början av 1900-talet den så kallade "nyliberalism". Det handlar i grunden om idén av den universella auktoriteten. Eller idén av det enda rätta, som med den totalitära riktningen blir övergripande princip för hela samhället – och för hela världen. Det resulterade till en enväldig plutokrati emot demokratin. Parlamentarism underställdes av en legalistisk "nyliberalism".

I och med nyliberalismens inflytande över världsekonomin sänktes samtidigt de demokratiska möjligheterna för att exempelvis kunna stoppa den globala uppvärmningen.

Nyliberalismen menade att kapitalägarna skulle avgöra kapitalets självständighet och disposition utan inblandning av samhället. Och samhället skulle heller inte bedriva någon form av konkurrerande verksamhet gentemot den privata kapitalsektorn. Och så har det blivit i stora drag. Kapitalägandet har aldrig tidigare varit framgångsrikare i sin maktfullkomlighet. De tvingade underställa parlamentarismen till sitt eget förfogande.

Nyliberalism vill bromsa samhällsinflytandet

När det industriella finansägandet lät stipulera ansvaret över all verksamhet så resulterade det till en kraftig utökad ansvarslöshet med konsekvenser. Det märks framförallt med bland annat den globala uppvärmningen.

Nyliberalism vill sänka det parlamentariska samhällsinflytandet och stoppa konkurrens från samhällets verksamheter, samtidigt som de vill tvinga fram lönekonkurrens bland löntagargrupperna. Dessa förhållanden hade inte varit möjligt om de parlamentariska partierna i stället verkat för demokrati och humanitet och låtit rättvisan fått ta större plats i samhället.

Den globala och osunda konkurrensen för att minska lönenivån bland de lågavlönande är ett allvarligt svek från den parlamentära politiken.  

Plutokrati – de rikas välde – är ett begrepp där den politiska makten fördelas efter förmögenhet eller inkomst. I de mest utpräglade plutokratierna låg hela makten hos finansmakten. Dit hörde i den tidigare historien bland andra Venedig, Nederländerna och tyska hansestäder som Hamburg, Bremen och Lübeck. Motsatsen till plutokrati är demokrati.

I dag är det den globala "storfinansen" som bistår plutokratins intressen. De har tilltvingat sig makt i kraft av affärsmässig slagkraft, med privata etiska moralregler och bristen av sans och reson. De vill inte underställas demokratisk parlamentarism. De vill påtvinga nyliberalism i stället för parlamentarisk demokrati.

Skillnader på finanshaj, industrialist och demokrati

I de stora dragen är det en blandning av gott och ont av allt det vi människor gestaltar. Många människor från olika läger är välmenande – mer eller mindre. Men kan man gå genvägar för att vinna det som hägrar, så har många gärna tagit den vägen, även det på gott och ont. Det har varit något av det frestande spelet i historien. Arternas kamp för vissa och psykopati för andra. Vad det gäller skillnaden på finans och industrialism, så går de tillsammans i det nuvarande dramat. Men det behövs inte av nödvändighet. I alla tider har humaniteten även funnits hos vissa magnater, som visat föredömlighet på många sätt och vis. Industrialismen består av vetenskapen och kunskapen om allt det som tillverkas av kunniga människor, och de är i grunden inte i behov av finanshajar, medan finanshajarna är i behov av industrialismen.

Företagande och arbetsutförande är det som utgör industrialismen och ska ligga till grund för det moderna samhällets ekonomiska ryggrad för den sociala vällevnaden. Om det inte fungerar kan det bero på att det råder plutokrati i samhället och bristen av demokrati. Eller så kan det bero på en negativ och outvecklad samhällsbildning, vilket varit vanligt bland diktaturer. Schackrare av typen finanshajar är ur demokratisk betydelse ett hinder för den demokratiska och nödvändiga utvecklingen

Människas makt över människa är fördärvligt! Det har i varje fall Jesus sagt!