|
Energisituationen
hösten 2007
Moder
Jords tidevarv
Jag
bor i Göta Älvdalen. Där pågår för närvarande ett stort anläggningsarbete
där man på den trånga älvkanten skall bygga både dubbelspår för järnvägen
och motorväg. Man fäller de flesta träden och mina tankar går till Påskön.
överallt ser man en frustande
aptit hos exploatering, som om dagens samhälle och livsstil skulle
fortsätta i årtionden framåt.
Jag
är övertygad om att när motorvägen är klar om några år kommer vi
inte att behöva den, dessvärre hade alla dessa ton med dieselolja kunnat
användas på ett bättre sätt – till att förbereda oss för en annan
tid som väntar alldeles runt hörnet.
Vi producerar just nu så mycket
olja som planeten förmår och alldeles, alldeles strax kommer oljeutvinningen
att börja minska, för att sedan aldrig öka igen. Detta blir slutet för
en lång era i mänsklighetens historia och början för en ny.
Vi
har levt i det som legendariske chefen Alfred Sloan vid General
Motors en gång kallade "givandets" tidevarv och vandrar nu in i
"tagandets" tidevarv. Detta kommer troligen att bli mer
omvälvande än någon av oss kan föreställa sig.
i
en tidigare artikel "Etanolen, oljan och tiden"
visade jag att alternativa energislag sannolikt inte kan understödja
det samhälle vi har byggt upp, av och för fossil energi. T o m
metallframställning och användning av metaller kanske inte är möjlig på
samma sätt som nu under "tagandets" tidevarv? Både vatten- och
vindkraftverk, liksom solpaneler och etanolfabriker kanske inte går att
bygga utan fossila bränslen? Allt fler börjar inse att orealistiska förväntningar
har knutits till etanol och andra biobränslen.
"De visa" kan man kalla en skara personer i det
svenska samhället som tidigare ofta varit i ledande befattningar samt
är väl insatta i olje- och energifrågan och som idag försöker tänka
ut vilka förändringar som den nya tidsåldern kommer att föra med sig.
De flesta av dessa tycks överens om att det i huvudsak blir ett i
djupaste mening ändrat socialt beteende - ändrad livsstil - som vi skall
räkna med och förbereda oss för. De flesta av "De Visa" är
pensionärer och har inget företag, politisk roll, myndighetsansvar eller
forskningspengar att ta hänsyn till. Endast ögon på sina barnbarn.
många ute i samhället väntar dock att nya uppfinningar samt
tekniska genombrott och landvinningar skall ge oss en ersättning för de
fossila bränslena. Men hela vår tekniska kunskap och ingenjörskonst
vilar på just fossila bränslen, tyvärr är vi här än så länge
hemmablinda. "De visa" menar att den största och farligaste
villfarelsen är att vi förnekar naturlagarna. Det gäller i första hand
förnekelsen av termodynamikens två huvudsatser.
1. Vi kan inte uppfinna eller tillverka ny energi. Vi kan endast omvandla
redan befintlig energi till en annan form. Att tro något annat påminner
om alkemisternas strävanden under medeltiden - att göra guld av järn.
2. Energi liksom all ordning i universum förlorar oavbrutet kvalitet. Oordningen
tilltar oavbrutet, skillnader utjämnas. Bergstoppar blir lägre och kanaler
fylls igen. Tak genombryts förr eller senare av vatten och flaggstänger
faller omkull. Även den fantastiska ordningen i människokroppen kommer
en dag att gå samma öde till mötes.
Den
energi, som finns ordnad i bensin eller i form av elström, slutar förr
eller senare som värme. Men även om värmen finns kvar i en panna på
spisen, har den snart spridit ut sig i rummet och senare genom väggar
till utsidan av huset. Alla kilowattimmarna eller kilokalorierna finns
kvar, men är nu utspridda och omöjliga att använda till något vettigt.
Eftersom energibegreppet inte anger om energin har hög kvalitet eller
låg, så har man infört begreppet exergi. Energi med hög
kvalitet har också hög exergi, medan samma mängd energi i form av
utspridd värme har låg exergi.
detta, att alla processer
i universum oundvikligen går från högre till lägre ordning, kallas på
fackspråk: "Entropin ökar oavbrutet". Denna andra
huvudsats kallas också entropilagen.
Det
bästa sättet att möta "tagandets" tidevarv är att inlemma entropilagen
i sin världsbild. Den största faran inför mötet med den kommande
nya tidsåldern är sannolikt den kollektiva förnekelsen av entropilagen,
något som finns som en central kärna i vår kultur och som berövar oss
förmågan att handla klokt när detta som bäst kommer att
behövas.
När jag ser
bilder på jorden från satelliter, och ser hur hela städer, tätortsområden och
trafikleder på natten är upplysta av i huvudsak fossil energi genom
jordens 800 miljoner bilar, då ser jag framför mig den flämtande lågan
från ett stearinljus som snart brunnit ut. Etanol från vete och majs i
en hungrande värld?
Ökande oljepriser och krigssituationen i Mellersta Östern under
den gångna hösten
understryker att vi närmar oss den nya tidsåldern.
Nedan redovisas
en rad uppgifter som beskriver närheten till det nya. Det är inte
med glädje jag skriver denna text, men detta budskap måste få
spridning. Vi bör inte längre förneka vad som komma skall.
Gunnar
Lindgren
Uppdaterad
2007-11-04 |
