 |
| |
Vi
vill inte tyngas ner av samvetskval för att åtgärder som skulle
kunna minska Sveriges bidrag till den globala uppvärmningen inte
genomförs på grund av vår egen bekvämlighet och rädsla för
förändringar. Istället vill vi att Sverige ska präglas av en
livsstil som är moraliskt försvarbar ur ett klimatperspektiv –
att vi får en hållbar livsstil som vi kan vara stolta över –
och som kan inspirera andra länder till efterföljd.
|
Foto:
PhotoDisc
|
Nätverket: Radikalisera
klimatpolitiken nu
Radikalisera
klimatpolitiken
Fördjupningstext
och bakgrund
Vår
tidsepok av jordens historia har benämnts Antropocen. Det
innebär att det nu är mänsklig aktivitet som påverkar jordens
geologi, klimat och ekosystem.
Utifrån en försiktighetsprincip borde därför politikens
väsentligaste uppgift i vår tid vara att se till att klimatet och
jordens ekosystem inte rubbas på ett sätt som hotar
livsförutsättningarna på vår vackra planet.
Initiativtagarna: |2014-04-15| De
politiska partierna erkänner också att klimatfrågan är viktig,
men den behandlas som en fråga bland många andra frågor. En
sådan syn döljer att klimatförändringarna hotar många av de
ekosystem som är grunden för mänskligt liv genom att förse oss
med mat, vatten och andra livsnödvändigheter.
Istället för att fokusera på klimatfrågan är politiken fortsatt
koncentrerad på att öka tillväxten. Vi förväntas konsumera
alltmer, trots att ökad konsumtion är svår att förena med mindre
slitage på naturens resurser.
Ohållbar
livsstil
Under
de senaste 40 åren har konsumtionsnivån i Sverige mer än
fördubblats. Samtidigt har lyckonivån inte ökat påtagligt sedan
1960-talet.
Att politiken ändå är så inriktad på att skapa ökade
konsumtionsmöjligheter verkar bero på flera saker. En är att
denna inriktning är ett politiskt arv sedan Sverige var ett fattigt
land. En annan är att ökad konsumtionsnivå kan vara populärt hos
många väljare. Det beror på att den ökade köpkraften kan
användas till att köpa något som för stunden upplevs som
positivt, samtidigt som ekonomisk framgång också ger en känsla av
ökad status.
Den
enskilda individens livsstil och konsumtionsvanor kan på
individuell nivå ses som något harmlöst. Men på gruppnivå är
konsekvenserna allt annat än harmlösa, för om hela världen
skulle ha samma standard som vi har i Sverige skulle det krävas tre
jordklot.
Ett
exempel på ett ohållbart globalt konsumtionsmönster är
köttkonsumtionen som redan idag står för ungefär 18 % av de
totala utsläppen, en konsumtion som växer. Transporter står för
14 % av utsläppen av växthusgaser, och även dessa utsläpp ökar.
Att då ersätta fossila bränslen med biobränslen för transporter
kan låta bra, men är inte okomplicerat. Ibland odlas biobränslen
på mark som istället skulle kunna användas för att producera mat.
Ibland odlas biobränslen på mark som uppstår genom avskogning, av
regnskog till exempel. Eftersom skogen binder koldioxid är det inte
självklart att utbytet av bensinen mot biobränsle verkligen leder
till mindre utsläpp.
Detta är ett av många exempel på hur den rika världens livsstil
är intimt förknippad med hur klimatfrågan ska hanteras, och hur
svårt det kan vara att enbart förlita sig på ny teknik för att
lösa problemen.
Riskerna
inför framtiden
Nyare
forskning tyder dessutom på att hoten mot klimatet är värre än
man tidigare trott.
Men hittills har denna forskning inte fått politiska konsekvenser.
Istället fortsätter vi att släppa ut växthusgaser på ett sätt
som den stora majoriteten av klimatkunniga forskare inte anser är
långsiktigt hållbart.
Effekterna
av sådana utsläpp går inte att exakt förutsäga, men de innebär
påtagliga risker för försämrade livsvillkor för oss som lever
här på jorden.
Och vad värre är, det kan uppstå det som forskarna kallar
tröskeleffekter, vilket gör att när en viss försämring
uppkommit kan det vara omöjligt att komma tillbaka till den balans
som funnits tidigare.
Uppkomna
förändringar kommer att leda till ökade svältkatastrofer när
jordbruksmark blir obrukbar på grund av torka eller
översvämningar. Konsekvenserna kan bli ytterst allvarliga. Nya
typer av krig kan uppkomma när en växande befolkning ska dela på
krympande resurser av det som naturen tillhandahåller. Man måste
också räkna med att det blir alltfler klimatflyktingar. Risken är
därför stor att i klimatförändringarnas spår får vi
upptrappade konflikter i världen.
En
annan risk är att mänskligheten i ren desperation tar till
teknologiska experiment med klimatet. Det kan röra sig om sådant
som att sprida ut mängder med svavel i stratosfären för att
åstadkomma en temperatursänkning, experiment med svårbedömda
konsekvenser för livet på jorden.
Det
är dessutom ekonomiskt riskfyllt att vänta med att vidta
kraftfulla åtgärder. Beräkningar gjorda av ekonomer visar att det
blir mångdubbelt dyrare att åtgärda negativa effekter av
klimatförändringarna när de väl uppstått, jämfört med att
försöka förebygga försämringarna.
Och vissa effekter, såsom förluster av arter, går inte att
ställa till rätta med pengar.
Vårt
moraliska ansvar
De
negativa konsekvenserna av klimatförändringarna kommer att drabba
fattiga människor och kommande generationer värst. Det mest
tragiska med detta är att de som har gett upphov till utsläppen
är vi i den rika delen av världen, samtidigt som de som riskerar
att drabbas hårdast är de som orsakar låga utsläpp av
växthusgaser. Det gör att vi människor i den rika världen har
ett speciellt ansvar att göra vad vi kan för att minska
klimatförändringarna.
Därför bör vi arbeta för
klimaträttvisa. Det innebär att se till att klimatkonsekvenserna
inte drabbar de redan fattiga ännu mer, samt uppmärksamma de
skillnader som finns mellan könen på klimatområdet.Dessutom
är det omoraliskt att upprätthålla en livsstil som med stor
sannolikhet leder till att vi lämnar över jorden i ett sämre
skick till våra barn och barnbarn, än skicket som vi själva fått
att förvalta från tidigare generationer.
Därför måste vi vara
beredda att ompröva vår egen livsstil. Det behöver inte vara
negativt, för som den så kallade lyckoforskningen visar ökar inte
den tillfredsställelse som människor upplever i ett land som
Sverige, trots stigande konsumtionsnivå.
Hjälp
politikerna att våga fatta kloka beslut
Det
finns en påtaglig skillnad mellan de oroväckande scenarier som
forskare lyfter fram som troliga framtidsutsikter, och den
förhållandevis ringa uppmärksamhet som dessa frågor får från
de politiska partiernas håll. Vi tar risker på klimatområdet som
aldrig skulle accepteras på något annat område. Och mänskliga
civilisationer har tidigare tagit beslut som fått förödande
konsekvenser.
Därför behövs ett tryck på politikerna att ändra inriktning,
för annars kommer de politiska partierna att fortsätta att
fokusera på sina traditionella frågor.
Ingen
människa – politiker eller icke-politiker – är nog egentligen
beredd att ta ansvar för att försämra livsförutsättningarna på
det sätt som ökade utsläpp av växthusgaser innebär. Men det är
lätt att frånta sig ansvar som politiker genom att säga att den
globala uppvärmningen är någon annans fel – framför allt genom
att skylla på andra länder. Dessutom, politiker är vana vid ett
kompromisstänkande, men det fungerar inte på detta område. Det
går inte att föreslå för klimatet att det bara ska förändras
hälften så mycket som forskarna förutspått. Sammantaget gör
detta att risken är stor att de åtgärder som sätts in blir
otillräckliga och att vidtagna åtgärder kommer för sent för att
kunna hejda den globala uppvärmningen på inte alltför riskabla
nivåer.
I
denna situation behöver varje människa tänka igenom vad hon kan,
och vad hon vill göra, för att bidra till en så positiv
utveckling för mänskligheten som möjligt. Det är utifrån
sådana överväganden som vi ber dig att fundera igenom om du vill
skriva under vårt upprop och sprida det till andra. För
nätverket Radikalisera klimatpolitiken nu vill att
politikerna gör klimatfrågan till den dominerande fråga som den
borde vara.
Vill
du fördjupa dina kunskaper om det som står här - går till Läs
& film-tipsen, där finns många förslag på lämplig
litteratur.
Initiativtagare
Vi
som undertecknar detta upprop är oroade av den globala
uppvärmningen. Det som förenar oss är två saker:
Det
ena är att vi tillhör den rika delen av världens befolkning. Det
andra är att vi är beredda att acceptera politiska beslut som kan
leda till lägre privat konsumtionsnivå och till en förändrad
livsstil, till exempel när det gäller transporter och matvanor.
Detta under förutsättningen att resultatet av förändringarna
kommer de människor tillgodo som riskerar att drabbas hårdast av
den globala uppvärmningen – redan fattiga människor i vår
nuvarande värld samt kommande generationer.
Vi
tror inte att ett samhälle med förändrad livsstil behöver bli
sämre för oss medborgare. Inte om det förenas med minskade
orättvisor inom landet. Däremot kan stora orättvisor inom den
rika världens länder skapa svårigheter för en bred acceptans
för en radikalare klimatpolitik.
Vi
tror att det kan vara bättre att leva i ett hållbart samhälle som
präglas av ett mer etiskt tänkande och som är mer inriktat på
kvalitet än på kvantitet. Det som gör oss beredda att ändra
livsstil är dock inte grundat på tron att vi själva därmed ska
få det bättre. Istället handlar det om omtanke om de människor
som riskerar att drabbas värst av den globala uppvärmningens
konsekvenser; såsom ökad fattigdom, svält och död.
Vi
vill inte tyngas ner av samvetskval för att åtgärder som skulle
kunna minska Sveriges bidrag till den globala uppvärmningen inte
genomförs på grund av vår egen bekvämlighet och rädsla för
förändringar. Istället vill vi att Sverige ska präglas av en
livsstil som är moraliskt försvarbar ur ett klimatperspektiv –
att vi får en hållbar livsstil som vi kan vara stolta över –
och som kan inspirera andra länder till efterföljd.
Dessutom
kommer klimatförändringarna att leda till svåra påfrestningar
på världsekonomin när de väl har uppstått. Det gör att vi
förmodligen har att välja mellan att arbeta förebyggande, och
därmed på ett planerat sätt ändra vår konsumtionsnivå, eller
påtvingas förändringar av vår konsumtion på ett oplanerat och
okontrollerat sätt.
Därför
har vi en uppmaning till samtliga politiska partier: besluta om så
radikala åtgärder att Sverige inte bidrar till utsläpp som
fortsätter att driva upp jordens medeltemperatur på det sätt som
forskarna varnar för – och det gäller även om åtgärderna
leder till lägre konsumtionsnivå och till förändringar av den
nuvarande livsstilen i Sverige.
Boktips
Artikeltips
Läs
& film-tipsen
|
