 |
|
Luftskepp
för tunga lyft för olika idustriprocesser. |
Foto:
DAI |
FRAMTIDENS
TRANSPORTER
Luftskeppens
renässans
Nygammal
farkostteknologi
Varför
ska man intressera sig för en teknologi som utvecklades i mitten på
1800-talet och som fortfarande lyser med sin frånvaro? Jag ser två
skäl: för det första har luftskeppsteknologin fått sitt första
stora genombrott på 70 år genom en stororder till ett engelskt
luftskeppsbolag. Och för det andra att denna teknologi kan göra
stor nytta inom en rad olika samhällsområden, inte minst utifrån
de krav vi i dag har på klimatneutrala, resurseffektiva och tillgängliga
transporter.
Ulf Svensson: |2012-02-15|
I
slutet av förra året hade min kollega Tekn. dr Matts Lundin och
jag nöjet att presentera en rapport med namnet ”Luftskeppens återkomst
– rapport 2 – Studie om vindkraftens utbyggnad i Sverige med
fokus på transport och logistikfrågor”. Uppdragsgivare var
Energimyndigheten och ett av de problem som upplevts som extra besvärliga
i samband med den storskaliga vindkraftbyggnaden har varit transport
och logistikfrågorna.
Vilka
är utmaningarna?
Orsakerna
till att transport och logistikfrågorna blivit alltmera centrala för
utbyggnaden av vindkraften är flera.
För det första krävs
omfattande infrastrukturutbyggnad på och omkring de platser där
det etableras större vindkraftsanläggningar.
För det andra byggs
många av de nya anläggningarna i känsliga naturmiljöer vilket
negativt kan påverka djur- och växtlivet eller på annat sätt påverkar
naturgeografin negativt.
För det tredje är vägnätet i de
aktuella utbyggnadsområdena ofta av sämre standard vilket innebär
att det ofta krävs omfattande upprustning av vägstandarden för
att klara av det ökade trafikarbetet.
För det fjärde är
kapacitetsproblem och störningsproblem på det allmänna vägnätet,
med bland annat ökad dispenstrafik, en stor och växande samhällsekonomisk
kostnad som uppmärksammats i samband med vindkraftsutbyggnaden.
För
det femte är säkerhet och trygghet i transportsektorn ett tema som
alltmer apostroferas. Generellt gäller att lastbilstrafik, som är
huvudalternativet för transporter vid byggnationen av ny vindkraft,
är förknippade med mer olyckor och skador än andra transportsätt.
Kostnader
och nyttor, nyttor och kostnader
Vid
all exploatering gäller att väga intäkter och kostnader, fördelar
och nackdelar respektive nyttor och kostnader. För vindkraftens
energiproduktion gäller därefter att väga denna energikälla mot
andra energislag och deras nyttor och kostnader.
Kärnkraften intar
här en särställning genom att den inte bara har miljöproblem att
hantera, utan också säkerhetspolitiska dimensioner som inget annat
energislag. Konflikten om Iran talar här sitt tydliga språk, samt kärnkraftshaveriet
i Japan understryker svagheten för denna kraftkälla.
Ytterligare
en avvägning, eller värdering, är att sätta in energifrågan i
ett internationellt perspektiv. Hur mycket energi och andra råvaror
ska vi i Sverige rimligtvis använda per person visavi övriga länders
och människors energianvändning? En värld där vi för närvarande
är 7 miljarder människor men snabbt är på väg mot 9 miljarder.
Detta i en situation när vi också vet att högt industrialiserade
länder istället för att öka sin energiproduktion, inklusive
importen av varor som kräver energi minus exporten, kraftigt borde
minska densamma.
Sanningen är, om vi tror på teorin om den globala
uppvärmningen, att det är nog i en annan ända vi måste börja för
att reda ut energifrågorna.
Minimera
kostnader och maximera nyttor
I
vår utredning har vi gått igenom olika typer av kostnader för att
exploatera vindkraften och kunnat konstatera att dessa är
omfattande men går att minimera. En central faktor för att kunna
minimera olika typer av intrångskostnader i naturmiljöer är att
se över transporterna.
Vi har kommit fram till att via
lättare än
luft tekniken (luftskepp) kan man minimera infrastrukturkostnaderna högst väsentligt
och därmed reducera olika typer av naturkostnader. Exempelvis
kostnader för ekosystemtjänster, biologisk mångfald och CO 2 utsläpp.
Men det slutar inte där utan det finns flera andra sätt att
hantera kostnaderna. Följande exempel på faktorer vi beskriver i
utredningen är följande tre:
1.
Lokalisering. Genom
att placera ett vindkraftverk, utan att vara bundna av
konventionella transporter, kan man bygga dessa i bra vindlägen där
naturkänsligheten är låg.
2.
Samlokalisering.
Vid
byggnation av vindkraftverk i miljöer som redan är exploaterade,
som exempelvis vattenkraftsdammar eller inom större industriområden,
är den direkta naturpåverkan liten. Dessutom behöver man inte
bygga nya ledningar och kraftledningsgator eftersom dessa redan är
etablerade. Möjligtvis krävs enbart en uppgradering av
ledningskapaciteten.
3.
Trä istället för stål.
Ett
tredje exempel på åtgärd är att istället för stålkonstruktion
för tornbyggena använda trä. Ett företag i Tyskland har patent på
detta spännande teknikområde, som dessutom är anpassade att användas
vid havsetableringar.
Vår
nuvarande regering har lanserat begreppet ”eko-effektiv
ekonomi”. Deras ansats kan i denna kontext, med lättare än luft
teknologin som nytt verktyg, ses som en affärsstrategisk vision om
en energikälla som nyttjar ren naturkraft i form av vind (green
energy),. Det är en teknologi som minimerar, eller ersätter, koldioxidkrävande
material, byggande av ny infrastruktur och färre transporter, som
dessutom är klimatneutrala och utsläppsfria (green technology
& green infrastructure).
Lättare
än luft teknologin reducerar transportarbetet i betydelsen
ton per transportkilometer (green transport) samt minimerar
uppoffringar och värden inom biologisk mångfald inklusive
ekosystemtjänster (green impact), och som därmed kan bli en
kraftfull utgångspunkt för bygget av ett hållbart samhälle.
Kan
Sverige gå före?
Ja,
vi menar att vi i Sverige verkligen borde ta chansen och utveckla en
helt ny modell för vindkraftsutbyggnaden och energianvändningen i
stort. Nyttan och kostnaden med den nuvarande modellen är att vi
visserligen får mer utsläppsfri energi men också ökade
naturkostnader samtidigt som alla andra energikällor kommer att
exploateras fullt ut. Sker detta får vi nog räkna med att den
rapport som släptes av Pentagon för några år sedan kan bli en
realitet, som konstaterade att människan kommer att kriga av tre
olika anledningar i framtiden; mat, rent vatten och energi.
|
