FOTO: Photo Lib

Ledare

Passionerad – eller dåligt samvete?

Har du dåligt samvete på grund av världens ohälsotillstånd? Blir du deprimerad? Eller bryr du dig inte? Många får faktiskt en positiv och lidelsefull glädje när de märker att de tillsammans med andra kan förändra nuvarande situation – om än aldrig så lite. Denna glädje kan vara Guds inbyggda belöningssystem. Ständigt dåligt samvete utan förändringar är däremot glädjedödande och passiviserande, och leder ofta till initiativlöshet eller undanflykter från verkligheten.

  Paul Lindberg: |2011-02-23| Samvete är nödvändigt – men inte nödvändigtvis ett ständigt dåligt samvete. Dåligt samvete är uppmaningen till ett konstruktivt handlande, som öppnar porten för en växande tillblivelse. Samvetet kan utvecklas till passionerad medmänsklighet i Jesu anda. Jesus var verkligen passionerad i sin känsla för medmänniskan. Och vi kan ta efter Jesus!  

För många människor kan alla varningar och larmrapporter om världens ohälsotillstånd vara deprimerande och ge dåligt samvete. Den känslan ska inte undertryckas för den kan inte undgås. Av elände blir man inte precis glad. Men livet som vi passerar är också prövningar. Det kommer vi heller inte ifrån. Att följa Jesus, behöver inte vara något tungt ok att bära. Det kan faktiskt vara tvärtom!

Många människor inom olika samvetsrörelser vittnar om att de kan känna tillfredsställelse och meningsfullhet i sina engagemang för medmänniskor.

En läkare från Läkare utan gränser uttalar i en radiointervju om hans känsla av glädje och meningsfullhet i sitt engagemang. Han berättade att han inte tror på Gud, men får ändå känslan av en stor tillfredsställelse i arbetsgemenskapen när de hjälper människor i de mest utsatta situationer. Det gäller bland annat på Haiti och i Afghanistan, när människor fick genomlida den allra värsta nöd.

I dessa upplevelser, tillsammans med sjukvårdsteamen och de drabbade människorna, växte något obeskrivligt fram. Han blev medveten om att det inte handlade om någon uppoffring i detta passionerade och medmänskliga hjälparbete, berättade läkaren. Han menade att han upplevde en stor innerlighet och glädje i gemenskapen under dessa extrema förhållanden.

BEHOVET AV VARANDRA

Existensen har en meningsfull ändamålsenlighet. Livet har betydelse för var och en. Att hitta sig själv, i sig själv, är vägen för sanningen och livet. De existentiella sammanhangen leder till summan av en människas vilja och handlingar, där behovet av mänsklig ömsesidig gemenskap blir värdegrunden som förenar oss med Gud. Där kärleken finns, där finns Gud. Där makten finns, där finns söndring och elände. Guds makt är kärlek och rättvisa.

Distans och avkoppling står i en harmonisk relation till engagemang. Utan harmoni kan ett ofullbordat samvete uppstå som förpestar tillvaron. Vederkvickelse genom bland annat meditation och avslappningsövningar är bra för både hjärnan och medvetandet, och är väl beprövat.

Det finns mycket gott i världen, och det goda ska tas tillvara som en gåva, eller frihet. Friheten måste vägas i relationen mellan andras frihet, så att inte frihet för vissa blir ofrihet för andra. Frihet, glädje och harmoni uppstår i relationerna med varandra, och därför bör vi leta efter premisserna för denna gemenskapens harmoni, utan att blunda för verkligheten. Det är en samvetsfråga för allas frihet.

SAMVETETS BETYDELSE

Ett konstruktivt samvete har de människor med förmågan att uppfatta, och värdera, vad som är rätt och fel, "samvetsmoral", och låter sig vägledas av detta. Medvetandet reagerar genom skuldkänslor, eller med utgångspunkten av ett "dåligt samvete". Att upptäcka sitt dåliga samvete är ett mycket gott tecken, även om det kan göra ont. Det dåliga samvetet utvecklar behovet av handlingar hos den hörsamme, med strävandet efter ett "rent samvete". Den som medvetet avstår från denna strävan kan vara "samvetslös". Man får alltså inte begrava sig i dåligt samvete, utan istället söka sig till en balanserad harmoni, något som individen själv kan påverka.

Samvetet är en viktig del av en individs personlighet. Vissa människors samvete kan ligga fast och orubbligt, medan andra människors samveten låter sig formas av andras viljor, på gott och ont givetvis, men som av den anledningen kan bli samvetslösa, beroende på vilken påverkan som gör sig gällande, det är inte ovanligt.

Erfarenheten av världsreligioner och filosofier, men även av de flesta politiska ideologier, har meningen varit att mänsklig gemenskap ska styras av samvetet gentemot medmänniskorna. Det inbegriper också att försöka stå upprätt mot manipulativ påverkan. Manipulativ påverkan har bevisligen förekommit under hela världshistorien och lyckats avväpna samvetsansvaret. Bristen på samvete har möjliggjort att människor istället lytt order och gjort medmänniskor olyckliga. Eller så har människor påverkats av propagandamyten om de svaga och fattigas egen skuld att de hamnat i nöd och elände. Den samvetsfulle människan måste kunna stå emot sådan ondskefull propaganda.

SAMVETETS VÄGLEDNING

Sokrates ansåg sig vara vägledd av ett samvete, en gudomlig röst, som han kallade "daimon". Jesus andemening handlar om Guds krav, förlåtelsen och ledningen, det gäller efterföljelsen av samvetet. Det kan också tydliggöras med den kristnes samvete: vägen att söka leva upp som Ordets görare. Det vill säga förverkligandet av Jesu värdeord uttalat enligt Evangelium. Ibland kan de allra minsta bidrag göra under, exempelvis vanlig hövlighet och vänlighet mot medmänniskan. Och de som kan engagerar sig i olika rörelser och organisationer, och verkar där som Ordets görare, och fullt ut.

En människas samvete påverkas av samhälleliga och sociala omständigheter, och speglar rådande samhällsnormer. Därför är det viktigt att inte okritiskt lämna sitt bifall om samvetet säger nej. Och att kunna säga nej när detta behövs. Det handlar om personlig tillblivelse, och modets betydelse för utvecklingen av var och ens personlighet.

Men precis som medfödd förmåga att kunna lära sig prata, så är också samvetet en del av samma grundförutsättningar. Och meningen är att vi ska bli till medan vi passerar jordelivet.