Foto: RLC     

Svenska kyrkan:

Sveriges kulturarv

”Besked om KAE behövs snarast!” Regeringen måste fastställa nivån för den kyrkoantikvariska ersättningen (KAE) snarast. Det anser Svenska kyrkan som årligen fördelar ersättningen till kyrkor som ska renoveras.

  Kristiina Ruuti: |2009–03–17|  Den kyrkoantikvariska ersättningen, KAE, täcker knappt hälften av kostnaderna när en kyrka ska renoveras. Ändå är den helt avgörande för bevarandet av Sveriges största sammanhållna kulturarv – som landets 3400 kyrkobyggnader utgör.

– Kyrkorna är hela befolkningens kulturarv och en skatt att vara rädd om. Det är mycket angeläget att besked snarast ges om ersättningens omfattning efter 2009. Beskedet är viktigt för att inventering av behov, projektplanering och projektansökan inte ska äventyras, säger Boel Hössjer Sundman, samordnare för kulturarvsfrågorna i Svenska kyrkan.

Kyrkostyrelsen brukar besluta om fördelning av KAE vid sitt sammanträde i juni. Inför kyrkans skiljande från staten 2000 gjordes en statlig utredning om kyrkornas renoveringsbehov, och därefter en långsiktig överenskommelse mellan staten och Svenska kyrkan, med kontrollstationer längs vägen. En av dessa stationer är i år, då ersättningen för 2010 och åren fram till nästa kontrollstation bestäms.

Men än så länge har regeringskansliet inte angett de ekonomiska ramarna för den kommande perioden.

– Det brådskar alltså med besked för att inte den omfattande och långsiktiga process som byggts upp de senaste nästan tio åren ska stoppas upp, betonar Boel Hössjer Sundman. Hon ser att ersättningen också fyller ett viktigt behov i finanskrisens Sverige.

– Att renovera kyrkor bidrar till arbetstillfällen, kunskapsuppbyggnad och regional utveckling, säger hon.

Bakgrund KAE:
När kyrkan skildes från staten gjordes en överenskommelse som innebar att Svenska kyrkan fördelar kyrkoantikvarisk ersättning för vården av det kyrkliga kulturarvet. Ersättningen ska bidra till att täcka kulturhistoriskt motiverade merkostnader i samband med vård och underhåll av de kyrkliga kulturminnena. Under perioden 2002–2009 har ersättningen uppgått till 1,9 miljarder kronor i årliga poster som successivt trappas upp till nivån 465 miljoner kr år 2009. Kulturminneslagens särskilda krav kvarstod oförändrade, även att Svenska kyrkans ställning som statskyrka förändrades i grunden.

Genom den kyrkoantikvariska ersättningen bidrar alla landets innevånare till vården av det kyrkliga kulturarvet. Det är inte ett samfundsstöd utan en ersättning till Sveriges största sammanhållna kulturarv. Ersättningen går därför till en mängd konkreta åtgärder såsom konservering av inventarier, brandskydd och renovering av byggnader samt förebyggande antikvariskt arbete.

Kristiina Ruuti, är pressekreterare för Svenska kyrkan