IHS

Till framsidan

Övriga artiklar

Brev till Rikare Liv

Karolinska institutet larmade om höga halter arsenik och kadmium i mjölkersättningar och barngröt. 

Foto: PhotoDisc

FN SAMARBETE

Cocktaileffekten

Låga halter gift – men många

Jag har tidigare berättat att synen på miljögifter och alla främmande ämnen som vi exponeras för måste omvärderas. Detta behandlades bland annat i filmen ”Underkastelsen” av Stefan Jarl. Orsaken är att de gränsvärden som omger oss, exempelvis för livsmedel, är satta oberoende av om vi samtidigt drabbas av inget, tio eller hundra andra ämnen. Man har hittills agerat som om det är bara ett ämne som vi drabbas av.


 Gunnar Lindgren: |2012-03-23| Idag vet vi att detta är djupt felaktigt, och en rad forskare misstänker att den samverkanseffekt, den så kallade cocktaileffekten, som uppstår redan vid mycket låga halter, är den troliga orsaken till en rad hälsoproblem hos barn och ungdom, t ex ADHD och andra beteendestörningar, såsom allergier, astma och cancer samt fertilitetsstörningar senare i livet. Det är de låga nivåerna som är en del av problemet. 

Hittills har vi utgått från den gamle Paracelsus (1493–1541) tanke, att dosens storlek avgör farligheten. En liten dos är ofarlig – en stor dos är farlig. Nu anser man att miljögifter inte upptäcks av kroppens organ i låga halter och kan därför lura sig in och låtsas att de är hormoner av ett slag som de inte är. 

Läget är mycket allvarligt. Astma och allergi har ökat drastiskt under de senaste decennierna. Hos de små barnen kan astma påvisas hos cirka 20 procent, medan förekomsten av allergier är ännu större. Ingen förälder skall behöva finna sig i detta.

Stor granskning av tungmetaller i barnmat

I fjol larmade forskare vid Karolinska institutet om höga halter arsenik och kadmium i mjölkersättningar och barngröt. Det fick livsmedelsverket att starta en omfattande granskning, där man under året analyserat förekomsten av tungmetaller i ett stort antal barnmatsprodukter. Granskningen ska vara färdig i slutet av april.

– I dag finns det inga gränsvärden för tungmetaller i vissa barnmatsprodukter utan endast på själva råvaran. Vi hoppas att vår granskning kan påverka EU-lagstiftningen så att vi får ett gränsvärde för den här typen av produkter, alternativt sänker gränsvärdena på själva råvaran, säger toxikolog Richard Bjerselius, som leder Livsmedelsverkets granskning.

På Livsmedelsverket vill man i dagsläget inte säga något om resultaten av analyserna eller vilka gränsvärden man vill se. Men enligt Stina Björneholm, kvalitetschef på barnmatstillverkaren Semper, diskuterar man ett gränsvärde för kadmium i barnmatsprodukter på någonstans mellan 0,01 och 0,05 milligram per kilo.

– Det är ungefär de halterna som vi själva har som gräns i våra produkter, säger hon.

kadmiumrika jordar 

Ett uppenbart problem för Livsmedelsverket är att många svenska jordar är så pass kadmiumrika att det inte går att sätta gränsvärdena för lågt. Då skulle det helt enkelt inte gå att bruka den till råvaror som ska användas till barnmat. En analys av vetemjöl som Testfakta nyligen gjorde visade på kadmiumhalter i mjölet på mellan 0,03 och 0,07 milligram per kilo.

På Semper välkomnar man Livsmedelsverkets granskning. Men man bekräftar samtidigt att det inte är helt enkelt att hitta råvaror med låg kadmiumhalt. Företaget måste vara mycket noga med vilka gårdar man handlar från.

– I dag köper vi våra råvaror från vissa gårdar i Mälardalen. Vi ställer mycket höga krav på att gårdarna analyserar jorden och inte använder slam eller gödsel med hög kadmiumhalt. Dessutom görs analyser av spannmålen på fälten, säger Stina Björneholm.

I Testfaktas analys av vetemjöl ingick endast produkter som är odlade i Sverige. Men en liknande undersökning som miljöorganisationen Ren åker ren mat gjorde 2011 visade att importerat mjöl från bland annat Danmark och Italien innehöll klart lägre halter av kadmium än det svenskodlade mjölet. Att börja importera råvaror från utlandet är dock något som Semper helst vill slippa.

– Det är en svår fråga. Vi vill använda svenska råvaror så långt det är möjligt. Men självklart ser vi alltid till barnens bästa, säger Stina Björneholm.

Gunnar Lindgrens kommentar:

Bekymret är att de gränsvärden som anges i artikeln är alltför höga. De är anpassade till de faktiska höga halterna i svensk åkermark. Detta kallas pragmatiska gränsvärden.

Ett barn som väger 10 kg kan nätt och jämt äta endast ett mål välling eller gröt per dag innan det s k tolererbara dagsintaget (TDI) av kadmium överskrids om kadmiumhalten i mjölet ligger vid det nämnda föreslagna gränsvärdet 0,05 milligram per kilo. Då är kadmiumbidraget från andra livsmedel och vatten inte inräknat. 

Jag vill vädja till Livsmedelsverket att dels sätta gränsvärdet för mjöl till barnmat i första hand med hänsyn till barnens hälsa, då inte högre än 0,01 milligram per kilo mjöl. Helst ännu lägre. Den praktiska konsekvensen av ett lågt gränsvärde är enligt min mening att barnmat inte kan framställas varken i Östergötland och Skåne. Det tragiska är att just där sprids en betydande del av det kadmiumförorenade slammet. Man transporterar t o m kadmiumförorenat slam från Småland till Skåne.

Men än viktigare är att Livsmedelsverket arbetar för att kadmiumhalten i gödsel inte leder till den fortgående ökning av kadmiumhalten i vår åkerjord, som våra barn nu drabbas av. Den mest kadmiumförorenade gödseln är avloppsslam och Livsmedelsverket bör arbeta för att spridning av slam och andra kadmiumförorenade gödsel snarast upphör. Det finns 10 ggr mer kadmium i slam än vanligaste konstgödseln NPK vid samma fosforgiva.

Kadmium kan orsaka utvecklingsstörningar hos barn

Ny forskning tyder på att det finns ett samband mellan mammans intag av kadmium och utvecklingsstörningar och minskad födelsevikt hos deras nyfödda barn. Det har förkommit förhöjt kadmiumhalt i moderkakan hos kvinnor som har fött barn med för låg födelsevikt, nervskador och Down's syndrom. Kadmiumbelastade barn har nedsatt inlärningsförmåga. Jag skall återkomma till detta när rapporter publicerats.

En motbjudande och oacceptabel utveckling

I och med att tolerabelt dagligt intag (TDI) för kadmium dels gäller för människan men inte våra husdjur, samt dels att intaget är knutet till människans kroppsvikt får detta flera motbjudande konsekvenser.

De partier spannmål som inte duger som människoföda p g a mycket höga kadmiumhalter, kan användas till foder för husdjur. Halten av kadmium i deras njurar kan bli så höga att dessa är otjänliga som människoföda. Ett sådant fall uppdagades nyligen i Nyköpingstrakten. (Se nedan). Men ingen tänker på djurens hälsa och välbefinnande, dessa ses bara som livsmedelsråvara för människan.

Mjöl med olika halter av kadmium kan skiljas upp så att de lägsta halterna går till de minsta barnen, medelhöga halter till ungdomar och kvinnor i barnafödande ålder. De högsta halterna går till överviktiga vuxna?

Borde inte små barn kunna äta av lokalproducerat vetemjöl varhelst de bor i Sverige? Vad händer med barn som bor vid de mest kadmiumförorenade åkrarna i Östergötland och Skåne om/när inte dieselolja finns att tillgå på samma sätt som idag för lastbilstransporter?

Höga halter kadmium i nötnjurar från Kravgård

Livsmedelsverket har enligt Foodmonitor.se hittat höga halter kadmium i nötnjurar från en gård i Nyköpingstrakten. Nu stoppar Scan försäljningen av levrar och njurar från gården.

Upptäckten av de förhöjda kadmiumhalterna, 2,33 milligram per kilo, gjordes vid en stickprovskontroll hos Scan i Linköping redan i höstas, skriver Foodmonitor.se. Nu har fler prover vid slakteriet tagits i samarbete med Länsstyrelsen i Södermanland.

De nya proverna visade även de på förhöjda kadmiumhalter. I njuren från ett djur uppmättes en halt på 1,65 milligram per kilo. I njurarna från två andra djur uppmättes halter på 1,30 respektive 0,94 milligram per kilo. Det europeiska gränsvärdet för kadmium i nötnjure är 1,0 milligram per kilo.

Samtliga njurar med förhöjda kadmiumvärden kommer från en enda gård i Nyköpingstrakten. Fynden är extra förvånande eftersom köttbonden i fråga bedriver ekologisk uppfödning och själv odlar allt foder. Han använder inte rötslam på sina åkrar.

Länsstyrelsen i Södermanlands län kommer att inleda en utredning för att om möjligt spåra källan till kadmiumföroreningen. Tills vidare kommer Scan AB att stoppa all försäljning av levrar och njurar från den aktuella gården.