IHS

Till framsidan

Övriga artiklar

Brev till Rikare Liv

 

Upprustning leder till krig! Fred är vägen till fred! Sarajevo, Princip arresteras efter det att han skjutit Österrikes tronpretendent. Denna enskilda handling resulterade till Första världskriget.

 

PRESSKLIPp/DAGEN-DEBATT

Europa – krig eller fred

Upprustning kan ge storkrig

Den 28 juli 1914 gick trupper från Österrike-Ungern in i Serbien, och snart var Europa indraget i det första världskriget. För hundra år sedan bröt första världskriget ut. Sofia Walan varnar för en liknande farlig utveckling i dag. Denna artikel är ett pressklipp från Dagen-Debatt.


  Sofia Walan: |2014-07-28Nu när krigstrummorna återigen ljuder över Europa är det läge att besinna sig. Militär upprustning är inte vägen till fred och säkerhet.

Första världskriget var en katastrof som ledde till 20 miljoner förlorade människoliv och banade väg för Hitlers maktövertagande, Andra världskriget och Förintelsen. Kristna fredsrörelsens internationella gren International Fellowship of Reconciliation (IFOR) bildades i samband med första världskrigets utbrott av en brittisk kväkare och tysk lutheran. Medan nationalkyrkorna stod sida vid sida med krigsmakterna såg Kristna Fredsrörelsens grundare det som oförenligt med kristen tro att bära vapen och delta i krig.

1 747 miljarder dollar på militära utgifter årligen

I dag blåser återigen krigets vindar över Europa. Rysslands folkrättsvidriga annektering av Krimhalvön och striderna i östra Ukraina har fått politiker från alla kanter att rycka fram med löften om mer pengar till försvaret. Krisen i Ukraina har drivit fram av ett militärt och maktpolitiskt säkerhetstänkande med rötterna i det kalla kriget. När det säkerhetspolitiska läget skärps ställs vår övertygelse om att det finns alternativ till militär krishantering på sin spets. För trots krisen i Ukraina kvarstår det faktum att världen årligen lägger 1 747 miljarder dollar på militära utgifter, omkring 2,4 procent av världens BNP. Det är mer än tio gånger så mycket som investeras i fredsbyggande åtgärder eller bistånd.

Vad vi borde lärt av historien är att upprustning som metod för ökad säkerhet har en egen självuppfyllande logik. När första världskriget bröt ut för hundra år sedan var det efter flera år av spänningar och upprustning i Europa. Det var en liten gnista som tände krigselden och i stort sett alla länder ansåg sig angripna först. För detta finns ett väldigt passande talesätt: För den vars enda verktyg är en hammare, ser alla problem ut som en spik.

ickevåld och pacifism är inte passivitet

Pacifism utmålas ofta som något passivt, och motargument är ofta att man måste ju göra någonting. Men ickevåld och pacifism är allt annat än passivt. Det handlar om att strategiskt och planerat arbeta med alla alternativa metoder som finns tillgängliga, utifrån forskning och empiri. Kristna Fredsrörelsen stöder ickevåldsrörelser i konfliktländer i olika delar av världen. 

Bland annat har vi fredsobservatörer som genom sin närvaro och ord skyddar hotade människorättsförsvarare i Colombia, Guatemala och Mexiko. Detta är några av världens mest våldsamma länder. Att ge stöd och skydd åt dessa aktörer är ett effektivt sätt att bygga fred och lösa konflikter på alla nivåer. Just därför är det svårförståelse att Sverige sedan tio år tillbaka mer än halverat demokratibiståndet till Ryssland, i en period där människorättssituationen i landet är alarmerande.

ickevåld är effektivare än väpnat våld

Förutom vår moraliska plikt att bejaka det goda i människor finns andra skäl att bryta cirkeln av upprustning, hot och militär krishantering. Forskning av bland andra Erica Chenoweth visar att exempelvis ickevåldsaktioner är effektivare än väpnat våld. Trots detta läggs mångdubbelt gånger mer pengar på militära insatser än civila. Bland annat i Afghanistan där framtiden efter mer än tio års krig ser allt annat än ljus ut.

Brott mot mänskliga rättigheter, sociala och ekonomiska orättvisor, klimatförändringar, neddragningar inom sjukvården, nationalism och högerextremismens frammarsch i Europa, är enligt de flesta människor ett mycket större säkerhetsproblem än risken för militära angrepp. Politik är att välja, och vi medborgare måste börja välja vilken säkerhet vi vill kunna garantera med begränsade resurser. Samtidigt som barnmorskor protesterar mot en ohållbar och osäker förlossningsvård till följd av neddragningar, väljer Sveriges riksdag att investera mer än 100 miljarder kronor på införskaffande av nya stridsflygplan.

Det är vi som formar framtiden. Vi vet att rädsla är våldets bränsle, och vi behöver bestämma hur vi ska hantera vår rädsla. Är det inte dags att på allvar lära oss av historien? Det finns inga billiga, säkra krig. Vi har redan prövat, alltför många gånger, till ett ofattbart pris. Nu är det dags att mänskligheter tar ett nytt kliv, att vi vågar prova något annat. Exempelvis genom att välja att investera de 1 747 miljarderna i fattigdomsbekämpning, rent vatten och vaccination till alla barn, i demokratiutveckling, konfliktförebyggande åtgärder, civila fredsobservatörer och inte minst på att möta världens klimatutmaningar.

Sofia Walan är generalsekreterare för Kristna fredsrörelsen

DAGEN-DEBATT

RLC