SAMHÄLLE & POLITIK

Övriga artiklar

Till framsidan

Brev till Rikare Liv

Barn- och skuldslaveri

Drömmen om frihet  

Den krokiga vägen till frihet för de mest hjälpbehövande i världen. Och den hjälpande handen utförs av föredömliga människor runt om i världen. De syns inte alltid men verkar kraftfullt med goda resultat. Det de gör för de minsta, gör de för Gud! Ur deras nyhetsbrev har vi fått tillstånd att publicera två artiklar som exempel på deras verksamhet.


  Front mot slaveri: |2009–04–30|  Bakom deras vistelse låg drömmen om frihet från slaveri. 144 haris hos en stor jordägare hade av en advokat som ville hjälpa dem fått stöd att gå till domstol. Domstolen bad polisen undersöka vad som låg bakom anmälan. De kom tillbaka med svaret – nej, det finns inga med de namnen där. Polisen gav medvetet felaktig information eftersom två inflytelserika makthavare ger denne feodalherre sitt skydd.

Advokaten hotades och gav upp sitt försök att få lantarbetarna fria. En av de stora nationella organisationerna gick in. De träffade en polischef högt upp i hierarkin. Detta resulterade i att 25 lantarbetare blev fria. Uppmuntrade av detta rymde ytterligare 41 lantarbetare från samma ägare. 

Nu var de 66 personer, men fortfarande fanns släkt och vänner kvar i fångenskap. De anvisades en tomt i centrala Mirpurkhas. Fyllda av hopp slog de sig ner där och planerade för nästa steg. Trots hunger och kyla arrangerade de demonstrationer och sittstrejker utanför pressklubben.

Jordägaren kände sig pressad och kom till domstolen med en grupp haris som alla vittnade om hur nöjda och glada de var på sin arbetsplats och vilken god jordägare de arbetade hos. 

Den organisation som fått 25 haris fria utsattes för allvarliga hot och vågade inte fortsätta. Polisen brydde sig inte om de haris som krävde sina lagliga och mänskliga rättigheter. Inte heller visade representanter för stat eller distrikt något intresse. De haris som protesterat tycktes helt övergivna.  

Nätverk agerar

Frivilligorganisationerna i Mirpurkhas började möta dem och försökte förstå vad som hänt. Några av dem bland annat BLLFS Mirpurkhas mötte gruppen och fick en helt annan bild av svåra, olagliga arbetsförhållanden, usla eller inga löner, skulder som växte på ett obegripligt sätt mm. 

De kunde också berätta att de som kom till domstolen hade familjemedlemmar, vuxna och barn som placerats i ett privat fängelse med hot om misshandel om någon vågade klaga. Alla hjälptes åt att ge dem mat och kläder.

I början av december befann sig 78 haris (lantarbetare) på en öppen plats i centrala Mirpurkhas. Denna tid på året är kall och fuktig. Dimman låg i flera veckor och lantarbetarfamiljerna som också hade små barn kom från en feodal storbonde i granndistriktet. De hade av skräp samlat ihop bristfälliga skydd mot regn och kyla och hade otillräckligt med mat och kläder.

Vad kan vi göra, säger Mir Safdar Ali från BLLFS. Om lagen är döv, poliserna korrupta och enbart tjänar dem som har makten, så har vi inget val. Vi måste protestera!

En som hade goda kontakter med media fick TV, radio och tidningar att engagera sig. BLLFS i Mirpurkhas och några till hjälpte dem med mat och kläder och samlade de lokala nätverken. En rad organisationer som har anknytning till mänskliga rättigheter av något slag, ställde upp tillsammans med de haris som lyckats bli fria. De höll en stor och uppmärksammad demonstration som spreds via media.

Återigen kom jordägaren och mötte denna gång media. Han hade nu med sig 30 arbetare som förklarade sig lyckliga med sitt arbete och sin ägare. Mir Safdar Ali protesterade tydligt och krävde att alla 78 som fanns hos ägaren skulle komma och visa upp sig på en presskonferens. Då först blir vittnena trovärdiga, menade han. Detta vägrade både ägaren och polisen.

Demonstrationerna fortsatte. Denna gång ledda av en kvinna från en av nätverksorganisationerna. I tre timmar blockerades korsvägen i centrala Mirpurkhas. TV och tidningar i hela landet uppmärksammade demonstrationen. Nu reagerade också Supreme Court, Högsta domstolen. Ägaren åkte dit tillsammans med några haris.

Kampanjer mot slaveri

Då och då uppmanar vi nyhetsbrevets läsare att gå in på Anti-Slavery Internationals hemsida och delta i deras kampanjer mot slaveri. ”No Slavery, No Exceptions” skrev vi om i septembernumret, och besökare i vår monter under bokmässan skrev under den. 

Det är en övergripande kampanj, som kommer att pågå till år 2010. Har du inte skrivit på, så gå in på www.antislavery.org/noexceptions/ Ju fler namn, ju större tyngd, då man presenterar den för parlamentariker och regeringar i berörda länder med krav på åtgärder för att stoppa slaveriet.

Samtidigt har ASI olika landaktioner, som planeras tillsammans med deras regionansvariga. Just nu pågår en kampanj mot tvångsarbete och exploatering av tjänstefolk i hemmen på Filippinerna. De flesta av dessa är kvinnor och flickor och de skyddas inte av några arbetslagar. Det finns ingen insyn i deras arbetsförhållanden, eftersom de lever och arbetar inne i hemmen.

Det finns hundratusentals barnarbetare i filippinska hem. Många har värvats av agenter med löfte om arbete och bra lön och smugglats in i städerna, där de riskerar att hamna i skuldslaveri.

En lag som reglerar arbete i hemmen lades fram 1995. Den innehöll regler om höjd minimilön, ledig dag, registrering och kontrakt, försäkring och möjlighet till utbildning. Sedan har lagen fördröjts på olika sätt. Den har nu antagits i senaten, men inte av underhuset. Båda måste rösta ja, och presidenten måste ge sitt godkännande, innan lagen träder i kraft.

CK

Gå in på hemsidan:

www.antislavery.org/homepage/campaign/philippines.htm

BLLF Bonded Labour Liberation Front

Front mot slaveri www.bllf.se

Lika i värde och rättigheter… 

men det gäller inte alla 

Diskriminering på grund av kast är en allvarlig kränkning av mänskliga rättigheter. De som hamnar utanför kastsystemet, kastlösa eller lågkasthinduer, kallas "daliter". De anses vara mindre värda, tvingas ta de smutsigaste arbetena och utsätts dagligen för förtryck och förödmjukelse. Denna diskriminering berör möjligheter att få jobb, utbildning, sjukvård och internationell hjälp.


  International Dalit Solidarity Network, IDSN, finns i Danmark, England, Sverige, Holland, Tyskland, Belgien och Frankrike. Man vill skapa medvetenhet genom information, utbildning och lobbying för att stärka daliterna i Asien och stödja deras kamp för sina rättigheter i samarbete med IDSN i Indien, Nepal, Bangladesh och Sri Lanka.

Daliter finns även i Pakistan. Det finns omkring 260 miljoner daliter, de flesta i Sydasien. 170 miljoner finns i Indien. De finns också i Pakistan, både bland hinduer och muslimer. 

I Pakistans konstitution står om allas lika värde. Därför finns det inte, som i Indien, någon lag som förbjuder diskriminering på grund av kast. 

Daliter, som dagligen utsätts för våld och förnedrande behandling, kan inte polisanmäla detta. Det är fritt fram för övergrepp, allt från tvångsarbete till våldtäkt. Detta framgår av en rapport, ”Equality denied”, skriven av India Institute of Dalit Studies i samarbete med IDSN. 

Officiell statistik anger antalet lågkasthinduer i Pakistan till 332.343, men det korrekta antalet är snarare 2 miljoner. 84% av dessa är landlösa och 1 – 1,5 miljon är skuldslavar i Sindh och Punjab. 75% av dem är illitterata, av kvinnorna omkring 90%. I Tharöknen, där nästan hälften av lågkasthinduerna bor, går bara vart sjunde barn i skola.

I Pakistan hölls i mars förra året ett möte i Umerkot i Sindh, där man diskuterade bildandet av ett nätverk och tillsatte en kommitté.

Världens värsta jobb!

Daliternas liv bestäms helt av deras härkomst. De tvingas utföra ett av världens smutsigaste och farligaste jobb, att för hand göra rent toaletter, samla mänsklig avföring och bära bort den. Man beräknar att 1,3 miljoner, de flesta kvinnor, utför sådant arbete. De är längst ner på kaststegen och anses också av andra daliter vara smutsiga och oberörbara.

IDSN i England har nu ett projekt ”Manual Scavenging – India’s shame”. Målet är att få slut på detta före samväldesspelen i Delhi 2010. 

CK