IHS

KULTUR OCH SAMHÄLLE

Övriga artiklar

Till framsidan

Brev till Rikare Liv

Foto: RLC

Diakonia

EU måste samarbeta för ett rättvist klimatavtal

De klimatförhandlingar som ajournerades i Bonn gick långsamt framåt, men blev en besvikelse för de som hoppats att EU skulle visa ledarskap. Sverige och EU sviker u-länderna och visar liten konkret handling för att världen ska få ett rättvist klimatavtal. Fattiga länder har redan utvecklat handlingsplaner men kan inte påbörja sitt klimatarbete eftersom de rika länderna inte infriar sina löften om finansiering i någon större omfattning.


 Erika Bergman: |2011-08-01| U-länderna har gjort flera klimatåtaganden och det finns redan planerade aktiviteter – nu väntar vi bara på att de rika länderna ska leva upp till sina löften om finansiering. Om det fanns en seriös vilja från de rika länderna att ta sitt ansvar skulle vi kunna börja jobba. Planerna finns och vi står beredda att göra vår del för att rädda planeten och mänskligheten, säger Mithika Mwenda på Diakonias samarbetsorganisation Pan-African Climate Justice Alliance, ett nätverk där över 200 organisationer från 43 afrikanska länder ingår.

Världens länder har i Klimatkonventionen och efterföljande överenskommelser enats om att i-länderna som orsakat klimatförändringarna ska finansiera utvecklingsländernas klimatarbete. Det handlar både om finansiering av anpassningsåtgärder och om förebyggande åtgärder för att motverka klimatförändringarna. De belopp som krävs för att klara denna stora utmaning beräknas bli mycket stora: hundratals miljarder dollar varje år.  

stöd till klimatinsatser i utvecklingsländer 

Klimatmötet i Köpenhamn 2009 mynnade ut i ett konkret åtagande i pengar för stöd till klimatinsatser i utvecklingsländer på kort och lång sikt: Rika länder ska bidra med 30 miljarder dollar fram till år 2012 och 100 miljarder dollar årligen från år 2020.

Av de pengar som utlovats har u-länderna fram till idag sett väldigt lite. Ett exempel är att rika länder som Sverige tar från biståndet istället för att skjuta till nya pengar för att lösa klimatkrisen i fattiga länder. Ett annat är att flera länder gång på gång lovar bort samma pengar i olika typer av klimatåtgärder.

– De sätter en ny etikett på biståndspengarna istället för att skjuta till nya pengar som behövs, säger Mithika Mwenda från PACJA.  

Den som tar mest ansvar går före

EU har inte heller spelat den positiva roll i förhandlingarna som så många hoppats på. En viktig fråga är hur ett bindande avtal ska kunna omfatta både de länder som skrev under Kyoto-protokollet och de stora utsläppsländer som inte ingår i den överenskommelsen. För att få med övriga stora utsläppsländer som USA och Kina i ett avtal är EU beredd att använda de fattiga ländernas behov av finansiering i förhandlingsspelet.

– Denna passiva hållning ger helt fel signaler och får det att framstå som att den som är minst angelägen om ett klimatavtal är en vinnare. Det är precis tvärtom. Den som tar mest ansvar och går före kommer också att vara den som leder utvecklingen, säger Diakonias klimathandläggare Ankin Ljungman som följt förhandlingarna i Bonn.  

löftet om en ny åtagandeperiod

Vilka möjligheter finns nu att för att blicka framåt? Inför toppmötet i Durban i slutet av 2011 måste EU kliva fram och leva upp till löftet om en ny åtagandeperiod inom Kyotoprotokollet, och öka ambitionerna i finansieringen för anpassningsåtgärder i u-länderna.

– Det finns inget annat alternativ, EU måste visa ledarskap och skapa en allians med G77 för att nå en rättvis och ambitiös överenskommelse i Durban. Vi måste ta igen förlorad tid och vara optimistiska inför kommande förhandlingar, säger Diakonias klimathandläggare Ankin Ljungman.