IHS

Till framsidan

Övriga artiklar

Brev till Rikare Liv

 

Göran Larsson, professor i religionsvetenskap vid Göteborgs universitet, ska tillsammans med kollegan Simon Stjernholm vid Lunds universitet kartlägga främlingsfientliga handlingar mot trossamfund.

 Bild: Göran Larsson. Foto: RLC

RELIGIONSVETENSKAP

Regeringsuppdrag

Kartläggning av trosfientlighet

Göran Larsson, professor i religionsvetenskap vid Göteborgs universitet, ska tillsammans med kollegan Simon Stjernholm vid Lunds universitet kartlägga främlingsfientliga handlingar mot trossamfund, både när det gäller lokaler och medlemmar. Det är regeringen som gett uppdraget till Nämnden för statligt stöd till trossamfund, där Göran Larsson är knuten som forskare på deltid.


Thomas Melin: |2014-07-23 Vad är syftet med kartläggningen? Undersökningen är framför allt fokuserad på anti-semitism, islamofobi och kristofobi, som även inkluderar övriga trossamfund. Kartläggningen ska både sammanställa vad vi vet i termer av tidigare undersökningar och hur trossamfunden ser på dessa frågor och hur dessa jobbar med frågor som rör hot. Rapporten ska också peka mot framtida behov och föreslå olika sätt att arbeta med frågor som rör hot mot trossamfund och faror för religionsfrihet och demokrati i Sverige.

Varför ser situationen ut som den gör?

– Ett flertal studier visar att intolerans och diskriminering är ett påtagligt problem i Sverige. Både debattklimatet och den politiska diskussionen har hårdnat och många minoriteter, etniska och religiösa, känner sig idag trängda. Även kristna grupper tycks känna sig ifrågasatta. Varför det ser ut på detta sätt kan förklaras av ett flertal faktor som både återfinns i Sverige och utanför vårt land – till exempel segregation, minoritet-majoritet, socio-ekonomiska skillnader och olika värderingssystem, men också ett nytt politiskt debattklimat. Inte minst har internationella konflikter och terrorhandlingar som kan knytas till religion påverkat debatten och situationen i Sverige. Även globaliseringsprocesser i form av nya media och migration är viktiga faktorer när det gäller debatten om religionen i samhället. Oro för att internationella konflikter, inte minst i Syrien och Irak, ska spridas är också påtagliga problem.

Hur ska ni gå till väga?

– Vi ska dels sammanställa existerande rapporter på ett systematiskt och överskådligt sätt, dels genomföra hearings med representanter från trossamfund. Detta material ska sedan jämföras med statistiska uppgifter som insamlats av Brottsförebyggande rådet när det gäller anti-semitism, islamofobi och kristofobi. Vi ska också sammanställa förslag på åtgärder och det är vår förhoppning att få fram konkreta förslag på hur både myndigheter – till exempel polis och åklagarmyndigheter – och trossamfund kan jobba med frågor som rör hot på ett mer kraftfullt sätt.

Hur ska ni redovisa resultatet?

– Resultaten kommer att presenteras i form av ett seminarium i oktober där vi presenterar vad vi har fått fram för trossamfund och aktuella myndigheter/NGOs. Därefter kommer vi att skriva ihop en rapport som kommer att innehålla förslag på åtgärder. Denna rapport kommer att publiceras av Nämnden för Statligt Stöd till Trossamfund (SST) under hösten/våren 2014/2015.

Vilken betydelse tror du kartläggningen kan få?

– Förhoppningsvis kan kartläggningen göra den befintliga kunskapen inom området mer lättillgängligt och mer överskådligt. Men framför allt så är det vår förhoppning att den kan peka på skillnader mellan å ena sidan trossamfundens upplevelser och å andra sidan myndigheters arbete med frågor som rör hot mot trossamfund.  

 

RLC