IHS

Till framsidan

Övriga artiklar

Brev till Rikare Liv

 

Lösningar för torka eller översvämningar står i startgroparna bland olika forskningsgrupper.

Foto: RLC

SEI – STOCKHOLM ENVIRONMENT INSTITUTE

Översvämningar i Sverige

Hanteringen av katastrofer

Vid ett seminarium den 12 november på Svenska Water House, debatterade SEI och kollegor hanteringen av framtida översvämningsrisker i Sverige och Europa. Mot bakgrund av de förödande översvämningarna i Centraleuropa, tog seminariet upp Sveriges beredskap för översvämningar kring en ändamålsenlig praxis. Hur ser Sveriges åtgärdsprogram ut för hanteringen av översvämningsrisker? Vilka åtgärder behövs för att åtgärda brister i beredskapsstyrningen?


  Tom Gill: |2013-11-12| Ramen för hantering av översvämningsrisker i Sverige är idag uppdelad mellan två administrativa organ, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB), och Den svenska Havs och vattenmyndigheten (HaV).

MSB lägger tyngdpunkten på att klara "extrema flöden" – det vill säga de mest förödande översvämningar. Men mindre översvämningar är vanligare och påverkar ekosystem, jordbruk, skogsbruk och urbana områden, och skadar avrinningsområden. Men EU:s vattendirektiv, som i Sverige delar denna gränsdragning mellan två organisationer. HaV, i sin tur fokuserar på vattenkvalitet och miljöpolitiken, inte av översvämningsrisker.

Därför anser vissa experter att denna administrativa indelningen har lämnat luckor i sättet att hantera översvämningar, vilket lagrar upp problem inför framtiden.

dra nytta av Nederländernas erfarenheter

Åse Johannessen, Research Fellow vid SEI och facilitator vid seminariet, sade: "I många europeiska länder genomförs dessa två direktiv kring översvämning i samma räddningsorganisation. Sverige kan dra nytta av erfarenheterna av europeiska länder som tidigare påtvingat utvecklingen med styrningen av floder och vattenflöden, som i slutändan kan orsaka översvämningar när vattnet bryter igenom och inte beter sig förutsägbart."

Nederländerna har nyligen styrt sina ansträngningar mot ett mer förebyggande förhållningssätt, även låta mark återtas av floder och vattendrag.

"Naturligtvis är det dyrt att låta floder återta mark, men det hade varit bättre om marken inte från början hade  tvingats att överregleras på ett ohållbart sätt. Om Nederländerna tidigare hade utarbetat ett mer förebyggande, integrerat arbetssätt skulle dessa problem inte ha inträffat, "säger Johannessen.

synergieffekter mellan olika aktörer 

Johannessen menar att, för att ta in en sådan strategi i Sverige, behövs en dialog om hur man uppnår synergieffekter mellan olika aktörer som berörs av vetskapen kring flöden i ett avrinningsområde, samt att ta reda på hur man kopplar upp befintliga avrinningsområden för åtgärder enligt ramdirektivet för vatten. För tillfället existerar ingen sådan dialog. "Men det här seminariet är en början", säger Johannessen.

Seminariet samlade olika aktörer, vilka har en roll att spela i en integrerad hantering av översvämningsrisker, för att dela synpunkterna på hur man bäst löser bristerna. Det frågades hur miljöaktivister, skogsbrukare, jordbrukare, stadsplanerare, markägare med professionell kunskap kring riskerna med översvämningar kan samarbeta. Det har också undersökts vilken finansiering för åtgärder som behövs från kommuner, som i slutändan hanterar översvämningsriskerna på en praktisk nivå.

lösningar för torka och översvämningar

Det har diskuterats, bland annat genom skapandet kring översvämningsplanering för hela avrinningsområden. Det gäller lämpliga modeller vid översvämning, där sådana tidigare saknats i den kommunala planeringsprocessen, samt om hur man kan främja en dialog mellan lokala aktörer.

SEI-Seminariet har också tittat på vilken vägledning EU ger på att skapa synergier mellan de olika direktiven, och frågade vad man kan lära från andra länder, särskilt Australien, Storbritannien, Tyskland och Nederländerna, som har av nödvändighet tvingats att hitta lösningar för torka och översvämningar.