Annika
Wirén och Helene Egnell verkar för religionsdialog på uppdrag av
Stockholms stift.
Centrum
för religionsdialog
Den
världsvida kyrkan
Inom
Stockholms stift finns numera ett Centrum för religionsdialog.
Man kan se detta initiativ som ett sätt att förse Svenska kyrkan
med ett nytt operativsystem, Svenska kyrkan 3.0, där målet är
universell fred genom nydanande dialog inom det interreligiösa
landskapet. Efter samtal med prästerna Annika Wirén och Helene
Egnell framgår att det finns mycket sprängkraft i det man håller
på att bygga upp.
Ulf Svensson: |2009–03–23|
En inspirationskälla i vår svenska tradition av brobyggarkyrka är
Nathan Söderblom. Man kanske kan säga, om än lite orättvist, att
mycket har tystnat sedan den tiden även om det genom åren inte
varit helt tyst. Vår ärkebiskop Anders Weijryd har via sitt
klimatmöte återigen fört upp världen på agendan på ett föredömligt
sätt.
Det som händer inom Centrum för religionsdialog är en ny
och spännande vinkling i denna tradition, som också mobiliserar församlingarna
på lokalplanet, vilket inte skall underskattas. Målet är
universell fred och medlet ”prisa gud”.
Det
är inte heller långt mellan fredsfrågan och miljöfrågan. Någon
har sagt att ska vi få fred på jorden måste vi först ha fred med
jorden.
Vi kan i denna post-moderna, post-globala och post-koloniala
era dagligen läsa om hur länder, eller stora företagskonglomerat, köper
upp eller leasar markområden i fattigare områden för exploatering
av nya bränslen eller olje- och gasutvinning, och annan
produktion.
Även svenska kommuner var via SEKAB inne i denna
business tills helt nyligen. All exploatering är förvisso inte att
betrakta som utsugning, men med tanke på ett demokratiunderskott i många
av världens fattiga länder måste man höja ett varningens finger.
Några av dem som fördrivs hamnar ju till slut även i Sverige. Här
spelar även klimatfrågan en alltmer pådrivande roll i en globala
flyttkarusell.
En
kyrka med mening
Religion
handlar ju bland annat om att ta hand om och vörda, vilket bland
annat också innebär att ta hand om relationer via dialoger med
andra trosinriktningar. Både Annika Wirén och Helene Egnell har ägnat
stor del av sin yrkesverksamhet och arbetstid till praktisk dialog.
Annika Wirén, som också har bakgrund som sinolog, har i över ett
decennium verkat i västra Stockholm i områden med många olika
religiösa trosinriktningar.
Helene Egnell har bland annat forskat,
och skrivit en avhandling, om vad feministiska perspektiv kan tillföra
religionsdialogen genom att ha studerat ett antal
religionsdialogprojekt.
I
artikeln ”Folkkyrkan i det mångreligiösa samhället” ställer
Helene Egnell en rad avgörande frågor om hur Svenska kyrkan och våra
församlingar kan handla och resonera i dessa frågor. Helt klart är
att även om våra församlingar möter många människor med andra
religiösa trosinriktningar så är det konkreta och organiserade
arbete med religionsdialog hopplöst eftersatt.
Vad
kan vi förvänta
Det
handlar således om verkliga möten och livet lär oss ju att med
dom kan ju allt förändras. För att få igång en verklig dialog,
verkliga religionsmöten tar man i början av april initiativ till
en inspirationsdag. Syftet är att bilda ett nätverk för
religionsteologi som just handlar om hur man förhåller sig till
den religiöst andre.
Bland annat kommer direktorn för S:t Philip´s
Centre i Leicester, Andrew Wingate, som skrivit boken Ceelebrating Difference,
Staying Faithful, att tala om de erfarenheten som gjorts i England
och i Indien.
Eftersom
vi i Sverige missat mycket i religionsdialogen finns enligt både
Annika Wirén och Helene Egnell ett stort sug efter mera kunskaper
om andra religiösa traditioner bland medarbetarna i våra församlingar
och i institutionssjälavården. Och det är denna kompetenshöjningslucka
som man bland annat ska arbeta med, vilket verkar vara en minst sagt
angelägen uppgift.
Tradition
av brobyggarkyrka
Det
som slår en när man möter projekt av denna kaliber, välstrukturerat,
väl genomarbetat och med kompetenta medarbetare, är varför
Svenska kyrkan inte har startat ett centrum för religionsdialog
mycket tidigare. I Sverige har vi nästan alltid haft människor med
olika religionstillhörigheter.
Under de senaste decennierna har
detta accentuerats via stor invandring men vi verkar inte ha varit
intresserade av en dialog. Kanske hade vår integrationspolitik sett
helt annorlunda ut om vi förstått ”den andre” och tidigt
satsat på en brobyggarkyrka.
Hursomhelst, detta kan
bli ett viktigt
bidrag till den världsvida kyrkan där vi ju faktiskt har en
tradition från Nathan Söderblom att förvalta, och det arbete som
prästerna Annika Wirén och Helene Egnell nu gör är bara att applådera.
|