Miljödepartementet om slamspridning

Miljödepartementet vill veta vad vi anser om slamspridning och har skickat ut en remiss om detta. Man tänker sig fortsatt spridning på odlingsmark, men med vissa förändringar. På senare tid har mycket hänt som talar emot slamspridning. Jag har beskrivit detta i en rad nyhetsbrev, se nedan.

Jag har en uppmaning till dig:

Skriv ett kort brev och framför din åsikt om spridning av avloppsslam på livsmedelsproducerande odlingsmark. Det kan även gälla spridning på skogsmark.

Rubriken kan förslagsvis vara "Ang återföring av fosfor".

Gör så här:

1. Gör kopior av ditt brev.

2. Sänd tre exemplar till: Miljödepartementet , 103 33 Stockholm

3. Du kan även sända ditt brev som e-post till:

registrator@environment.ministry.se

4. Brevet ska ha inkommit till Miljödepartementet senast den 16 augusti 2010.

5. Är du medlem i någon förening, organisation eller liknande, bör denna också

göra ett yttrande.

Några viktiga händelser i slamfrågan:

» EU:s livsmedelsorgan EFSA skärper det tolererbara veckointaget av kadmium till en tredjedel. Intaget måste minska. Halterna i åkerjord måste minska. (Våren 2009)

» Ett femtiotal ledande forskare, sakkunniga m fl tar avstånd från slamspridningen i en uppmärksammad debattartikel i DN. (Våren 2009)

» Vid ett möte om kadmium hos Kungliga Skogs- och Lantbruksakademien framförs lägets allvar. Kadmium i fosforgödsel får inte överskrida 10 milligram per kilo fosfor för att halten i åkerjorden inte skall öka. (Men bör vara ännu lägre om halten i åkermark skall minska, vilket kadmiumforskarna förordar.) Avloppsslam innehåller cirka 30 milligram kadmium per kilo fosfor eller mer. Det finns cirka 10 gånger mer kadmium i slam än i den mest använda konstgödseln NPK och cirka 50 gånger mer än i källseparerad urin vid samma fosforgiva.  (Hösten 2009)

» Fyra läkare kräver i Läkartidningen att slamspridningen bör upphöra p g a den höga halten av kadmium. (Våren 2009).

» En ny undersökning visar att barnmat, exempelvis barngröt, kan innehålla så höga kadmiumhalter, att EFSA:s tolererbara intag överskrids för små barn. (Sommaren 2010)

» Alla svenska slam innehåller rester av läkemedel och hormoner i höga halter enligt flera olika studier. Sjukhus är anslutna till reningsverk. En vanlig femårsgiva slam per hektar kan innehålla motsvarande mellan 5.000 och 10.000 p-piller. Läkemedelsrester och hormoner analyseras inte, vare sig i livsmedel eller foderspannmål. Östrogena ämnen anses mest kritiska och misstänks finnas i vissa baslivsmedel.

» Olika undersökningar runt världen visar att det i människans blod, exempelvis navelsträngsblod, finns en cocktail av upp till 250 olika miljögifter och andra riskabla substanser. Denna kemikaliecocktail misstänks av en rad forskare runt världen vara orsak till många av hälso- och beteendestörningar hos barn. Avloppsslam är ett skrämmande exempel på en kemikaliecocktail. (2010).

» Branschorganet Svenskt Vatten fick frågan vilka av 150 namngivna miljögifter, läkemedelsrester och hormoner, metaller och grundämnen, radioaktiva ämnen samt smittämnen i slam som hade ett gränsvärde. Man svarade att inte ett enda i denna cocktail hade något gränsvärde och halterna kan därför vara hur höga som helst.

» En ny rapport från EU-projektet PHIME anger ökningen av metallhalter i åkermark som en betydande risk för vår hälsa. (2010).

» Nyligen sade både Naturskyddsföreningen och Svenska Kvarnföreningen nej till slamspridning. (Sommaren 2010).

Anm: Mer bakgrundsmaterial, se www.renakerrenmat.se

Gunnar Lindgren

www.gunnarlindgren.com

TKAB  

Metallernas "återkomst"

Under de senast åren har mycket miljömedicinskt intresse varit inriktat mot risker med organiska halogenerade ämnen, såsom polyklorerade bifenyler (PCB) och bromerade flamskyddsmedel (polybromerade difenyletrar, PBDE). På sistone har det emellertid blivit klart att arbets- och miljömedicinska klassiker i form av toxiska metaller är värda lika stor uppmärksamhet.

  Staffan Skerfving: |2010–06–06| Ännu för några decennier sedan var många arbetare exponerade för riskabla nivåer av bly, kvicksilver, kadmium och arsenik. Men kraftfulla åtgärder ledde till att exponeringen minskade och därmed intresset för metallerna som ett arbetsmiljöproblem.

Det visar sig emellertid att även exponering i den allmänna miljön kan vara problematisk. Inte minst har detta framkommit i undersökningar inom EU-projektet PHIME ("Public health Impact of long­term, low-level Mixed elements Exposure in susceptible population strata"), som under 2006-2011 koordineras från Sektionen för Arbets- och miljömedicin vid Lunds universitet.

Orsaken till den ökade medvetenhet om riskerna är – som så ofta tidigare – bättre forskningsmetodik. De kemiska analysmetoderna har förfinats, vilket betyder att man kan mäta mycket låga halter i kroppsvätskor. Vidare har metodiken för att mäta diskreta effekter blivit känsligare. En viktig aspekt är också en ökande medvetenhet om att det finns genetiskt betingade skillnader i omsättning och känslighet hos delar av populationen. Slutligen har avancerade epidemiologiska metoder gjort det möjligt att påvisa tidigare okända samband.

Därigenom har bilden av risker med kvicksilver, kadmium, arsenik och bly fått nya dimensioner. Kanske tydligast är den förändrade bilden av risker med kadmium. Det visar sig att de exponeringar vi utsätts för genom intag av vegetabiliska livsmedel innebär en risk för toxiska effekter på njure och skelett. Det rör sig förstås inte om klassiska förgiftningar, utan om diskreta effekter, som i samverkan med andra riskfaktorer kan orsaka klinisk sjukdom.

EU:s Livsmedelssäkerhetsmyndighet (EFSA) i Parma har 2009 uppmärksammat problemet, eftersom det visat sig att en stor del av Europas befolkning har oacceptabla exponeringsnivåer för kadmium. Det kadmium vi redan spritt ut i naturen, och som finns i åkermark och tas upp i vegetabiliska livsmedel kommer dessvärre att försvinna mycket långsamt. För svensk del innebär det att vi till varje pris måste undvika fortsatt förorening av åkermarken med kadmium.

Vidare har EFSA 2010 granskat blyexponering och risker för effekter på hjärnans utveckling hos barn, liksom på blodtryck och njurfunktion hos vuxna. Diskreta skador uppkommer vid mycket lägre blybelastning än man tidigare trott, och man finner inga belägg för att det finns en säker nivå. 

Många européer har en blyexponering som medför att marginalen till de halter där man ser tidiga effekter är små eller obefintliga. Svenskar har här en gynnad situation, eftersom vår exponering är låg, och fortsätter sjunka efter elimineringen av bly ur bensinen 1994.

Staffan Skerfving, AMM, Lunds universitet