IHS

Till framsidan

Övriga artiklar

Brev till Rikare Liv

Amnestyrapport analyserar flera fall där nya lagar har använts och visar tydligt hur 

Ryssland bryter mot sina skyldigheter enligt internationell rätt.

AMNESTY INTERNATIONAL

Rysslands demokrati

President Putins häxjakt

Det som främst kännetecknar det första året av president Putins tredje mandatperiod, när det gäller mänskliga rättigheter, är de systematiska kränkningarna av yttrandefriheten, förenings- och mötesfriheten, säger Amnesty International i en ny rapport.


 Elisabeth Löfgren: |2013-04-24Den våg av protester som utlöstes i samband med valet till parlamentet (Duman) i december 2011 och rockaden mellan Medvedev och Putin på presidentposten har lett till en mängd inskränkningar av mänskliga rättigheter. Två nya lagar har införts och elva lagändringar som ett led i de allvarliga tillslagen mot oliktänkande och för att tysta kritiken och hindra protesterna.

Amnestys rapport Freedom under threat: The clampdown on freedom of expression, assembly and association in Russia, analyserar flera fall där dessa nya lagar har använts och visar tydligt hur Ryssland bryter mot sina skyldigheter enligt internationell rätt.

rättigheter har inskränkts  

– Syftet med de nya lagarna påstods vara att säkerställa allmän ordning och skydda medborgarnas rättigheter. Effekten har dock varit den motsatta. Framstående regimkritiker, oppositionella, "vakthundar" och vanliga medborgare, alla har de drabbats av lagarna genom att deras rättigheter har inskränkts under det senaste året, säger John Dalhuisen, chef för Amnesty Internationals Europa- och Centralasienavdelning. 

I juni 2012 antogs ett tillägg till lagen om offentliga möten och demonstrationer som har lett till omfattande byråkrati vad gäller att få mötestillstånd och dessutom drastiskt höjda straff för administrativa förseelser. Demonstrationer har rutinmässigt förbjudits eller upplösts med olagliga medel.  

Stater är skyldiga att tillåta och också skydda fredliga möten. Vad som sker i Ryssland idag är att demonstrationer som myndigheterna inte gillar inte får äga rum. Den lag som infördes 2012, som ska reglera organisationers mottagande av utländsk finansiering, har formuleringar som är ett eko av det kalla kriget. Organisationerna beskrivs som "utländska agenter" som är inblandade i odefinierade "politiska aktiviteter".

Lagen begränsar ryska organisationers möjlighet att få finansiering från utlandet och också möjligheten för amerikanska medborgare att arbeta för organisationer som är verksamma i Ryssland.

inspektioner mot frivilligorganisationer

Under våren har en våg av inspektioner genomförts mot drygt 200 frivilligorganisationer runt om i landet, däribland de främsta människorättsorganisationerna. Den första organisationen som ska ställas inför rätta, för anklagelser om att ha brutit mot lagen, är Golos, som spelade en framträdande roll som valövervakare och också rapporterade om valfusk under parlaments- och presidentvalen.

– Den långa raden av nya restriktioner för att begränsa utländsk finansiering och utländska frivilligorganisationers möjlighet att verka i landet försvaras med nödvändigheten av att värna landets stabilitet och skydda det från "fientlig utländsk inblandning". Denna retorik känns igen från repressiva regimer världen över. Och det är inget nytt för Ryssland.

Putins första år vid makten

Talet om behovet av stabilitet kanske väckte gehör under Putins första år vid makten, men det blir allt tydligare att det nu snarast handlar om att främja intressen för ett fåtal på bekostnad av rättigheter för befolkningen som helhet.

Kriminaliseringen av "förtal" inskränker möjligheten till legitim kritik av regimen eller statliga tjänstemän. Och förslaget till ny "hädelselag" – som en reaktion på Pussy Riot-fallet – kommer att innebära oacceptabla inskränkningar av yttrandefriheten. 

– Kort efter att Putin återintillträdde som president höll han ett tal där han pratade om vikten av att medborgarnas inflytande i det offentliga livet ökade. I själva verket har han inlett något som liknar en häxjakt mot avvikande och kritiska röster, civilsamhället riskerar att kvävas och isoleras – inte bakom den gamla järnridån – men bakom en juridisk mur, säger Dalhuisen. 

Läs rapporten!