Hans-Erik
Nordin:
|2011-02-25|
Från
stiftets diakoner tar vi emot oroande rapporter, som gör att något
måste sägas. Diakonerna bär på en erfarenhetskunskap, som
är baserad på många möten med människor som far illa. Problemen
handlar bl.a. om utförsäkring eller oro för att bli utförsäkrad,
om att leva på försörjningsstöd som är tänkt som tillfälligt
stöd men som blir långvarigt, om absurda situationer där människor
p.g.a. regelverket hamnar i moment 22. Berättelserna handlar också
om hur människor bollas runt mellan olika myndigheter.
I
många av dessa familjer finns det barn som far mycket illa. Föräldrar
söker medel för att barnen skall kunna få möjlighet att köpa
det mest nödvändiga liksom att barnen skall kunna delta med
kompisar i viktiga aktiviteter.
Det är inte värdigt ett välfärdssamhälle
att barn skall växa upp i skam. På sikt innebär det långsiktiga
ekonomiska och sociala påfrestningar. Men framför allt innebär
det mänskligt lidande. Det finns skäl att påkalla uppmärksamhet
inför denna bistra verklighet i ett land med stark ekonomi.
Det
moraliskt anstötliga behöver lyftas fram i ljuset, att några i vår
samhällsgemenskap har det så svårt att man knappt har det livsnödvändiga.
Allt medan många av oss lever ett gott liv.
|