Sveriges farligaste yrken


	Att just den yrkeskategori som skulle kunna vara en god resurs för att stärka den existentiella hälsan, i så stor utsträckning själva är sjukskrivna, är djupt olyckligt inte bara för Svenska kyrkan och övriga samfund som arbetsgivare utan även utifrån ett holistiskt folkhälsoarbete.	Foto: RLC

FÖRSÄKRINGSKASSAN

Alarmerande statistik

Sveriges farligaste yrken

Prästvigda kvinnor, följt av kvinnliga pastorer, är de yrkesgrupper som har högst risk för att bli långtidssjukskrivna till följd av psykiska diagnoser. De manliga prästerna löper även de en hög risk för denna form av ohälsa. Prästvigda män är den tredje vanligaste yrkesgruppen i denna kategori och pastorerna kommer på plats nio i denna dystra rangordning. Detta visas i en ny rapport från Försäkringskassan som ett svar på ett regeringsuppdrag.

Ulf Svensson: |2014-01-31| Av rapporten, ”Sjukfrånvaro i psykiska diagnoser”, framgår att så kallade kontaktyrken är högriskyrken för att påbörja sjukfall med psykisk diagnos. Psykiska diagnoser är i dag den vanligaste sjukskrivningsorsaken bland kvinnor och näst vanligast bland männen. Frågan är varför det varit så tyst om denna statistik från Försäkringskassan, som kom redan i början av december 2013?

problemen berör kyrkosamfunden

Rapporten presenterar flera oroande fakta om olika bakomliggande orsaker till problemen och som i högsta grad berör de svenska samfunden som Svenska kyrkan och nya Equmeniakyrkan.

Fakta 1: Det visar sig att i yrken där det finns en överrisk att påverkas av sjukfall ofta handlar om ”brister i den psykosociala arbetsmiljön”.

Fakta 2: Ett annat oroande faktum handlar om återgången i arbetet där det visar sig att endast hälften av sjukfallen med psykiska diagnoser återgår jämfört med ett genomsnitt över alla sjukdomar.

Fakta 3: Ett tredje oroande faktum är att kvinnor dominerar som grupp i de så kallade kontaktyrkena och att risken för dubbelarbetande mammor att bli sjukskrivna är större visavi övriga grupper.

Av Socialstyrelsens statistik, som refereras i rapporten, framgår att år 2012 dominerade ångestsyndrom och förstämningssyndrom för 93 procent av sjukfallen i psykiska diagnoser. I rapporten framkommer att kombinationen ”präst och kvinna” är en högriskgrupp men att även ”präst och man” har mycket hög risk, dock ej lika hög som prästvidga kvinnor.

Försäkringskassans uppdrag

Det uppdrag som Försäkringskassan fick av Regeringen lyder:

Regeringen uppdrar åt Försäkringskassan att genomföra en studie av sjukfrånvaro i psykiska diagnoser. Studien ska innehålla dels en beskrivning av karakteristika för de personer som uppbär ersättning från sjukförsäkringen i psykiska diagnoser, dels en analys av diagnos-panoramats sammansättning. Försäkringskassan ska även analysera kompositionen av nya sjukfall i psykiska diagnoser med hänsyn till skillnader i arbetsmarknadsstatus såsom anställda och arbetslösa.

Bakgrunden till detta uppdrag är givetvis den galopperande sjukfrånvaron i psykiska diagnoser som nu dominerar i Sverige. Detta kostar individer och samhälle miljardbelopp varje år samt att de motåtgärder som sätts in hittills visat sig vara helt otillräckliga.

Vem finansierar samfunden?

Inom trossamfunden betalar medlemmarna medlemsavgift för att verksamheterna ska kunna bedrivas. När dessa organisationer misslyckas finns det interna kostnader men även externa kostnader som drabbar alla medborgare och skattebetalare i Sverige. Trossamfunden är en viktig aktör för att stödja människor i livets olika situationer, vilket ju reduceras när medarbetarna inte kan utföra sitt uppdrag.

Det finns även en direkt påverkan till följd av långtidssjukskrivningar, nämligen samhällets ekonomiska möjligheter att bedriva god vård, skola och omsorg. Att inte åtgärda en farlig arbetsmiljö, som varit känd sedan länge, är oansvarigt.

Arbetsmiljöverket påtalade i sin rapport 2007:3 den ohälsosamma arbetsmiljön som präglade Svenska kyrkans organisation. Knappast något som kan karaktäriseras som en god, kristlig gärning. Kort sagt, man tar varken sitt arbetsgivaransvar eller sitt samhällsansvar. Med tanke på att Svenska kyrkan och Equmeniakyrkan har nya personer i sina andliga ledarpositioner är det kanske hög tid att ta dessa frågor på allvar och agera.

trovärdigheten utåt – och inåt

För att vara trovärdig utåt måste man vara trovärdig inåt. Inte minst med tanke på att det i det omgivande samhället börjar finnas aktörer som uppmärksammat den existentiella dimensionens betydelse för självskattad hälsa.

I Rikare Liv har vi tidigare uppmärksammat det genomslag som den existentiella hälsodimensionen fått bland annat genom Cecilia Melders avhandling ”Vilsenhetens epidemiologi”. Att just den yrkeskategori som skulle kunna vara en god resurs för att stärka denna dimension av hälsa, i så stor utsträckning själva är sjukskrivna, är djupt olyckligt inte bara för Svenska kyrkan och övriga samfund som arbetsgivare utan även utifrån ett holistiskt folkhälsoarbete.

Kanske är det dags att kyrkor och samfund på allvar ta ansvar för forskning och utveckling av den existentiella hälsodimensionen. Och därmed även utvecklar kompetens och praktik för att stärka sin egen och andras psykiska hälsa.

Man kan på goda grunder ställa sig frågan: Vad väntar vi på?

Länk till rapporten:

sjukfranvaro_i_psykiska_diagnoser