Hesekiel: Det såg ut som en tron...

RELIGION & VETENSKAP

Tidigare artiklar

Till framsidan

Brev till Rikare Liv

   

Profeten Hesekiel berättar om sina upplevelser, eller

 uppenbarelser. Detalj av mastodontmålning med allegorier. 

Statens museum for kunst, København. Foto Paul Lindberg

Hesekiel får en vision 

Guds flygande tron

Himlen öppnade sig och Gud uppenbarade sig för Hesekiel. Händelsen skedde i Kaldéen i Mesopotamien någon gång för 

2 500 år sedan – och Hesekiel blev profet.


Under samma tidsperiod  skedde fantastiska, men också märkliga kunskapssprång runt om i världen. I Grekland utvecklades en högkvalitativ kunskapsexplosion, som hela den västliga kulturen än i dag vilar på. 

Men denna utveckling skedde faktiskt samtidigt i Kina, Indien och Sydamerika. Hela världen fick på ganska kort tid en kollektiv insikt över värdet och nyttan med det som med tiden skulle bli naturvetenskap och humaniora. 

Funderingar övergick i sökande, sökande övergick i forskande, vilket i modern mening ofta lett till vetande. I dag kan denna utveckling förklaras som den ändamålsenliga utvecklingen. Människan behövde kunskapen för sin överlevnad – kunskapen på gott och ont.

Exakta kunskaper utvecklades inom matematik och konstruktion. Kalendern uppfanns och med geografi kartlades världen. Kunskapen om medicin och medvetandet utvecklades genom den goda viljan. Och astronomi övergick från förundran till beräkningar av det heliocentriska solsystemets planeter. Att många av dessa kunskaper senare förvanskades är en annan historia.

I Bibeln berättar Hesekiel att han såg en stormvind komma i luften – ett väldigt moln med flammande eld, omstrålat av ljus. Och längst därinne i elden, glimmade det som av vitt guld:

”Längst därinne tyckte jag mig se fyra varelser. De såg ut så här: de hade mänsklig gestalt, men var och en av dem hade fyra ansikten och fyra vingar. Deras ben var raka, fötterna liknade tjurklövar och glänste som blank koppar. 

  Under vingarna hade de människohänder åt fyra håll. Alla fyra hade ansikten och vingar. Deras vingar vidrörde varandra. De kunde gå utan att vända sig, var och en gick rakt fram. Så såg deras ansikten ut: de hade ett människoansikte, och alla fyra hade ett lejonansikte till höger och alla fyra ett tjuransikte till vänster och alla fyra ett örnansikte. Vingarna upptill höll de utbredda: var och en hade två vingar som vidrörde de andras och två som skylde kroppen. Var och en gick rakt fram. De gick dit andekraften styrde dem, och de vände sig inte när de gick. Mellan dem syntes något som liknade glödande kol, det fladdrade som fackelsken mellan varelserna. Elden lyste klart, och ur elden sköt blixtar. Varelserna for av och an likt blixtar”, berättar Hesekiel.

Och Hesekiel fortsätter:

”När jag betraktade varelserna fick jag se ett hjul på marken vid var och en av de fyra varelserna. Hjulen gnistrade som krysolit. Alla fyra såg likadana ut och tycktes vara gjorda så, att ett hjul satt inuti ett annat. De kunde röra sig åt alla fyra hållen, och de vände sig inte när de rörde sig.

Hjulen bestod av fyra lötar, och jag såg att det satt ögon runt om på lötarna. När varelserna rörde sig, rörde sig hjulen med dem. Och när varelserna lyfte från marken, lyfte också hjulen. 

Varelserna gick dit andekraften styrde dem, och hjulen lyfte alldeles som de eftersom varelsernas kraft fanns i dem. När varelserna rörde sig, rörde sig hjulen. När de stod stilla, stod hjulen stilla, och när de lyfte från marken, lyfte hjulen alldeles som de eftersom varelsernas kraft fanns i dem.”

Prästen Hesekiel tycks ha sett något högteknologiskt, som i så fall, i viss mån, kan jämföras med vår tids teknologi.

Han fortsätter sin berättelse: 

”Ovanför varelsernas huvuden fanns något som liknade ett valv. Det hade en fruktansvärd glans som av is och välvde

sig över deras huvuden. Under valvet höll de vingarna utsträckta så att de vidrörde de andras, och med två vingar skylde de kroppen. 

Jag hörde bruset från deras vingar. När de rörde sig lät det som dånet av stora vatten, som den Väldiges röst – ett larm som från en krigshär. När de stannade sänkte de vingarna. 

Över valvet ovanför deras huvuden hördes ett dån, och däruppe syntes något som liknade safir. Det såg ut som en tron. Och högst uppe, på det som såg ut som en tron, syntes något som tycktes ha mänsklig gestalt.

Från det som föreföll vara hans fötter och uppåt såg jag att det glimmade som av vitt guld – det liknade en eldkrans – och från det som föreföll vara hans höfter och neråt såg jag något som liknade eld. Han var omstrålad av ljus. Och som bågen bland molnen en regnvädersdag var det ljus som omstrålade honom.”

Denna märkliga syn berättar Hesekiel om, i en tid då jordens inbyggare inte skulle kunna ha varit upphovsmakarna för så hög teknologi.  

Och Hesekiel blir bortförd från Kaldén till nuvarande Israel: 

"En andekraft lyfte mig, och jag hörde bakom mig ett väldigt dån då Guds härlighet höjde sig från sin plats. Varelsernas vingar brusade när de vidrörde varandra, och hjulen bredvid dem dundrade – ett väldigt dån.

Andekraften lyfte mig och förde mig bort. Jag var bitter och upprörd under färden, Guds hand vilade tungt på mig. Och jag kom till de bortförda i Tel Aviv, som bodde vid floden Kemar, till den plats där de bodde. Där satt jag hos dem i sju dagar som förstenad.

Ja vem skulle inte ha blivit förstenad av en sådan färd, på den tiden. Och längre fram berättar Hesekiel:

"En andekraft lyfte mig upp mellan himmel och jord, och i en syn från Gud fördes jag till Jerusalem, fram till öppningen i den inre porten, den som vetter mot norr".

Sedan säger Hesekiel:

Guds andekraft förde mig till Kaldén... Sedan försvann synen, och jag berättade för dem allt vad Gud låtit mig se.

gud har talat genom hesekiels syner. Han tycks ha tagit i, riktigt ordentligt, för att eftertryckligt göra stämman myndig – som hos barn vilka tar i och säger: "min pappa är polis" för att göra sig riktigt stora. 

Och Hesekiel gjorde sig stor med sin Gud. Vem kunde bli större! Hesekiel blev en av de tre stora hebreiska profeterna. Att han tog i, gör honom inte mindre trovärdig – tvärtom.

Hesekiels förkunnelse handlade om att var och en är ansvarig för sina handlingar, och att några kollektiva straff från Gud inte förekommer. Enligt honom fanns heller ingen arvsynd. Jesus utvecklar denna tanke i betydelsen av att arvet från föräldrar inte är avgörande, utan det är istället arvet du själv skapar inom dig, som blir det avgörande. Arvet som läggs i minnet hos Gud!

Hesekiel såg förkunnelsen ofta genom ett juridiskt perspektiv. Människor har sin fria vilja, men den viljan får inte drabba andra. Genomgående är hans varningar, att människorna ska förändras för att inte de goda målen ska missas; detta var synd, enligt Hesekiel. 

Hos Hesekiel hittar man bakgrunden till begreppet "sodomi", som egentligen inte alls handlar om homosexualitet. Det handlar just om det onda människor gör mot varandra i största allmänhet, och är det som är synd. Denna moral broderades ut i hiskliga berättelser. 

I de profetiska sammanhangen användes sexualiteten flitigt i de hebreiska skrifterna, som symbolik och i analogier. Precis så som tavlan till denna artikel. Sexualitet har inte varit syndigt hos profeterna. Det handlar istället om synden i stort: att missa målet och livets mening i relationerna till medmänniskor, naturen och till Gud. 

Staden Sodom kunde inte leva upp till denna målsättning, och fick bli det symboliska exemplet på hur det går för dem som inte lever väl med varandra. Detta är i stora drag vad Hesekiels berättelser handlar om. Och framförallt: Hesekiels bok är allmängiltig och tidlös!

Hesekiel är först och främst judarnas historiske profet, men som många kristna läser, för att lära visdomen om att alla som gör sig hörbara för Gud, också kan tilltalas av Gud! Det blir den stora poängen, enligt min mening!

Judisk mystik fick sin början och upprinnelse direkt ur Hesekiels berättelser.

Författaren till Profeterna (band I och band II), Viveka Heyman, säger i inledningen till kapitlet om Hesekiel, att det profeten skildrar så ingående är "Guds flygande tron", eller ”Vagnen”. Hon menar att berättelsen också blivit föremål för helt andra spekulationer. 

Vagnens hjul, som kunde rulla åt alla håll utan att vända sig – kan det ha varit kullager? – undrar Viveka Heyman. Att det spekuleras kring Hesekiels uppenbarelser är ju ganska förståeligt. Hesekiel blev med tiden ett centrum i Judisk tro. 

Hesekiels bok är välskriven, med stor psykologisk pedagogik och kraftfull propaganda, men även konstnärlig och tidlös god litteratur.

Enligt Viveka Heyman kan Hesekiel ses som en intelligent föregångare till Leonardo da Vinci, och hans uppfinningsrikedom.  

Ett problem med en sådan hypotes kan vara att Hesekiel då förlorar sin reella upplevelse, och övergår i hans egna geniala fantasier; hans Gudsupplevelser övergår i enbart fantasifullhet. Eller... att Hesekiel har Leonardo da Vincis egenskaper och hans visioner är en verkan av dessa egenskaper – kausal logik.

Andra bedömningar än religiösa, vill se berättelsen med annan fantasifullhet och i ett slags vetenskapligt perspektiv, exempelvis som utomjordingar som hälsar på, eller med gränsöverskridande dimensioner genom tid och rum, eller teleportering, och så vidare. 

Hur det är med den saken kan vi ju alltid fundera över. Det är i varje fall en av profettexternas mest spektakulära bidrag, och faktiskt trovärdigt – alla fal i mina ögon. Någonting reellt måste Hesekiel ha sett, så som i visionära syner!

Paul Lindberg

Senast uppdaterad 2007-10-03