 |
| |
Att
försöka konkurrera genom att pressa ner priserna och sänka
våra miljö- och djurskyddskrav är helt fel väg att gå.
|
Foto: NSF
|
MILJÖ
OCH DJURSKYDDSKRAVEN
Sämre
djurskydd
Det
främjar inte svenskt lantbruk
I
klädsamma ord som schysta spelregler, ökad konkurrenskraft och
förbättrade villkor för företagande pågår för tillfället en
mycket förenklad och onyanserad debatt om lantbrukets
konkurrenskraft. Vad dessa ord egentligen innebär är i mångt och
mycket en önskad nedmontering av de svenska miljö- och
djurskyddsreglerna.
Johanna Sandahl:
|2015-10-20| För
att stimulera framväxten av ett långsiktigt konkurrenskraftigt
lantbruk bör Sverige satsa på att värna och stärka de mervärden
vi har. Att försöka konkurrera genom att pressa ner priserna och
sänka våra miljö- och djurskyddskrav vore däremot helt fel väg
att gå. Satsa på den ekologiska produktionen som en lönsam
innovationsmotor för utvecklingen av ett svenskt hållbart lantbruk.
Att
många svenska lantbrukare går på knäna gör mig allvarligt
bekymrad. Nedläggningen är ett hot mot så många viktiga värden
som det svenska lantbruket bidrar med. Men ganska ofta får jag
känslan av att krisen får oss att glömma att lyfta blicken och
istället fastna i snabba lösningar. Lösningar som på kort sikt
kanske kan fungera som plåster på såren, men som på lång sikt
kan få motsatt effekt.
Beror
verkligen lönsamhetskrisen inom lantbruket på de svenska reglerna
för miljö- och djurskydd? Skulle borttagande av enstaka miljö-
och djurskyddsregler leda till ett blomstrande företagsklimat?
Konkurrenskraft
på livsmedelsmarknaden kan uppnås antingen med ett lågt pris
eller genom utveckling av mervärden. Kan Sverige konkurrera genom
att erbjuda låga priser? Troligtvis inte. Priset på livsmedel
från de länder som vi importerar ifrån förväntas fortsätta
sjunka. Med kort odlingssäsong, dyra byggnader, höga markpriser,
höga löner m.m. har Sverige svårt att konkurrera genom att pressa
priserna.
Det
svenska lantbruket är inte ensamt om att ha lönsamhetsproblem. I
flera andra europeiska länder har lantbruket liknande ekonomiska
bekymmer, trots väsentligt lägre krav på miljö- och djurskydd
än de vi har Sverige. För att hantera de akuta
lönsamhetsproblemen och förhindra en fortsatt nedläggning av
svenska lantbruk tycker jag att det på kort sikt är fullt rimligt
att utforma nya ersättningsformer såsom en ”ko-peng” eller
djurvälfärdsbidrag, som kombineras med stöd till omställning
till hållbarare produktionsmetoder.
Men
för att stimulera framväxten av ett långsiktigt
konkurrenskraftigt lantbruk bör Sverige satsa på att värna och
stärka de mervärden vi har. Ekologisk produktion ger mervärden i
form av fler vilda växter och djur, inga rester av kemiska
bekämpningsmedel, god djuromsorg m.m. Precis sådant som en
växande grupp konsumenter på senare tid med all önskvärd
tydlighet visat att de vill ha. Efterfrågan på ekologiska
produkter ökar kraftigt, men möts dessvärre inte av mer
ekoproduktion här i Sverige.
Sverige
har goda, naturliga förutsättningarna för ekologisk odling:
god tillgång på mark och vatten, få skadeinsekter, stark
hemmamarknad och modern sektor med hög kompetens och utvecklade
institutioner. Därför har det svenska lantbruket tydliga
konkurrensfördelar gentemot andra länder vid omställning till
ekologisk produktion. Ekologiska varor ger även företagen goda
möjligheter till export, vilket kan bidra till ökad lönsamhet i
hela livsmedelskedjan.
Regeringen
är tydlig. Livsmedelsstrategin ska inte bara bidra till ökad
sysselsättning, produktion, export, innovationskraft och
lönsamhet, utan detta ska ske samtidigt som de relevanta nationella
miljömålen nås. Därför anser Naturskyddsföreningen att
livsmedelsstrategin behöver:
»
Utgå från ekosystemens bärkraft och verka för ekonomisk och
social hållbarhet inom dess ramar.
»
Fokusera på att stimulera mervärden för att skapa
konkurrenskraft i den svenska produktionen.
»
Satsa på den ekologiska produktionen som en lönsam
innovationsmotor för utvecklingen av ett svenskt hållbart
lantbruk.
Att
försöka konkurrera genom att pressa ner priserna och sänka våra
miljö- och djurskyddskrav vore däremot helt fel väg att gå.
Johanna
Sandahl är ordförande för Naturskyddsföreningen.
Läs:
Hållbarhet
– basen i en lyckad livsmedelsstrategi
|
