 |
| |
Mera
fritid istället för industritillväxt är bra för klimatet.
|
Foto: RLC
|
VAD
BÖR GÖRAS?
Vad
innebär 1,5 grader?
Fritid
istället för industritillväxt!
Förstår
man vad 1,5 grader innebär för åtgärder? Kommer väljare att rösta
på politiker som tar 1,5 grader på allvar? Vi människor har, via
företrädare för världens alla länder, kommit överens om vad
som måste göras. Men inte att vi avser att göra det.
Birger
Schlaug:
|2015-12-13| Det
första steget, att ha kommit överens om att 2-gradersmålet
inte räcker – vilket bland annat tjatats om på denna blogg –
är bra. Nu är man överens om att den genomsnittliga ökningen på
jorden egentligen bör begränsas till 1,5 grader.
Frågan
är bara om de som skrivit under begriper vad det innebär.
De närmaste åren kommer mycket lite att göras, vilket innebär
att mer måste göras längre fram. Utsläppen måste vara nära
noll redan 2035 år – men om inget görs snabbt måste utsläppen
vara nära noll redan 2030 år. Det handlar ju egentligen om de
totala utsläppen som görs, koldioxid ackumuleras.
Man
har inte vågat konkretisera tidsbestämda globala utsläppsmål.
Avtalet börjar gälla först 2020 och det mesta tyder på att utsläppen
snarast kommer att öka fram till dess. För att få snurr på det
hela borde utvärderingar ske varje år, nu skall de ske vart femte.
Kort
sagt: gör vi inte mycket redan nu under demokratiska former, så
riskerar vi att demokratin senare inte klarar av de åtgärder som
behövs.
Det
man än så länge lovat i utsläppsminskningar pekar på en
genomsnittlig temperaturhöjning på 3 grader.
Det som krävs är en teknisk
utveckling i en takt vi inte sett skymten av tidigare, tekniken måste
också sjösättas samtidigt som vi förstår att
a)
innehållet i ländernas BNP måste förändras radikalt och
b)
att vi inte kan fortsätta att bygga system på idén om evig tillväxt.
Vi
måste förstå att när varor blir allt billigare – gäller bland
annat ny teknik för hushåll – så kan inte detta bortfall i BNP
ersättas med att allt fler varor tillverkas. Vi måste också börja
reflektera över att frihandel har som mål att öka mängden varor
till billigare pris. Detta är politiskt känsligt, kanske är det därför
transporter och varuflöden tas inte upp i avtalstexten.
Dessutom
räcker det inte att bygga ut vindkraft och solkraft på det sätt
som sker nu – det vill säga att lägga den ovanpå den olja- och
kolenergi som redan används. Världens konsumtion slukar alltmer
energi eftersom världens befolkning ökar och den globala
medelklassen, med ökande konsumtionsvanor, blir allt större.
Således:
menar man allvar med 1,5 grader så krävs stora förändringar.
Utifrån mitt politiska perspektiv är det bra förändringar –
att rädda klimatet och att skapa goda samhällen med bra liv är
ingen motsättning. Men de förändringar som krävs – t ex att ta
ut ökad produktivitet i form av fri tid istället för mer pengar
och införa en radikal grön skatteväxling – motsätts av den överväldigande
politiska majoriteten.
Världens
ledare har visat att de fattat vad vetenskapssamhället säger. Men
ingenting i avtalet säger att de avser att föra en politik som tar
hänsyn till det. Där står vi idag. Kommer medborgare att rösta på
politiker som avser att ta 1,5-gradersmålet på allvar? Har vi glömt
redan till annandagsrean?
PS!
Debatten
on pengar handlar om hur mycket pengar de som släppt ut mycket
under många år skall betala till de fattiga, vars historiska utsläpp
är jämförelsevis små, för att finansiera
a)
skador och förluster som uppkommit och uppkommer samt
b)
åtgärder för anpassning till förändrat klimat.
Tolkningsutrymmet för vad som får räknas in i klimatpengar är
mycket stort. Utlovade pengar är på tok för små.
Debatten
om klimaträttvisa handlar om historiska utsläpp – västvärlden
har industrialiserat med hjälp av fossila bränslen som lett fram
till klimatförändringar som nu hårdast slår på andra.
Men,
och nu börjar det bli jobbigt på individnivå, klimaträttvisa
handlar också om att vissa individer lever på ett sätt som innebär
stor påverkan på klimatet – bör klimaträttvisa därför innebär
att varje individ har ett begränsat klimatkonto ur vilket man kan göra
uttag för egen del?
|
