IHS

Till framsidan

Övriga artiklar

Brev till Rikare Liv

 

Istället för miljötänkande: Statusbilarna växer kring midjan och blir tyngre, och det ökar bränsleförbrukningen. Parallellt med framställning, råmaterial, skrotning och användningen av bilar, så ökar den globala uppvärmningen drastiskt. Samtidigt dras kollektivtrafiken ned i Sverige i dag, framförallt i Stockholmsregionen.  Vulgariteten före fall.

Bild: Rolls Royce, M2015

GLOBALA UPPVÄRMNINGEN

Gasen i botten

Nu kör vi så det ryker 

Varje skoldag passerar jag flotta adresser på Östermalm i Stockholm. Under senaste året har bilparken förändrats något på färden till barnens skola. Nu gäller stora bilar av SUV-modell eller rena sportbilar. Det gemensamma med dessa fartvidunder är att de är bränsleslukande, är svindyra och känns som om innehavarna har tankarna på annat håll än på klimatkrisen.


  Ulf Svensson: |2015-10-22Mängden bilar ökar för varje år som går i världen. I år tror Bil Sweden, branschorganisation för bilhandeln, att nyregistreringen av personbilar i Sverige slår rekordåret 1988. I september månad är det den tjugoförsta månaden i rad som registreringarna av nya bilar ökar. 29 653 bilar registrerades i september månad varav 578 var så kallade supermiljöbilar (där koldioxidutsläppet uppgår till max 50 g/km). Säkerligen finns en och annan elbil eller s.k. miljöbil med alternativa bränslen även på Östermalm, där jag bor. Men med tanke på att alltfler bilar säljs så äts minskade koldioxidutsläpp snabbt upp av det ökade antalet bilar och att antalet körda kilometrar också ökar bland de tungstarka bilarna, där dessa bilar är de som både till vikt – väger över 1500 kg – och till motorstyrka – mer är 115 kW vilket motsvarar 156 hästkrafter – skiljer sig från den genomsnittliga bilen i Sverige. Att denna biltyp ökar mest i Stockholm behöver kanske inte tilläggas i sammanhanget.

Till detta ska man också lägga ett nytt fenomen – leasingbilar – som utgör en ny expanderande nisch för fler kategorier av bilåkanden. Det finns även exempel på tendenser till mer av gemensamt ägande. Audi har Audi Unite – två till fembilsägandet – som ny möjlighet och antalet bilpooler ökar, vilket skulle kunna ha varit positivt. Men summa summarum ökar antalet bilar i samhället och på våra vägar och därmed ökar också utsläpp av koldioxid och andra typer av emissioner som exempelvis buller och sanitets- luftproblem trots alltfler så kallade "miljöbilar". 

Fler vägar, mer trafik

I Stockholm stad har man i sin trafikplanering utgått från att målet för privat trafik skulle minskas med 20 procent. Nu har Trafikverket, som tidigare kritiserats för att räkna fel på antalet bilar på ett antal vägsträckor i Stockholmsområdet, sagt att det räcker med 12 procent vilket fått trafikborgarrådet Daniel Helldén att gå i taket. Skälet till Trafikverkets ståndpunkt är att bilarna blir alltmer energisnåla och att andelen miljöbränslen ökar. Enligt trafikborgarrådet Helldén vill man ha mer handfasta siffror att utgå ifrån med tanke på det långsiktiga målet; Stockholms ansvar i att nå de nationella klimatmålen.

40 procent av den trafik som kör på en ny väg är trafik man inte visste fanns. Detta är något att tänka på nu när Förbifart Stockholm och Slussenbygget nyligen har klubbats igenom och planerna på en ny Österled är högt på huvudstadens agenda. Nya vägar är nämligen trafikalstrande och innebär att tillgängligheten till Stockholm ökar för alla bilister vilket i sin tur innebär ett ännu mera spritt bebyggelsemönster.         

Kranskommuner får färre busslinjer

Spridd bebyggelse kan ha bra sidor men det innebär ännu mer trafik. Det är redan i dag problem med att hålla uppe antalet busslinjer i städer som blir alltmer utspridda, med längre avstånd och med mindre attraktiva avgångar. Parallellt med att nya billeder etableras som Norra länken, så ser vi nu tendenser till att fler och fler återigen går över till bil istället för att fortsätta användandet av kollektiva färdmedel. Att kranskommunernas kommunalråd protesterar i högan sky är förståeligt men frågan är om man studerat alternativa transportsystem som exempelvis spårtaxi och många andra liknande alternativ. 

Av de sexton miljökvalitetsmål som existerar i dagens Sverige, där miljökvalitetsmålen är grunden för regeringens miljöpolitik, missar vi fjorton, klarar ett och ett annat är ”nära”. Glöm uttrycket ”nära skjuter ingen hare”, i svensk miljöpolitik är nära en träff vilket gör att vi klarar två av sexton mål. Inte så imponerande men så ser verkligheten ut.

Tillit, hopp och rädsla

I en ny studie från två australiensiska forskare tror en fjärdedel på apokalyps inom 100 år. Livsstilen vi har idag kommer att upphöra tror över hälften av de intervjuade och var fjärde tror att mänskligheten kommer att raderas ut inom 100 år. Dessa siffror tyder på att många människor, i detta fall fyra engelskspråkiga länder, har börjat se på utvecklingen med allt mindre framtidstro. Man kan fundera på vad detta innebär; ökade ansträngningar att vända på den negativa trenden eller att alltfler ger upp och tänker ”efter oss syndafloden” och kör på som vanligt. Ska man utgå från utvecklingen kring Stockholms trafikplanering verkar det sistnämnda alternativet vara det mest realistiska.

Mest pessimistiska gällande apokalypsen är de yngre i studien. Men forskarna understryker att undergångsvisioner inte är något nytt fenomen utan drabbar våra samhällen när det sker stora och omfattande förändringar. Det forskarna för fram i olika intervjuer kring studien är att förlusten av tilltro är kanske det viktigaste resultatet. I den bästa av världar kan detta sätta fart på alternativa tankar och handlingar (läs gärna ”Det hållbara samhället – Kan det byggas underifrån?”) vilka det finns gott om men som sällan kommer fram i ”gammalmedia”. Alternativt kan förlusten av tilltro spä på hopplösheten och rädslan vilket är detsamma som man inte längre tror på samhället vilket skulle vara förödande.

FAKTA:

FUSKET I DE FINA SALONGERNA

Statusdröm, köpkraft och förbannelsen

Det som alla vetat har nu gått från aningar till sanningar. Fusket inom Volkswagen är bara toppen av ett isberg, enligt professor Christian Berggren, en av våra främsta bilforskare. I en artikel i SvD 19 oktober beskriver han detaljerat fuskets omfattning

  Ulf Svensson: |2015-10-22| De officiella gränsvärdena säger en sak, allt är OK – inga problem – där bilproducenterna basunerar ut att ”vi klarar den gordiska knuten att producera bilar med allt fler hästkrafter samtidigt som bränsleförbrukningen sjunker”. 

Detta budskap lät inte bara för bra för att vara sant, det var heller inte sant. 

Professor Christian Berggren refererar också till en undersökning där nya bilar undersökts, bilar inom både Euro 5 och Euro 6 som är det bästa vi har för närvarande vad gäller utsläppsnivåer, och konstaterar: Endast 5 av 200 bilar i verklig drift klarade utlovade utsläppsvärden. 

Professor Christian Berggren konstaterar att det inte enbart gäller bilar från Volkswagen utan att det också gäller andra kända bilmärken.

Nollvisionen måste gälla kväveoxider

Nollvisionen inom trafiksäkerhetsområdet, dvs. noll döda i trafiken, borde enligt professor Berggren kompletteras med andra mått som exempelvis "döda av trafiken". Han exemplifierar med siffror från Storbritannien där 23 500 personer dör förtida på grund av kväveoxider i luften.

Han beskriver inte bara fusket med missvisande tester utan också hur billobbyn hela tiden försöker försena och urvattna alla förslag som kommer från politiken. 

Att det finns ett fusk i de fina salongerna är ingen direkt nyhet, där fuskas det hela tiden, det nya är att detta fusk är mer omfattande, allvarligt och har större konsekvenser än vi kunnat ana. 

Och i Stockholm byggs det ut alltfler trafikleder till en allt större befolkning där meningen var att vi skall köra allt färre bilar – hänger ni med?

Politiker och myndigheter är tysta

Enligt professor Berggren är politiker och myndigheter tysta. Man säger ingenting om detta just nu men det finns vägar framåt enligt forskaren; 1) frys miljösubventioner till dieseldrivna personbilar, 2) om det kan klara kraven i verklig drift - vilket verkar ganska så svårt i dagsläget – betalas miljöpremierna ut igen och 3) de skattepengar som sparas används till trafiklösningar som gynnar miljö och hälsa vilket i professor Berggrens värld är lika med en snabbare elektrifiering av stadstrafiken. 

Kanske borde vi inte betala ut några medel alls till s.k. "miljöbilar" och "supermiljöbilar" utan lägga dessa skattemedel på mobilitets- och kollektivtrafilösningar som är hållbara i en vidare mening. 

RLC