Kommentar: Om Eskil Jonssons inlägg i SvD

Jesus fördömde Mammon

Flygbolag och bilindustrier står inför annalkande konkurser. Den globala miljön och världsekonomin står inför sammanbrott. Det finns ett samband. Ett scenario: världsmakten efterlever inte överlevnadens behov. Och livet är inte till för människorna, utan för Mammons skull.

Paul Lindberg: | 2008-11-11 | Mammon avslöjas inför öppen ridå. Det visar sig att världen fungerar inte utan en medveten planering och förvaltning, och med ett allomfattande ansvarstagande för hela världen. Det var och en gör gäller för hela världen – gott som ont. Det vi inte gör, som bör göras, påverkar också hela världen. Därför borde det finnas ett stort hopp för världen – under förutsättning att det allmänna medvetandet förändras. I vårt land visar allmänheten en god vilja, genom att minska den vansinniga konsumtionshysterin. 

Om Mammon kollapsar på grund av minskad konsumtion, så är den värd att försvinna. Som om den enda vägen till lycka och samhällsekonomi bara ska genereras genom konsumtion – detta är en global illusionsförgiftning. 

Nya globala lagar

Eskil Jonsson, doktor i ekonomi, skriver i Svenska Dagbladet att "fler och fler ropar på nya globala lagar sedan gigantiska räddningspaket har presenterats. Kyrka och religion kan spela en mycket betydelsefull roll för utvecklingen av ekonomiska principer som främjar ömsesidigt ansvar."

Eskil Jonsson forskar i religion, ekonomi och hållbar utveckling. Han kritiserar den rika världen som nu presenterar gigantiska räddningspaket, som ett slags "offer" för att tillfredsställa ”Marknadsmammon”, som verkar ha svårt att bli riktigt nöjd.

Han skriver också: "De som förrättar offren är samtidigt noga med att enbart peka ut ”bonuskalvarna” till syndabockar som bör bestraffas."

Nu är det inte enbart bonuskalvarna som är syndabockar. Politikernas ansvar har också försummats medan tiden står till förfogande. Tiden går och fler och fler ropar därför på nya globala lagar för att rädda världen.

"För att upprätthålla de nya lagarna krävs globala maktstrukturer som får ersätta dem som USA med Världsbanken och Internationella valutafonden skapade efter andra världskriget för att behålla världsherraväldet", enligt Eskil Jonsson.

Efter Mammons krigståg

Eskil Jonsson: "Även nu utkämpas många krig i världen i kampen om viktiga resurser. Här har inte minst de kristna, men även andra religiöst troende, en mycket viktig roll att spela för att skapa fred. Här finns miljarder troende som utifrån sin religiösa övertygelse skulle kunna kämpa för en omfattande nedrustning." Och det är att tjäna Gud och människorna menar Eskil Jonsson. Det vore en fantastisk ”gudstjänst” till förmån för alla dem som drabbas av Mammons krigståg i olika delar av världen.

Han skriver också att med en omfattande nedrustning kan utsläppen av koldioxid drastiskt minska, förutom minskningen av kostnaderna för vapen och ammunition, rehabilitering, flyktingar och återuppbyggnad av bostäder.

Men om kyrkan och andra religioner ska kunna bli trovärdiga i kampen för fred och försoning måste de vara förebilder för fred och enhet. I spetsen för nedrustning behövs inte minst kristna, judar och muslimer.

Fred, försoning och rättvisa

De tre religionerna har i sina urkunder försoning och rättvisa som främsta "varumärke”, men är kanske mer än andra involverade i krig, menar Eskil Jonsson. Och Peace, Shalom och Salaam ingår i de hälsningsfraser som utbyts varje dag i till exempel USA, Israel och Irak, men ändå befinner sig dessa länder i krig.

Eskil Jonsson påminner om ett föredömlig fredsinitiativ för 25 år sedan, under hoten om kärnvapenkrig. Då inbjöd ärkebiskop Olof Sundby till ett religiöst toppmöte för fred i Uppsala. Då betonades, från de fattigas sida, mänskliga rättigheter och ekonomisk rättvisa som villkor för varaktig fred.

I samma föredömliga ekumeniska anda som Olof Sundby, och tidigare ärkebiskopen Nathan Söderblom,  bjöd ärkebiskopen Anders Wejryd till ett interreligiöst toppmöte i Uppsala för att diskutera frågor som gäller ”Jordens och själens överlevnad”, som ett av seminarierna heter.

Eskil Jonsson menar att det finns en samsyn bland världsreligionerna på många av dessa frågor, "då man särskilt betonar ett ömsesidigt ansvar för en rättvis förvaltning av alla resurser och inte minst gentemot våra barn och barnbarn liksom mot den fattiga världen".

Västerländsk hegemoni

Det är egentligen bara i den västerländska kapitalismens ideologi, som nu breder ut sig över världen, som man betonar individualism, kortsiktighet och privata intressen, enligt Eskil Jonsson. Det är både orättfärdigt och orealistiskt att tro på en rättvis globalisering som utgår från enbart västvärldens ekonomiska principer, skriver han.

Här måste till exempel kyrkan i USA och Europa lyssna till vad andra religioner och de starkt växande kyrkorna i Afrika och Latinamerika har att säga.

Den kristna förvaltarskapstanken som handlar om rättvisa, försoning och ömsesidigt ansvar går som en röd tråd genom nästan alla religioners heliga skrifter. Det är också vad kyrkorna i den fattiga delen av världen hoppas på.

Men tyvärr har även kyrkan i Väst ofta anammat den moderna tidsandan ifråga om finansiering, företagstänkande och hierarkiska maktstrukturer. Istället bör även affärsföretag ha sociala syften. Den ekonomiska tillväxten är väl snarare resultatet av och medlen för dessa övergripande mål i samhället, enligt Eskil Jonsson.

Alternativa ekonomiska principer

Han menar också att kyrka och religion även kan spela en mycket betydelsefull roll när det gäller att utveckla alternativa ekonomiska principer som främjar ömsesidigt ansvar.

Religion, ekologi och ekonomi har gemensamma rötter i det grekiska begreppet oikos (hus, hushåll, familj, gemenskap) som framhåller ett ömsesidigt beroende av varandras resurser.

Samma helhetssyn och beroende går igen i såväl Linnés natursyn som i dagens moderna ekologiska principer, enligt Eskil Jonsson.

Med ovanstående fina tankar, om de realiseras, så finns det verkligen hopp för en värld som inte hotas av Mammons ständigt krisartade utövning av den tvångsförvaltning världen befinner sig i.

Eskil Jonsson är ekonomie dr och forskare i religion, ekonomi och hållbar utveckling. Han har bland annat arbetat med ekonomi och planering i internationellt kyrkligt arbete i Sudan, Kenya och Etiopien och varit direktor för fredsforskningsinstitutet Liv och Fred i Uppsala.