Modern tandvård

Hela människan

En som engagerat sig djupt i debatten om tandvårdens roll i samhället är Björn Klinge, professor på Karolinska Institutet inom odontologi. Han är specialist inom parodontologi, det vill säga han forskar om tandlossningssjukdomar, som är en de specialiteter som kanske tydligast ser sambanden mellan allmänsjukdomar och sjukdomar i munnen. Ett samband som inte alla i samhället verkar vilja ta på allvar. 

  Ulf Svensson: | 2009–01–10 | Tillhör munnen kroppen? När professor Björn Klinge föreläser brukar han därför visa en bild på en isolerad mun och en annan bild på resten av människan men då utan mun. Det märkliga är nämligen, enligt professor Klinge, svensk hälso- och sjukvårds sätt att beskriva verkligheten där munnens sjukdomar avskiljs visavi övriga kroppen. Som om munnen var ett bihang till människan. Han pekar också på en rad områden där vi i Sverige lyckats hålla fast vid denna konstgjorda tudelning.

– Utbildning, försäkringar, juridik i professionella sammanhang men även i det allmänna medvetandet delas människan upp i en mun, och i en kropp utan mun, säger Björn Klinge och fortsätter.

– Det är först under de senaste 10 åren som vi åter börjat intressera oss på allvar för sambanden mellan oral hälsa och icke oral hälsa. Bland annat har den gamla fokala infektionsläran dammats av igen men nu utifrån en ny kunskapsbas (för 100 år sedan drogs nämligen miljontals tänder ut för att hindra infektioner i munnen att sprida sig vilket vi med dagens kunskap kan säga var mindre klokt).

Kontroversiell forskning

Vi vet att allmänsjukdomar kan påverka munhälsan, något som länge varit känt och som idag är relativt okontroversiellt faktum. Att sjukdomar i munnen skulle kunna påverka den allmänna hälsan har däremot varit en mer kontroversiell ståndpunkt även om forskningen nu allt oftare antyder detta omvända samband. 

Enligt professor Klinge var en av pionjärerna inom detta forskningsområde en finsk forskargrupp som i slutet av 1980-talet pekade på dessa samband. Men hur sambanden egentligen hänger ihop vet vi fortfarande inte till 100 procent.  Finns det en orsak–verkan samband, så finns andra faktorer som t ex ärftlighet som kan förklara skillnaderna mellan friska och sjuka. Eller är det möjligtvis det enskilda hälsomedvetandet som fäller utslaget? 

Svaret är att vi inte riktigt vet, säger Björn Klinge. Men svaret är viktigt eftersom om vi vet vilka patientgrupper som är särskilt utsatta kan vi med bättre diagnostik snabbt hitta dessa patientgrupper för att direkt sätta in behandling. Något som både skulle spara mycket lidande hos patienterna och spara resurser för hela sjuk-, hälso- och tandvården.

Mer forskning

Att svaret är mer forskning, på frågan om vilka sjukdomssambanden som finns mellan mun och kropp är inte förvånande från en professor och forskare. 

Björn Klinge har bland annat medverkat i en SBU rapport (Statens beredning för medicinsk utvärdering) som påvisar just detta behov. Här kan man bland annat läsa följande apropå dessa samband: 

”Det vetenskapliga underlaget för att kronisk parodontit utgör en risk för att patienten ska utveckla hjärtsjukdom och stroke är motsägande. Vetenskapligt underlag saknas för att avgöra om kronisk parodontit utgör en risk för patienten att utveckla diabetes mellitus, lungsjukdom eller reumatoid artrit. Det vetenskapliga underlaget för ett samband mellan kronisk parodontit hos kvinnor och för tidigt födda barn respektive barn födda med för låg födelsevikt är motsägande och otillräckligt.”

Samtidigt påpekar Klinge att kunskapen just nu är otillräcklig och är inte samma sak som att det inte kan råda ett samband.

Äldres tandhälsa en rysare

En grupp som allt oftare speglas i hälsosamanhang är äldre människor och deras hälsa och tandhälsa. Just tandhälsan är något som utpekas som ett dolt problem av förra äldreomsorgsministern Ylva Johansson i en nyligen utgiven debattbok från SNS Förlag. Detta bekräftas av en av professors Klinges forskarkollegor som räknat ut att skulle man ta hand om äldres tandhälsa på ett rätt sätt skulle ett sjukhem med 140 patienter behöva ha fem heltidsanställda hygienister. 

Forskning från Japan indikerar också att om vi tappar tänderna kan det uppstå en risk för olika demenssjukdomar. Professor Klinge uttrycker att prioriteringarna kanske borde se annorlunda ut för vården av våra äldre. I dag ”torkar vi kiss men skiter i munnen”. 

Livskvalitet snarare än tandhälsa

Avslutningsvis tar professor Klinge upp ett fall med en äldre gentleman som tidigare var diplomat och som var mycket förtjust i champagne. Efter att ha haft tandlossning och löständer fick patienten till slut implantat. Ett skäl att välja denna relativt sett dyra lösning var bland annat önskan att få njuta av champagnens bubblor fullt ut. 

För att testa detta skaffade forskarna lösgommar för att avgöra hur smaken förändrades på mat och dryck. Resultatet var slående; mat och dryck upplevs på ett helt annat sätt om man slipper löständer. Och det är kanske detta som är den verkliga vinsten för en modernt inriktad tandvård enligt Klinge. Det vill säga en tandvård som ser och behandlar hela människan, där psykologiska, sociala och andra livsnära frågor avgör vad som är värt att behandla och vad som leder till livskvalitet.