KULTUR OCH SAMHÄLLE

Övriga artiklar

Till framsidan

Brev till Rikare Liv

Farligt för hälsan 

Arsenikhalter i barnmat

Idag är många medvetna om att kadmiumhalterna är för höga i svensk åkermark, livsmedel och njurar. EU:s livsmedelsorgan EFSA säger att exponeringen måste minska. Nu seglar metallen arsenik upp som ett kanske lika allvarligt hot mot vår hälsa.


  Gunnar Lindgren: |2009–11–15|  Tidigare har man sett att befolkningen i Asien, där man odlar och äter ris, plågas av en rad arsenikrelaterade sjukdomstillstånd.  I en ny rapport från EFSA (2) pekar man på bl a följande sjukdomar:

Skador på huden

Cancer (urinblåsa, lungor och hud)

Utvecklingsstörningar

Nervskador

Hjärt/kärlsjukdomar (Bl a en form av kallbrand ”Blackfoot disease”, stroke och

infarkt

Diabetes och störningar på blodsockerkontroll

Rapporter som pekar på störningar på foster och barns utveckling – särskilt

låg födelsevikt.

Organisk och oorganisk arsenik

Arsenik når oss dels med mat och dels med vatten. När ämnet finns i organisk form anses den inte påverka oss särkilt mycket. Arsenikhalten i fisk och skaldjur kan var hög, men det allra mesta finns dessbättre i organisk form.

I dricksvatten och mat finns oorganisk arsenik. Man räknar med att det mesta i vattnet och hälften av arsenik i mat är i oorganisk form.

Stor cancerrisk

I en rapport från Karolinska Institutet (1) säger man:

”En expertgrupp vid amerikanska vetenskapsakademien har uppskattat livstidsrisken för cancer till 1-3 fall per 1000 individer vid ett dagligt intag av 1 liter dricksvatten med arsenikhalter vid gränsvärdesnivån 10 μg/l, vilket överskrider lågrisknivån (ett fall per 100 000 exponerade) som kan anses utgöra en acceptabel risk för en enskild miljöfaktor. Som för andra cancerframkallande ämnen, minskar risken för hälsoeffekter vid minskad exponering.”

Detta är både oroande och uppseendeväckande. När det gäller cancerframkallande ämnen anser man att det inte finns någon nedre gräns där risken för cancer upphör. Inte förrän ämnet är borta är risken noll. Detta kallas ”linjära dos/risksamband” – en stor medeldos till befolkningen väntas ge ett stort antal cancerfall. Men minskas dosen till hälften kan man vänta hälften så många cancerfall. Minskas dosen till en tiondedel så kvarstår ändå en tiondedel av cancerfallen osv.

För många cancerframkallande ämnen i vårt samhälle tvingas myndigheterna tala ”Acceptabel risk” Dvs man anser att ett visst antal cancerfall måste accepteras. Gränsvärden för radon i bostäder, bensapyren i stadsluft eller klorering av dricksvatten baseras på att ett visst antal cancerfall anses oundvikliga och måste accepteras.

Den politik som här tillämpas är s k ”lågrisk”, vilket innebär att man försöker hålla ner dosen av ett ämne så att det bildas ett cancerfall bland 100.000 exponerade personer under en livstid.

Om vi exponeras för 1000 cancerframkallande ämnen på ”lågrisknivå” så väntas ändå cirka 1 procent av befolkningen få cancer under sin livstid.

Att ett arsenikintag med vatten av 10 mikrogram per dag ger en cancerrisk motsvarande 1- 3 av 1 000 personer betyder att risken är över 100 gånger för stor och måste pressas ned – dvs dagliga intaget av oorganisk arsenik borde vara mindre än 0,1 mikrogram.

Kritiskt för nyfödda och små barn

EFSA (2) skriver: “Children under three years of age are the most exposed to inorganic arsenic. Exposure estimates reported in two different studies show an inorganic arsenic intake ranging from 0.50 to 2.66 µg/kg b.w. per day. Dietary exposure to inorganic arsenic for children under three years old, including from rice-based foods, is in general estimated to be about 2 to 3-fold that of adults. These estimates do not include milk intolerant children substituting rice-drinks for formula or cows’ milk.”

Karolinska Institutet (1) skriver: ”Experimentella studier tyder på att barn kan vara känsligare än vuxna. Arsenik passerar moderkakan men de begränsade studier som hittills utförts tillåter ej säker bedömning av påverkan på graviditetsutfall. Arsenik utsöndras i liten utsträckning i bröstmjölk, varför amning skyddar det unga barnet mot arsenikexponering i områden med förhöjda halter i dricksvattnet. Eftersom dricksvatten kan vara en källa till arsenikexponering och barn dricker mer vatten per kg kroppsvikt än vuxna är det viktigt att skydda barn från sådan exponering. Det är stora skillnader i metabolism av arsenik mellan olika individer, men orsaken till detta samt betydelsen för uppkomsten av toxiska effekter är ej helt klarlagt.”

Små barns intag av arsenik

EFSA (2) uppskattar att barn tar in mellan 0,5 – 2,66 mikrogram oorganisk arsenik per kilo kroppsvikt och dag. Ett spädbarn som väger 4 kilo skulle då ta in mellan 2 – 10 mikrogram oorganisk arsenik per dygn. Om vi ersätter intaget med vatten på 10 mikrogram enligt ovan med samma intag med barnmat i stället, kvarstår den upprörande stora cancerrisken. Här antas att oorganisk arsenik i barnmat tas upp på samma sätt i tarmen som från vattnen.

Arsenik i barnmat

Det är ännu inte känt vilka halter arsenik som finns i barnmat, men troligen finns det stora skillnader. Ett av de livsmedel som generellt har de högsta halterna av arsenik är ris och olika risprodukter. Det finns uppgifter från en tillverkare av risbaserad barnmat att arsenikhalten ligger vid 329 mikrogram per kilo. 

Ett litet barn äter cirka 150 gram pulver per dag. Det innebär att barnet får i sig cirka 50 mikrogram arsenik per dag. Detta är totalt oacceptabelt och upprörande. Cancerrisken ligger här sannolikt vid 5 – 15 cancerfall av 1 000, om huvuddelen av arseniken är i oorganisk form. Jag har uppmanat den ansvariga affären att omedelbart upphöra med försäljningen.

Arsenik i livsmedel

Andra rispartier kan ha lägre halter. Livsmedelsverket (3) har gjort analyser av ris och säger att medelhalten för totala mängden arsenik ligger vid 200 mikrogram per kilo och oorganiskt vid 110 mikrogram. Detta måste också betecknas som otroligt höga och oacceptabla halter med ovanstående resonemang om cancerrisker som bakgrund.

Enligt EFSA (2) kommer inom EU oorganisk arsenik från i ordning följande livsmedelsgrupper:

Spannmålsprodukter och mjöl

Särskilda dieter

Buteljerat vatten

Kaffe och öl

Ris och risprodukter

Fisk

Grönsaker

Enligt Naturvårdsverkets rapport 5148 av Jan Eriksson (4) kan arsenikhalten i vete variera från 29 mikrogram till 100 mikrogram per kilo. Även denna råvara leder sannolikt till kraftigt förhöjd cancerrisk för småbarn om oorganisk arsenik tas upp på samma sätt som från i vatten.

Mest arsenik kommer till åkern från slam

Enligt rapport 5118 (4) innehåller slam från vissa reningsverk mycket höga arsenikhalter, t ex i Gimo där halten var 14,2 milligram per kilo torrt slam eller angivet som 564 milligram per kilo fosfor. Motsvarande halt arsenik i urinen och avföringen ligger vid cirka 15 milligram per kilo fosfor. Dvs slammet är cirka 30 ggr mer förorenat. Cirka 97 procent av arseniken kommer sannolikt från tryckimpregnerade träkonstruktioner via dagvatten, från anslutna industrier (t ex glas-, läkemedel-, garveri-), från färger, bekämpningsmedel, från blyhagel och elektronik. Arsenik sprids också som oönskad förorening i andra metaller som antimon, järn, koppar, tenn och zink.

Enligt rapport 5118 innehåller slam mer än 10 ggr mer arsenik än NPK konstgödsel vid samma fosforgiva. Om en åker fosforgödslas med slam tillförs således 10 ggr mer arsenik än med NPK.

Arsenik mäts inte upp i slam eller har något gränsvärde. När nu intaget av både arsenik och kadmium måste minska enligt EFSA, samt slammet är den fosforgödsel som tillför mest av de båda miljögifterna, måste även den mest energiske slamanhängaren inse att spridningen på odlingsmark måste upphöra.

Anmärkning

På senare tid har det framkommit att slamspridningens försvarare använder två betänkliga argument.

FEL: Man kan hävda att det finns så mycket kadmium/arsenik i svensk åkermark att det som kommer från slammet är så litet att det kan accepteras. Ju mer förorenad åkerjorden är, desto mindre blir det relativa nya påslaget med slam.

RÄTT: EFSA säger 2009 att kadmiumexponeringen av befolkningen i Europa måste minska liksom arsenikexponeringen. Det är endast möjligt om den minst kadmium/arsenikförorenade fosforn väljs. Dvs fosfor i ren form utvunnen ur avloppsfraktioner eller NPK konstgödsel skall användas. De åkrar som har låg kadmiumhalt är värda sin vikt i guld och skall skyddas med högsta ambition. De åkrar som har hög kadmiumhalt skall inte förorenas ytterligare.

Vidare är påslaget till den enskilda åkern långt större än när man jämför påslaget med hela den svenska arealen. Slammet sprids i första hand på transportekonomiskt avstånd runt de stora tätorterna. Den enskilde jordbrukaren vilseleds av den felaktiga jämförelsen.

FEL: Man kan hävda att nyfödda och små barn väger så litet att intaget per kilo kroppsvikt blir stort en period, men när barnet växer till så minskar detta intag. Det höga intaget under en kort period kan därför godtas.

RÄTT: Foster och spädbarn är den känsligaste delen av vår befolkning. De skall skyddas med högsta ambition. Modersmjölk har exempelvis en kadmiumhalt mindre än 1 mikrogram per kilo. Detta är en biologisk norm som skall gälla för all barnmat. Även arsenikhalten i bröstmjölk är mycket låg och är också en biologisk norm. Sannolikt uppfyller ingen modersmjölkersättning och barnmat idag detta krav.

Källor:

(1)  http://ki.se/ki/jsp/polopoly.jsp?d=11353&a=5728&cid=11357&l=sv

(2)  http://www.efsa.europa.eu/EFSA/efsa_locale-1178620753812_

1211902959840.htm

(3) http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/17906996

(4) http://www.naturvardsverket.se/Documents/publikationer/620-6244-1.pdf