FOTO: RLC

Svenska kyrkan:

EU och klimatet

Unik möjlighet för Sverige att leda EU i klimatfrågan. Efter tolv dagars klimatförhandlingar under FN-mötet i Bonn är resultatet frustration hos alla parter. EU är inte berett att diskutera sitt historiska ansvar för utsläppen av växthusgaser. Förtroendeklyftan mellan i-länder och u-länder växer. Sverige, i rollen som tillträdande ordförandeland, behöver bli mer aktivt för att leda klimatförhandlingarna framåt.

  Maria Sandell: |2009–06–10|  Världens fattiga länder drabbas redan hårt av klimatförändringarna. Färre regn gör att skördarna minskar. Nio av tio klimatrelaterade naturkatastrofer drabbar utvecklingsländerna. De har därför länge väntat otåligt på att industriländerna ska lova att minska sina egna koldioxidutsläpp och samtidigt stödja utvecklingsländerna i deras klimatanpassning.

– Frustrationen efter mötet i Bonn handlar till stor del om att industriländerna inte vill ta ansvar för att de upp till 90 procent stått för de utsläpp som skapar klimatförändringarna. Det säger Svenska kyrkans internationella policychef, Erik Lysén.

EU vill inte gå in på frågan om historiskt ansvar. Samtidigt säger EU att man vill ha en öppen dialog med utvecklingsländerna. Erik Lysén har svårt att se hur man kan föra en öppen dialog om man redan från början utesluter vissa frågor i förhandlingarna.

Förtroendeklyftan växer snabbt mellan rika och fattiga länder.

– Utvecklingsländerna tycks inte lita på industriländerna och hänvisar till att de inte ens lever upp till sina åtaganden under Kyotoprotokollet. Industriländerna, å sin sida, vill inte lämna några besked om vilket stöd de vill ge till utvecklingsländerna för att anpassa sig till klimatförändringarna, säger Jacob Risberg, klimathandläggare på Svenska kyrkan, som följt klimatförhandlingarna i Bonn.

En stor besvikelse för parterna i Bonn är också att Japan lovar att minska sina utsläpp med bara åtta procent från 1990 års nivåer till år 2020. Det innebär att steget för att EU ska öka sitt åtagande från 20 procent ligger långt bort. Men för att något konstruktivt ska kunna ske vid nästa förhandlingsrunda måste EU ändå gå före och visa att man är beredd att minska sina utsläpp med 30 procent fram till 2020.

Sverige har här en gyllene möjlighet att visa ledarskap under det kommande ordförandeskapet. Men den svenska strategin hittills tycks mer gå ut på att samordna än att driva frågor.

– Sverige har levt upp till sina Kyotoåtaganden, och har nyligen bidragit med en betydande mängd pengar till anpassningsåtgärder. Sverige har i sin egen klimatproposition åtagit sig 40 procents minskningar av utsläpp till 2020. Därför finns det starka skäl för att Sverige tar på sig ledarskapskapströjan och aktivt driver på inom EU och i de internationella klimatförhandlingarna, säger Erik Lysén.

Maria Sandell är pressekreterare för Svenska kyrkan