 |
|
Syre, mat,
rent vatten och virke är ekosystemtjänster som är nödvändiga
för att samhället ska fungera. |
Foto:
RLC |
WWF
OCH NATURSKYDDSFÖRENINGEN
Sverige
och Nagoyaplanen
Regeringen
har skyldigheter
Regeringen
måste kraftigt öka investeringarna för att leva upp till Sveriges
åtaganden i Nagoyaplanen – och höja anslaget till minst 7,5
miljarder kronor per år från 2013. Det menar WWF och
Naturskyddsföreningen som lanserar en ny rapport som kräver gröna
nationalräkenskaper, avveckling av miljöskadliga subventioner, en
bättre jordbrukspolitik i EU och mer naturvårdshänsyn i
skogsbruket.
Marie von
Zeipel: |2012-04-17|
Hösten 2010 ställde sig
Sverige och en majoritet av världens stater bakom en global
räddningsplan för arter och ekosystem, den så kallade
Nagoyaplanen. Men det börjar bli bråttom att agera.
Naturskyddsföreningen och WWF lanserar nu rapporten ”Sverige och
Nagoyamålen” med 100 åtgärdsförslag på vad Sverige måste
göra för att bevara den biologiska mångfalden och klara sina
internationella åtaganden.
–
Det börjar bli bråttom om vi ska nå målen till 2020. Syre, mat,
rent vatten och virke är ekosystemtjänster som är nödvändiga
för att samhället ska fungera. Den biologiska mångfaldens värden
måste räknas in i BNP och skador på naturen måste kännas
ekonomiskt. Det är mycket dyrare för samhället att inte investera
i ekosystemens framtid än att satsa nu, säger Håkan Wirtén,
generalsekreterare på WWF.
nytt
tempo i miljöarbetet
–
Nu måste regeringen komma till skott. Det krävs ett helt annat
tempo i miljöarbetet än idag. När vi analyserar
miljötillståndet och lyssnar på forskarna ser vi tydligt att
Sveriges löften i FN kräver utfasning av miljöskadliga
subventioner, skärpta miljöregler och ett ökat skydd av hav och
skogar, säger Mikael Karlsson, ordförande i
Naturskyddsföreningen.
Miljöorganisationerna
kräver bland annat en flerdubbling av skyddade skogar, hagmarker,
kustområden och andra naturtyper i Sverige under de närmaste åtta
åren. För att klara det krävs årliga budgetförstärkningar i
miljardklassen från och med nu. Mer än 800 skogslevande arter är
utrotningshotade i Sverige.
– Sverige behöver en helt ny skogspolitik som tar sin
utgångspunkt i Nagoyaplanens syn på hur vi hållbart använder
våra ekosystem, säger Mikael Karlsson och Håkan Wirtén.
Nagoyaplanens
20 mål
Nagoyaplanens
20 mål – som är kopplade till FN:s konvention om biologisk
mångfald – ska uppnås senast 2020. Skogs- och jordbruksmark ska
förvaltas hållbart, miljöskadliga subventioner avskaffas och
utrotningen av arter stoppas. Minst 10 procent av våra havsmiljöer
och minst 17 procent av skogar, myrar, sjöar och andra naturtyper
ska skyddas.
Miljöorganisationerna
efterlyser bland annat att EU:s jordbrukspolitik förändras så att
stöd kopplas till höga krav på miljöåtgärder. Idag går mindre
än 10 procent av EU-budgeten till åtgärder för hållbar
utveckling. Bindande hållbarhetskrav vid upphandling av exempelvis
trä, papper, bomull, soja, palmolja, kött, mjölk och fisk lyfts
fram i rapporten, liksom satsningar på integrerad havsförvaltning
för hela Östersjön.
På
global nivå beräknas kostnaderna för att bevara ekosystemens
produktionsförmåga till som mest 300 miljarder dollar per år. Om
vi inte agerar beräknas kostnaderna däremot uppgå till 4 000
miljarder dollar.
Läs
rapporten
|
