upp

LIVSSTIL & LIVSANDA

Övriga artiklar

Till framsidan

Brev till Rikare Liv

Kyrkliga kulturarvet

Få skyddade kyrkor tas ur bruk

Få skyddade kyrkor har tagits ur bruk under de senaste tio åren – förra året bara en. Det kan man konstatera i Svenska kyrkans årliga rapport till kulturdepartementet. I den redovisas hur statens ersättning till det kyrkliga kulturarvet används och hur det står till med kyrkorna idag. 


   Kristiina Ruuti: |2010–03–12|   – Under 2000-talet har sammanlagt 12 skyddade kyrkor avyttrats. När det sker har det föregåtts av en lång process under ett flertal år, konstaterar Boel Hössjer Sundman, samordnare för kulturarvsfrågorna i Svenska kyrkan. Svenska kyrkan ägde vid årsskiftet 3 338 kyrkor – varav 2 931 är skyddade. År 2009 togs en skyddad kyrka, Idkersbergets gruvkapell i Västerås stift, ur bruk och förvaltas inte längre av Svenska kyrkan.

Församlingarnas insats betydande
Den kyrkoantikvariska ersättningen står för ungefär en fjärdedel av den totala kostnaden för investeringar och underhåll av det kyrkliga kulturarvet, övriga insatser står Svenska kyrkan själv för. Av den totala redovisade kostnaden för avslutade kyrkoantikvariska projekt utgörs 49 procent av kyrkoantikvarisk ersättning. Andelen kyrkoantikvarisk ersättning av kostnaden för projektering och kontroll är i genomsnitt 55 procent, för vårdinsatser 44 procent och för skadeförebyggande åtgärder 54 procent. Procentsatserna speglar församlingarnas egenansvar och att delar av de projekt som genomförs med kyrkoantikvarisk ersättning inte motiveras av antikvariska skäl.
– Det krävs betydande egeninsatser från församlingens sida när en kyrka ska renoveras. Den kyrkoantikvariska ersättningen har regional betydelse, inte minst för sysselsättning inom hantverk och för upprätthållande av regional kulturhistorisk hantverkskompetens, säger Boel Hössjer Sundman.
Under 2000-talet har antalet skyddade kyrkor, vilket utgör en grund för beräkningen av kyrkoantikvarisk ersättning, under tidsperioden 2000-2009 ökat med sammanlagt 24 kyrkor.
Antalet icke-skyddade kyrkor och kapell som tagits ur bruk under 2000-2009 är 26. Elva nybyggda kyrkor har tillkommit under 2000-2008. (se pdf-bilaga nedan)

Kyrkorna brukas på många sätt
I 50 procent av kyrkorna hålls en huvudgudstjänst, dop, vigsel eller begravning varje vecka under året. Till detta kommer andra typer av gudstjänster och konserter.
44 procent av kyrkor tar emot exempelvis barngrupper och skolbesök minst en gång i veckan.
53 procent kyrkorna har öppet minst 100 dagar per år.
34 procent alla kyrkor har öppet minst 200 dagar per år.
Kyrkorna lånas sällan ut till andra organisationer, utan församlingens medverkan. I 10 procent av kyrkorna sker det i snitt 1 gång i månaden eller mer.

 

Bakgrund KAE
När kyrkan skildes från staten gjordes en överenskommelse som innebar att Svenska kyrkan fördelar kyrkoantikvarisk ersättning (KAE) för vården av det kyrkliga kulturarvet. Ersättningen ska bidra till att täcka kulturhistoriskt motiverade merkostnader i samband med vård och underhåll av de kyrkliga kulturminnena. Under perioden 2002–2009 har ersättningen uppgått till 1,9 miljarder kronor i årliga poster som successivt trappas upp till nivån 465 miljoner kr år 2009. Ersättningen innebär att befolkningen som helhet bidrar till vården av det kyrkliga kulturarvet.

Det är inte ett samfundsstöd utan en ersättning till Sveriges största sammanhållna kulturarv. Ersättningen går till en mängd konkreta åtgärder såsom konservering av inventarier, brandskydd och renovering av byggnader samt förebyggande antikvariskt arbete.

Kristiina Ruuti, är pressekreterare i Svenska kyrkan