Paul Lindberg: redaktör och ansvarig utgivare

Ulf Svensson: redaktör och ansvarig projektledare

Gunnar Westerholm: support och ekonomi

Andlig kulturtidskrift för 

välfärd och rättvisa

Redaktionellt

Press & kommentarer

Artiklar:  (Röd rubrik, ny artikel) Ny spårvägslinje i Stockholm Snabbtåg? Eller tre spår på stambanan? Behövs inte framtiden?  Den politiska verkligheten och valet SJ och ansvarsfrågan Faran med energimonopolen Globala uppvärmningen – farhågorna ett faktum Alla är lika värda Obama: BP ska betala miljöskadan Israeliskt massmord Världsmiljödagen 5 juni Jesusmanifestationen – Kärlek till alla Enat står Europa starkt Sveket mot framtiden Till demokratins försvar IPCC fick rätt Kärnkraftens vara eller inte vara Imam Hassan Moussa Moderater bakom Sverigedemokraterna Bättre kollektivtrafik för alla IPCC och sanningen Klimatet och det geopolitiska läget Mammon ödelägger livsbetingelserna Köpenhamn och fortsättningen Socialdemokraterna och förbifart Stockholm Hatet i Guds namn Förbifart Stockholm och opinionen Lycka till Eva Brunne! Göran Hägglunds populism Mammons miljökrig Aftonbladet och antisemitism Mammon och domedagen Djurgården - Sergels torg – Stockholms nya spårvagnslinje.  Valet 2010: Ny spårvagnslinje i Stockholm Spårvagnen är tillbaka i Stockholms centrum. Alliansen satsar på nya spårvägslinjer i hela Stockholms innerstad för att minska bilismen. Och de Rödgröna lanserar förslaget om en helt ny tunnelbana, en cirkellinje som täcker alla anknytningspunkter i centrala Stockholm. Tillsammans ger dessa förslag en rejäl knuff för kollektivtrafikens behov. Politiker har näsa för vad folket behöver – eller hur? Paul Lindberg: |2010-08-23|   I valtider lovas det stort. Men faktum är att under augusti kunde en ny spårvägslije invigas. Den nya Linjen trafikerar Sergelstorg och Djurgården, med hållplatser som Skansen, Gröna Lund och Liljevalchs konsthall. I ett tillväxtförslag vill M i Stockholm ersätta alla de så kallade blå-bussarna, stomlinjerna, med spårvägslinjer. En spårvagn tar lika många passagerare som sex bussar, och har en större och effektivare framkomlighet än de nuvarande busslinjerna. Stockholms tunnelbana, som är mycket eftersatt i både underhåll och kapacitetsutveckling, vill de Rödgröna utveckla med ett helt nytt tunnelbanesystem – en cirkellinje som tangerar alla viktiga anknytningspunkter i hela innerstaden.  Stockholm skulle faktiskt behöva två nya cirkellinjer,en för innerstaden och en för ytterstaden, för att möjliggöra snabbare framkomlighet och för bättre och effektivare trafikkantbyten mellan alla trafikslagen.  Tävla gärna med att göra huvudstaden så människovänlig som det bara går! Stockholm behöver många nya spårvägslinjer i innerstan för att täcka trafikantbehovet! Valet 2010: Snabbtåg? Eller tre spår på stambanan? Helt ny höghastighetsjärnväg mellan Stockholm, Malmö, Göteborg, enligt Socialdemokratiskt förslag. Eller kan ett tredje förstärkningsspår av den befintliga järnvägen vara mer ändamålsenligt? Det skulle kunna vara lösningen som täcker de stora transportbehoven i landet.   Paul Lindberg: |2010-08-28| Socialdemokraternas förslag om en helt ny höghastighetsjärnväg mellan Stockholm, Malmö, Göteborg är ett bra initiativ. En tung markering som fokuserar behoven av uppryckningen för en mycket eftersatt järnvägspolitik i det här landet.  Men, är det egentligen höghastighetståg som utgör det främsta behovet, och därtill bygget av en helt ny järnväg? Nuvarande stambanans kapacitet är undermålig och dåligt underhållen, ja rent av medvetet vanskött. Alla ekonomiska medel har istället slösats på motorvägsbyggen.  Med ett tredje spår, på strategiska sträckor, och med en ny helautomatisk tågklarering i kombination av optimal logistigteknik, borde ett stort transportbehov kunna lösas. Ett tredje spår behöver inte alls finnas på hela sträckor utan bara där det är strategiskt motiverat.  En satsning av den befintliga stambanan kan vara mer försvarbart än satsningen på höghastighetståg. Upprustning och nybyggnation av ett tredje spår borde kunna komma att bli färdigt betydligt snabbare än höghastighets- tåg, och med allt som omfattar ett sådant bygge. Prislappen blir betydligt lägre, och med pengar över för lägre biljettpriser. Låt Sverige få folkets järnväg, som möjliggör ett bra och billigt resealternativ, det är med stor säkerhet detta behov som behöver tillfredsställas. Behoven pekar på att detta inte kan vara fel. VALET 2010:   Behövs inte framtiden? Alliansregeringen har hittills inte lyckats göra någonting för att motverka den globala uppvärmningen. De tycks ha tutat faran över. Allt för bekvämligheten att kunna kringgå ansvaret av frågan, med hänvisning till en global och bindande miljööverenskommelse  – det vill säga armarna-i-korslösningar. Paul Lindberg: |2010-08-17| Självklart är globala överenskommelser både nödvändigt, och framförallt kolossalt brådskande. Men ett politiskt agerande för att verkligen uppnå godtagbara och nödvändiga handlingar lyser helt med sin frånvaro.  Att skjuta över frågan som lösningar enbart om ”globala överenskommelser” kan komma till stånd, liknar mest en delegerad utredning, för att slippa besvärliga problemställningar. Denna sandlådepolitik handlar om: ”Ifall inte andra länder ändrar på livsstilen, så behöver inte heller vi ändra livsstil”. Det löjliga i kråksången är att förändringar av livsstilen inte behöver vara kostsamt, förändringar kan istället accelerera nya alternativa innovationer, som är anpassade för ett hållbart och bättre samhälle. Men också med goda ekonomiska förutsättningar. Det är ingenting annat än politisk kraftlöshet, handlingsförlamning, ovilja och ansvarslöshet som det handlar om. Det är helt enkelt ett stort svek mot framtidens människor. Problemet med den globala uppvärmningen är att den inte på något sätt kan lösas av framtidens människor, eftersom det är i vår tid som uppvärmningen eldas på. Inför de globala överenskommelserna, måste alltså kraftfulla och ständiga förberedelser komma till stånd redan nu, för att lägga grunden av de goda exemplen, som verkningsfulla påtryckningar och motivationer! Flera Europeiska länder har den inställningen, och även miljöminister Andreas Carlgren har gett uttryckt för viljan till samarbete med sådana länder. Det är bara det att alliansregeringen inte har visat något av den viljan under mandatperioden. Och nu är det val. Det är de politiska makthavarna världen över som piskar fram den vulgära konsumtionshysterin, för att ensidigt öka BNP-tillväxten, på bekostnad av människornas livskvalitet och framtid.  Politikerna står för tillväxt, medan folkflertalet står för förändringar, för det goda samhället. Att eftersträva BNP-ökningar i den redan rika världen är brott mot mänskligheten. Sans och reson, och ett mänskligare samhälle borde vara eftersträvansvärt för de flesta – i alla fall för en framtida överlevnad! VALET 2010: Den politiska verkligheten och klimatet    Det finns olika typer av verkligheter. En av dessa är den politiska. Det intressanta, och samtidigt det beklagliga, är att den politiska verkligheten har en säregen förmåga att följa en logik som mer har att göra med taktiska överväganden snarare än strategiska.  I jämförelse kan man säga att till och med kvartalskapitalismen tenderar att vara mer långsiktig. Det främsta exemplet just nu är hur klimatfrågan behandlas. Från att ha varit överst på den politiska agendan och i media för cirka ett år sedan är den nu närmast död.         Ulf Svensson: |2010-08-12 | Söndagen den 8 augusti kunde man höra ett spännande inslag i Godmorgon Världen om varför det var på detta sätt, men också ett utmanade förslag om en alternativ behandling av en av våra största ödesfrågor, nämligen vårt gemensamma klimat.  Under vinjetten ”Den döda klimatfrågan” framfördes ett antal röster från media, forskarsamhället och politiken om vad som hänt med denna glödheta fråga.  Det konstaterades bland annat, apropå Miljöpartiets behandling av frågan, att partiet visserligen tog upp frågan om klimatet men att den tenderade att drunkna i alla andra frågor som detta parti driver. Man är ett miljöparti men inte bara ett miljöparti, vilket innebär att man har åsikter om alla möjliga frågor, inom alla möjliga samhällsområden. Det är logiskt och rimligt med tanke på att man vill vara med och regera landet.  I de kommentarer som följde i inslaget tog man också upp komplexiteten i denna fråga, svårigheterna att kommunicera olika budskap, att det handlar om åtgärder som ska ha effekt om 10, 20 eller 30 år fram i tiden samt att verkliga förändringar kräver livsstilsförändringar, vilka ofta anses skrämmande hos den breda allmänheten, om vi ska tro på vad våra politiker tror om frågan. Alltså, frågan tenderar att i och för sig vara viktig, men inte så central att de politiska partierna satsar allt krut på den. Konsekvenserna blir att klimatfrågan tenderar att komma bort från den politiska agendan. Möjligen kan bränder, översvämningar, oljekatastrofer, höga temperaturer ändra denna bild men det återstår att se.       Utmaningen Det var en person som bröt detta mönster om att frågan är omöjlig att vinna röster på, och det var forskaren Johan Rockström. Hans enkla, men geniala idé var att: De båda politiska blocken skulle skriva ihop var sin konkreta vision kring miljö- och klimat för Sverige och utifrån frågan var vi i Sverige vill vara i världen som a) industrination, b) demokrati och c) ledande miljönation.  Det är faktiskt ett lysande förslag som borde effektueras ögonaböj. VALET 2010: SJ och ansvarsfrågan När spårvagnarna i Stockholm försvann på 60-talet, så var det ett politiskt beslut för en bilvänligare framkomlighet. När SJ saboteras, så är det naturligtvis en medveten politisk handling. Under flera år har SJ underminerats för att helt enkelt inte längre kunna vara ett fullgott resealternativ. Och det i ett tidevarv då detta alternativ är som mest behövligt.  Paul Lindberg: |2010-08-11| Ulf Adelsohn, SJ:s ordförande, har det avgörande ansvaret hur SJ har skötts. Han förnekar frenetiskt att de har försummat SJ, trots att ekonomiska medel har tagits bort från företaget, då de ekonomiska behoven istället är som allra störst, samtidigt som både säkerheten och funktionen är så pass undermåligt. Istället för att skjuta till medel för att stärka SJ, har alltså  vinster tagits från ett misskött statligt företag. Kring detta råder det väl ingen tvekan om att det är en politisk och ideologis handlig. Allt tyder på det. SJ ska inte behöva ge någon avkastning så länge företaget inte klarar åtagandet att leverera fullgoda resor för hela svenska folket.  Underhåll och anskaffande av nya material, som nya tåg, har inte förekommit i den omfattning som behoven utgör, medan däremot Sveriges utbyggnad av vägar och motorvägar ekonomiskt har prioriterats i överkant. Det säger en hel del om ansvarsfrågan. VALET 2010: Faran med energimonopolen De stora energiintressena drivs av den allenarådande vinsten. Och dessa intressenter står i vägen för en demokratisk miljöutveckling. Det som behövs är en miljöanpassad mångfald av spridda svenska äganden av energiframställning. Medan däremot Maud Olofsson har gett uttryck för att statliga Vattenfall ska generera större vinst. Hur då, och varför? Paul Lindberg: |2010-08-11| Sveriges överkapacitet av elenergi är stor, och prognosen ser ut för att öka än mer framöver. För energibolagens intresse gäller det därför att människor slösar med elenergianvändningen för att öka vinsterna.  Om människorna däremot spar på elenergi, i en föredömlig el-hushållning, så går elpriserna istället upp, som kompensation. Då blir el-hushållning ett straff, i konsumismens tecken. Så har det hittills varit på elmarknaden, och sådan är kapitalism. Vinsterna är för el-företagen det väsentligaste och som upprätthålls med vilka medel som helst. I och med den demokratiska miljöindustrialismens framgångar av energialternativen har de giriga energimonopolen gott till angrepp för att sno åt sig andelar av den gröna energiframställningen. Det kan tyckas vara bra, och det borde kunna ha varit ett gott tecken för grön energiutveckling. Men så blev det inte. MONOPOL OCH ENERGIPOLITIK När de stora energiföretagen går loss på exempelvis vindkraften, så är deras ambitioner att ta över initiativet över denna kraftkälla. Men med planer på att skapa många vindkraftsparker, med tusentals vindkraftverk vid varje park, kan känsliga naturvärden och människors boendemiljöer komma i fara. Energibolagen kommer därför i konflikt med människornas intressen. Gärna vindkraftsparker, men endast med principfasta miljöregler, och helst utan ägande av nuvarande energimonopol. Energi ska endast vara för människornas bästa aldrig för energimonopolen. Se Östgötaslättens harmoniska integrering med landskap, människor, näring och natur. Det tycks vara ett naturligt och föredömligt exempel. Det optimala storskaliga industritänkandet låter sig inte göras om världen ska överleva, så som den globala utvecklingen ser ut i dag, det blir förödande.   DE GODA ALTERNATIVEN I flera länder runt om i världen har både hushåll och småföretag låtits framställa sin egen energi, med vertikalturbiner på hustaken, eller med sol- och ljusceller. Detta gynnar givetvis inte energimonopolen – men det gynnar människorna. Det bästa som kan ske är att hushållen har initiativet över sin egen elenergi, och att energimonopolen kan avvecklas eller minimeras. I Sverige har dessa energialternativ prövats av vissa kommunala bostadsföretag, vilket visats på teve.  I USA, Kina och Japan har vertikalturbiner installerats på miljoner hustak, både inne i storstäder och i villaområden, som vilken skorsten eller parabolantenn som helst. Större än så behöver inte en vertikalturbin vara, för att bidra med en stor portion av hushållsenergin. Med ganska enkla lösningar kan alltså en del av energibehoven tillfredsställas. En förutsättning för en decentraliserad energiutveckling är att särintressen och energimonopolen trängs tillbaka, genom bland annat lagstiftning och förenklad lagstiftning för enskilda hushåll att ganska fritt få skapa sin egen el-hushållning. Låt staten vara energigarant med reservkapacitet vid oförutsedda vinterförhållanden. För närvarande saknas en politisk energipolitik som gynnar människornas energibehov! Globala uppvärmningen:  Farhågorna ett faktum Klara vetenskapliga belägg har lagts fram och bevisar att den globala uppvärmningen är ett faktum. Uppvärmningen beror huvudsakligen av människans påverkan på klimatet. Detta är nu ovedersägliga och vetenskapliga fakta. Konsekvenserna ger sig till känna i tydliga och mätbara klimatförändringar. Rekord efter rekord av turbulentare väderleksförhållanden sker över hela världen. Samtidigt har politiker inte gjort någonting alls för att förändra livsstilen. Paul Lindberg |2010-08-07| Den globala ekonomiska världskrisen, som drabbade miljontals människor, är ett verk av Mammon. Girigheten efter vinster och ekonomisk tillväxt i ständiga BNP ökningar, fick världsekonomin att kollapsa. Av samma orsaker, ekonomisk tillväxt och BNP-ökning, så drabbas planetens livsuppehållande balanssystem. Dessa globala mastodont problem är synkroniserade, och kommer framöver att öka till katastrofer för överlevnaden. Detta är inga fanatiska domedagsdrömmar, det är verkligheten! Jorden klarar inte längre av dessa onaturliga påfrestningar. Makten över världsordningen är Mammon, och politikerna kan många gånger liknas vid maktens eller Mammons görare. Mammon tvingar nämligen människorna shoppa världen till döds.  Livsstilen måste ändras radikalt – annars står inte längre livet till vårt förfogande. Agera nu, sedan är det försent! President Obama:  BP ska betala miljöskadan President Barak Obama statuerar juridiska prejudikat i och med oljekatastrofen i Karibiska havet. Det kan bli inledningen för en ny världsomfattande möjlighet att göra skadegörarna ansvariga för sina tilltag. Paul Lindberg |2010-06-17|  En av tidernas värsta oljekatastrof kan bli början till slutet för den oljebaserade energianvändningen. Om de uttalanden som gjorts av president Obama håller i sig, så kan USA, som världens mäktigaste ekonomi visa vägen för en mer sansad industriell ekonomiutveckling. Den ansvarslösa spekulationsekonomin i Mammons tecken skulle alltså kunna förändras. Ett prejudikat av det slag som Obama framfört, att låta BP göras ekonomiskt och juridiskt ansvariga fullt ut, för all den skadegörelse och alla de kostnader som oljekatastrofen åsamkat delar av den karibiska kusten, kan leda till civiliserad och lagenlig ordning i världsordningen. Kapitalism måste underställas och regleras under civiliserade samhällslagar.  Den amerikanska omvärldsanalytikern professor Immanuel Wallerstein har i tidigare artiklar i Rikare Liv beskrivit den oansvariga kapitalism, som förstör både människor och natur. Och EU-samarbetet har faktiskt under senaste tiden tagit initiativet för att reglera och lagstifta över kapitalismens ohållbara laglöshet – i Mammons tecken och i skepnaden av nyliberalism. President Obama kan genom sitt prejudikat hjälpa andra miljöskadade länder för en juridisk upprättelse. De multinationella oljebolagen som härjade i Nigeria skadade naturen i sådan omfattning att många människor förgiftades och dog, med förgiftat grundvatten och en förödd natur som inte kommer att läkas under lång tid.  I enlighet med Obamas prejudikat kan andra företeelser, förutom oljeskador, även annan skadegörelse som uppkommer, regleras mera beslutsamt utan några förbehåll av ekonomiska hänsynstaganden i relationen med skadegörarna, och istället låta det moraliska och rättsliga bli avgörande. I bilden kommer också pensionsförsäkringarnas beroende av aktiespekulationen. Pensioner bör inte vara avhängigt aktiehandeln. Pensioner bör enbart vara en civiliserad samhällsangelägenhet med väl tilltagna värden, istället för ett beroende av exempelvis oljebolag som BP.    Workshop 21 juni, Hotel Scandic Malmen, Stockholm Alla är lika värda Det finns partier i Sverige som bygger sin politik på människors rädsla för det okända, som vill lägga beslag på och definiera vad som är svenskt. Händelseutvecklingen i Europa, med en allt djupare etablering av extremistiska partier, är ett faktum också i vårt land. Intoleransen har fått ett politiskt alibi och därigenom skapas en slags normaliseringsprocess där åsikterna smyger sig in bland både politiker och allmänhet. Men nu vill vi ge vår bild av vad som är typiskt svenskt! Tillsammans kan vi säga ifrån, innan det är för sent! Folkbildningsförbundet studieförbundens intresseorganisation, bjuder härmed in dig till en workshop måndag eftermiddag den 21 juni på Hotel Scandic Malmen i Stockholm. Syftet är att före valet i höst motivera fler människor. Alla är lika värda Håll ögonen öppna och blunda inte för antidemokratiska krafter. ”Studieförbundet” uppmanar, tillsammans med Folkbildningsförbundet – studieförbundens intresseorganisation, alla Sveriges demokratiska krafter att göra upp med vardagsrasismen. Nu och innan intoleransen tar över. Vi måste värna om vår frihet och öppenhet – allt det som anses vara så typiskt svenskt. Och så typiskt bra! Att möta människor och förmedla kunskap är det bästa vi kan göra för ökad jämlikhet och mångfald. Kom med och sprid budskapet! Gå in på www.typisktsvenskt.se och signera uppropet med er logga. Loggan kan göras klickbar och länka till er egen webbplats där ni har möjlighet att utveckla den egna organisationens ståndpunkter och aktiviteter. Typiskt svenskt! Sverige är julgran och Kalle Anka på julafton, majbrasa, midsommarstång och många små grodor. Sverige är kräftor, kebab, pizza, sushi, nygrillad röding och falukorv. Sverige är hängmörat kött, saltat kött, koscherkött och inget kött alls. Sverige är demonstranter och syjuntor. Sverige är gult och blått, rött och grönt, rosa och ibland lite grått. Sverige är ja och nej och nja och lagom. Jättelagom! Sverige är massor av språk och mängder med dialekter. Sverige är landsbygd och by. Tätort och förort. Och en och annan storstad. Sverige är åker och äng, skog, mera skog, sjö, himmel och hav och allt däremellan. Sverige är dyslektiker, elektriker och skeptiker. Sverige är minoriteter och mexitegel, bandybollar och studiecirklar. Sverige är kyrktuppar och moskéer, lösgodis och fredagsmys. Sverige är tulpaner och turbaner, folkdräkt och spritt språngande naket. Sverige är lika och olika. Och lika olika. Sverige är och ska vara omtanke och kunskap, respekt och empati. Sverige är och ska vara åsiktsfrihet, jämställdhet och demokrati. Framför allt är och ska Sverige vara frihet för alla. Här ska alla ha samma rätt att existera och utvecklas. Här ska det finnas acceptans för olikheter. Ingen annan bestämmer vem du är. Det gör du själv! Så typiskt svenskt! Så typiskt bra! Mats Bernerstedt, förbundschef Ann-Katrin Persson, rektor, SENSUS Israeliskt massmord En hel värld fördömer Israels handlande mot Gazakonvojen. Oavsett om provokationer förkommit, är det inget skäl att ta till övervåld. Framförallt inte på internationellt vatten. Det är alltså mord det handlar om! Paul Lindberg |2010-06-01|  Regimen i staten Israel är ett sorgligt kapitel, och de har aldrig haft världssamfundets förtroende. Den högerpopulistiska regeringen leker med elden mitt i krutrummet, och provocerar omvärlden ideligen. Situationen i Palestina-Israelkonflikten är låst i ett skruvstäd utan möjligheter till fredliga lösningar i regionen. Huvudmotsättningen står mellan en israelisk extremhöger och Hamas i Gaza. Denna destruktiva realitet måste få en ändring! Enligt en hel del ledande fredsivrare kan de nödvändiga åtgärderna vara att pacificera regionen genom avväpning, för att möjliggöra en tvåstatslösning i enlighet med inblandade parter och världssamfundet. Kraven från extremistiska viljor om endast en Palestinsk stat, eller endast ett Israel i samma landområden måste avvisas. Om inte en fredlig pacificering kommer till stånd, fortsätter de extrema ytterligheterna till fler och mera omfattande krigshandlingar med katastrofala följder för folkflertalet. Låt ingen av parterna kunna segra! Låt försoningen och fredsutvecklingen vinna, för alla människornas skull! Demonstrera!  Det finns ingen planet B – ställ om! En manifestation i vitt på Världsmiljödagen 5 juni! 15 30. Plats: Norra bantorget och Sergels torg i Stockholm.  |2010-06-01|  En bred samling av organisationer står bakom manifestationen på Världsmiljödagen som firas med bland andra hiphopgruppen Panetoz och talare som Birger Schlaug, Kajsa Ekis Ekman och Pär Holmgren. Samtidigt som Världsmiljödagen firas, samlas världens ledare i Bonn för att fortsätta klimatförhandlingarna. Att misslyckas med att hejda den globala uppvärmningen kan inte få vara ett alternativ Det är hög tid att ta klimatfrågan och alla andra resursfrågor på största allvar. Inte minst på hemmaplan. Trots det går politiken och valrörelsen i Sverige på i gamla hjulspår. Hittills har det varit väldigt tyst i de frågor som rör vår långsiktiga överlevnad. Det vill vi ändra på. Manifestationen kommer att gå i vitt för att symbolisera den fossilfria framtid vi strävar efter. Vitt kontrasterar mot de senaste månarnas gråbruna nyanser av kol, olja, betong och kärnkraft. Vitt är som framtiden, ett oskrivet blad, som vi skriver i tillsammans. Vi vill ha en framtid där vi slipper giftiga oljeutsläpp i haven, och vi vill ha en politik som sätter långsiktig hållbarhet framför kortsiktig tillväxt. Kom till Norra Bantorget kl. 15.30, gärna vitklädd. Med ett koreograferat danståg går vi mot Sergels torg kl.16.00. När vi kommer fram inleds ett program med tal och uppträdanden. Klockan 17.30 ansluter Naturskyddföreningens cykelmanifestation tillsammans med Pär Holmgrens elmopedturné och kabarén Sweet Dreams. För den som vill cykla till Sergels torg istället, går det bra att följa med på Cykelmanifestationen. Den avgår kl. 10.00 från Kallhäll. Klockan 14.00 framförs klimatkabarén Sweet Dreams i Akalla by. Kl.15.30 avfärd från Akalla by. Arrangörer: Grön ungdom i Stockholmsregionen, Naturskyddsföreningens klimat- och cykelgrupp, Fältbiologerna Klimataktion, Alternativ stad, Folkkampanjen mot kärnkraft och kärnvapen, Framtiden i Våra Händer m. fl. För mer info, gå in på www.tcktcktck.se, www.elmopedturnen.se, www.sweet-dreams.se Peter Thidholm, Naturskyddsföreningens klimatgrupp Shiva Anoushirvani, Klimataktion Jesusmanifestationen – Kärlek till alla Jesus manifesterades med inte mindre än 25.000 deltagare i Stockholm City. Det var tredje gången som Jesus fokuserades och tog plats bland kristna människor. Det viktigaste budskapet var Jesustillhörigheten, men som aldrig riktas mot andras värderingar. Paul Lindberg |2010-05-23| Jesus är kärleken och rättvisan förkroppsligad, och med hans ord räcker kärleken till alla. Pingsttraditionen berättar att Guds ande utgöts över Jesus anhängare, och de blev Jesu efterföljare med uppdraget att göra människorna till Jesu lärjungar. Jesus i människornas mitt, utgör inga gränsdragningar, och har aldrig upphört – världen förändras ständigt.  Lördagens Jesusmanifestation fick en riktig feststämning med sång och artistuppträdande. I Jesu anda hittar man inte det man tror är fel hos andra, utan var och en föregår själv med de kärleksfulla exemplen. Precis som under Pridefestivalen, så fanns även hbt-människor, och kvinnliga präster och pastorer med i denna glädjefulla Jesusmanifestation.  Den verkningsfulla röda tråden gäller försoning och utveckling för en meningsfull utveckling av kärlek och rättvisa till alla!  Enat står Europa starkt Europas president Herman van Rompuy uppmanar i en artikel Europas folk att agera i en gemensam anda. Han menar att EU måste utforma en kraftfullare ekonomisk politik och en mer enhetlig utrikes- och klimatpolitik. Men vi får inte riktigt reda på vad det skulle innebära.  Paul Lindberg |2010-05-15|  "Europas öde står på spel", skriver Herman van Rompuy. Och därför vill han att Europas folk ska ställa upp för att rädda EU ur besvärliga ekonomiska kriser. Men problemet är att det för kriserna varken finns handlings- eller beredskapsplaner. Europa lider under nyliberalism, en ideologi som glömt framförhållningen av planer för kriser och oförutsedda katastrofer. Det är mycket illa.  Men genom att ta i ordentligt, så skrev Rompuy en artikel till Europas alla tidningsdrakar där han ville att vi ska förstå vad vi står inför. Vad är det då för konstruktiv räddningsplan som Rompuy vill förmedla? Han skriver så här:  "I vår föränderliga värld är andra regioner på väg att överträffa oss ekonomiskt. Våra jobb och vårt inflytande kan stå på spel. Nationalism eller populism är inte svaret. För att försvara våra europeiska värderingar, intressen och arbetstillfällen måste vi fortsätta att agera gemensamt, och när vi agerar individuellt måste det göras i en gemensam anda. I dagens värld måste vi särskilt utforma en kraftfullare ekonomisk politik och en mer enhetlig utrikes- och klimatpolitik. Jag är glad att alla medlemmar av Europeiska rådet är beredda att ta på sig detta gemensamma ansvar." Kraftfullare ekonomisk politik. Jag tar det en gång till – kraftfullare ekonomisk politik!? MÄNNISKAS MAKT ÖVER MÄNNISKA Vad menar Rompuy? Ska vi arbeta mer, för att ha råd att konsumera mer, konkurrera mer, bara för att öka BNP? Ska vi samtidigt verka för kraftfullare ekonomisk politik för att rädda miljön? Vad är då kraftfullare ekonomisk politik? Rompuys uttalanden tycks inte riktigt ha någon klar substans. Uttalandet saknar innehåll, och har en korporativistisk slagsida, som han uttrycker med vad "vi" européer står inför. Jag tror inte riktigt på Rompuy, och hans försök att mobilisera Europas folk på de tvivelaktiga grunder som han målar upp.  Istället tror jag på fullt allvar, att världsordningens problem i grunden beror på Mammons grepp över världen människor. Det handlar om "makten över människan som bara leder till elände" (Jesus). NYLIBERALISM ÄR PROBLEMET  Under tre decennier har världsordningen regerats av nyliberalism i Milton Friedmans anda. Och den vägen ledde till en omfattande instabilitet och rena katastrofen. Det är med demonteringen av nyliberalismen som vi kan hitta konstruktiva lösningar för Europas och världsordningens hotfulla problem. Kraftfullare ekonomisk politik och en mer enhetlig utrikes- och klimatpolitik, det är med dessa tre kärnfrågor, som lösningarna ska ske, enligt Rompuy. Men det beror i så fall på hur detta ska ske? Om Rompuy utgår från nyliberala värderingar kring exempelvis en fortsatt obegränsad världshandel, utan nödvändiga regelverk, då blir det inga reella lösningar. Och med värdemätaren BNP, som alltings mått, så löser sig inte problemen med "ökad ekonomisk politik" – tvärtom. Det är istället med ökad demokratisk utveckling, med humanitära värderingar, som kan ge de konstruktiva svaren på människornas och världens behov. FATTIGDOMENS DRÖMMAR OM RIKEDOM  Brasiliens president Lula da Silva är exemplet på en politikers entusiasm för lösningar ur perspektiven av ekonomisk tillväxt. Han är givetvis stolt över Brasiliens ekonomiska växtkraft, och uttalade att hans land arbetar för att bli en ekonomisk maktfaktor i världen. Lulas uttalande är symptomatiskt för statsmän och ledande politiker runt hela världen.  I många länder blir inte fattiga människor rikare på grund av BNP-tillväxt, inte heller blir de rikare av världshandelns ökade omfattning.  Enligt FN:s undersökningar har många av världens fattiga inte fått ta del av de materiella ökningarna eller BNP-ökningarna ens i sina egna länder. Det beror på att Mammon vill att världsordningen ska ha en reglerande massa av fattiga människor, som en billig arbetskraftsresurs, som visat sig vara en stor rikedom för Mammon. Det är tyvärr så med den världsvida utvecklingen, så som Lulas drömvärld, och som de politiska lösningarna tar sig ut i verkligheten. Även här i Sverige och i Europa.  Medan tillväxtekonomin och folkmängden ständigt ökar, blir visserligen länderna materiellt rikare på konsumtion i en större utsträckning än någonsin tidigare. Men man kan inte påstå att den rikedomen resulterar i en ändamålsenlig "Rikedom" för mänsklighetens överlevnad och för den humanitära meningsfullheten. Läs mer om Friedman och nyliberalism Förbifart Stockholm Sveket mot framtiden Stockholms tunnelbana borde kunna fördubbla kapaciteten, med förslagsvis två nya tunnelbanesystem – tvär- och sammanbindningslinjer. Två nya cirkellinjer: Gula linjen, innerstadslinjen, och lila linjen, ytterstadslinjen.  |2010-04-26|  Förbifart Stockholm blev idiotismens svar på verklighetens behov av en fungerande och hållbar kollektivtrafik för storstadsregionen. Stockholms pendeltågstrafik har under många år lidit brist på funktion och kapacitet, medan folkmängden ökar språngartat. Tunnelbanan är eftersatt och har misskötts under decennier, när behoven idag istället är enorma. Folk måste ju kunna ta sig till sina arbeten på ett värdigt och trevligt sätt. Alliansen och Rödgröna samarbetet har nu urskiljningsbara ståndpunkter i frågan om Förbifart Stockholm. För alla dem med hoppet av en hållbar framtid, vad det gäller miljö, ekonomisk rättvisa och ett samhälle för det allmännas bästa, så finns ännu inget riktigt klart alternativ värt att riktigt ta på allvar. Därför måste alla ansvarstagande optimister bli den optimala kraften, som tvingar fram det kärleksfulla och rättvisa samhället, som vi lider så stor brist på idag. Förbifart Stockholm, om det byggs, ger en överkapacitet för bilismen, och som inte alls motsvarar behoven i storstadsregionen. Behoven av genomfartstrafik förbi Stockholm kan snart istället komma att lösas i och med den nya Citybanan. Den nuvarande järnvägen avlastas, och kan då ta över en stor del av godstrafiken från E4:an förbi Stockholm.  Om det bara är förbifarten som gäller, så blir Citybanan alldeles tillräcklig för regionens och landets behov tillfredsställt. Som förbifart frekventeras genomfarten av omkring tio procent av privatbilism och godstrafik. Med en kvalitativ och kvantitativ utbyggnad av kollektivtrafiken minskar behoven av utbyggnaden för bilismen, och därmed bör flera flugor i en smäll kunna bli lösningen. Köpenhamnsmötet kapitulerade inför den massiva påtryckningen från den globala finansmakten, och de som stöder denna makt är också de som sviker framtidens människor och deras rättigheter för det goda och hållbara samhället. Paul Lindberg Till demokratins försvar ”Ohållbara svepskäl” (19/3) I DN-ledaren görs försöket att låta Sverigedemokraterna bli rumsrena. SD beskrivs komna ur rasiströrelsen, men att det öppet rasistiska strukits ur programmet. DN har vid olika tillfällen, även före programändringen, försvarat SD som ett rumsrent parti. Varför? |2010-03-21|  Solklart, inför valet kan SD utgöra en tvivelaktig vågmästarroll. Riksdagens partier har dock tackat nej för SD-samarbete, med motiveringen att de är främlingsfientliga och kränkande.  DN:s ledare däremot söker göra brunt till vitt, genom en grumlig spekulationspopulism. Motiveringen är att SD redan är etablerade som politisk kraft. Och att utesluta dem i skolorna med hänvisning till deras åsikter är direkt lagstridigt, enligt ledaren. Men detta är ett ställningstagande och ett direkt stöd för SD. Man måste nämligen göra en analytisk urskiljning om vad som är demokrati, och vad som är spekulativ och omoralisk parlamentarism! DN har tidigare framstått som en pålitlig motståndare till alla former av antisemitism. Och så kommer denna ledarartikel, som är en öppen uppmaning till politiskt samarbete med SD. Glädjande är då att M och S i Stockholm nu kommit överens om att inte ha något samröre, eller ta stöd från SD, ifall de skulle komma i en parlamentarisk vågmästarroll. De uppmanar även riksdagspartierna att göra samma överenskommelser.  Paul Lindberg            IPCC fick rätt Beskyllningarna mot FN:s klimatpanel, om att de kommit med tvivelaktiga rapporteringar kring Jordens klimatsituation, har visat sig vara helt och hållet ogrundat. Enligt de undersökningar som gjorts i de berörda länder, där anklagelserna uppkommit, finns inte längre några misstankar om inkompetens eller att felaktigheter har förekommit. |2010-04-09|  I de länder som propagandadreven uppkom mot forskarna i FN:s klimatpanel, har inte några oegentligheter förekommit, enligt de undersökningar som respektive regeringsmyndigheter har utfört.  I England förekom skarp kritik mot forskarna, och de misstänkliggjordes om att de gav felaktig information, som inte kunde ifrågasättas, eller som inte var kontrollerbart. Men all den kritiken har nu tillbakavisats av statsmakterna. Klimatforskningen har istället visat sig vara föredömligt med stor öppenhet för insyn, och rapporteringen har helt och hållet varit saklig och relevant. 100.000 år av konsekvenser Kärnkraftens vara eller inte vara Ett femtontal Greenpeace-aktivister placerade en mängd kärnavfallstunnor utanför miljödepartementet. Den svenska regeringens försök att lägga fram sitt omdiskuterade förslag om ny kärnkraft möter motstånd från alla håll |2010-03-23|  Regeringens sätt att stressa igenom lagförändringar är demokratiskt tveksamt. Det sker trots ett stort internt motstånd, det bryter mot Alliansens egna vallöften och har fått kritik från lagrådet som inte anser sig fått tid att behandla frågan tillräckligt.  Alliansens överenskommelse vilar dessutom på att inga subventioner ska ges till ny kärnkraft, men regeringen har inte ens kunnat definiera vad de avser med en subvention.  Propositionen innebär att förbudet mot ny kärnkraft tas bort. Samtidigt försvinner politikernas centrala verktyg för att ställa om energisystemet – möjligheten att besluta om att ersätta kärnreaktorer med andra mer hållbara alternativ. Frågan avgörs i riksdagen den 17 juni. Om riksdagsledamöterna röstar ja till ny kärnkraft är det ett beslut med 100 000 år av konsekvenser. Det är absurt att vi använder oss av kärnkraft trots att vi idag inte vet vad vi ska göra med avfallet. Ny kärnkraft innebär tusentals ytterligare ton högaktivt kärnavfall som är extremt långlivat. Genom satsningar på energieffektiviseringar och förnybar elproduktion går det att ersätta kärnkraften i Sverige. Men trots att det är möjligt fattas fortfarande de långsiktiga energipolitiska beslut som slår fast vägen mot 100 procent förnybart och därmed tydliggör spelreglerna för energimarknadens aktörer. Förnybart kan leverera den el Sverige behöver, på ett hållbart och flexibelt sätt. Att öppna för kärnkraft är inte bara onödigt, det är att gå bakåt istället för framåt mot målet om en miljövänlig, trygg energiförsörjning. Ludvig Tillman,  Greenpeace talesperson i energifrågor Imam Hassan Moussa: – Vi förkastar alla former av terrorism |2010-03-17| Uttalande från kommittén för bevarande av islams heliga symboler:  Nyhetsmedia har i dagarna rapporterat om långt framskridna planer att döda konstnären Lars Vilks, som sommaren 2007 ritade en nidbild av Profeten Muhammad – frid vare med honom. Detta oroväckande avslöjande har gett upphov till en mängd kommentarer och analyser. Vissa svenska tidningar har rentav sett sig föranledda att – i förklarande syfte – åter publicera nidbilden.  Med anledning av denna händelseutveckling, vill kommittén uttala följande:  – Vi förkastar, fördömer och beklagar alla former av terrorism, våld, övergrepp och hot – mot enskilda människor såväl som mot stater, liksom vi protesterar mot alla kränkningar av Guds profeter och de religiösa symboler, som vi troende håller heliga.  – Vi uppmanar människor av god vilja att samarbeta för fred, frihet, samexistens, dialog och dynamisk mångfald, ett samhälle, där vi respekterar varandra och är beredda att lära av varandra. På så sätt har vi större möjligheter förhindra både kränkningar och övergrepp i framtiden.  – Vi uppmanar alla att besinna sig, att inte infektera relationerna mellan olika grupper i det svenska samhället, utan istället hjälpas åt att tillsammans bygga dagens och morgondagens Sverige, ett land som vi fortsätter att vara stolta över.  Svenska Kommittén för Kunskap om Profeten Muhammad och Försvarande av Islams Helgedomar Imam Hassan Moussa, ordförande Politisk anomali: Moderater bakom Sverigedemokraterna Moderat dominans i SD:s ledning, i syfte att splittra det röd-gröna samarbetet, visar på att det är någonting ruttet i konungariket Sverige. Svensk politik börjar alltmer likna 30-talets Tyskland, som handlade om kampen över makten, till vilket pris som helst.  Paul Lindberg:  |2010-03-17|  Med vilken rätt kan ett uttalat främlingsparti få ta plats i det svenska parlamentariska systemet? Ja, det kan bara ske med självtagarrätten, med stöd av alla dem, som till vilket pris som helst vill krossa och förinta det rödgröna samarbetet.  SD kan inte ta sig fram av egen kraft, utan stöd av alla dem som menar att de vill dö för SD:s rätt att få bekämpa främlingar och det rödgröna samarbetet. Dö gärna, men gör det hellre till främlingarnas försvar. Under något decennium har irritationen över Socialdemokratins politiska dominans urartat i en vilja för en totalseger – och för all framtid. Detta oavsett om det skadar den ytterst sköra lilla demokrati som ännu finns. Vi vet att det är moderater som ligger bakom SD. Nu borde det bli upp till Moderaterna att heligt ta avstånd mot dessa politiska anomalier.  Herbert Tingsten (tidigare chefredaktör på DN) beskrev sådan politisk smutsbyk i sin bok Nazismens och fascismens idéer, 1965, Aldus/Bonniers.  Han skrev: "Det snabba uppbyggandet av våldsregimer utan motstycke i historien, rasförföljelser och världskrig orsakades av att grumliga tankesystem omsattes i verklighet av hänsynslösa ledare och slaviskt trogna funktionärer." Det första valet som SD deltog i, visades att en hel del av rösterna kom från Socialdemokratiska väljarkåren. Av detta drogs slutsatsen att Socialdemokraterna skulle kunna splittras, under förutsättning att SD kunde växa lite mera lagom, så att de antingen kunde bli ett vågmästarparti, eller att de kan stjälpa det rödgröna samarbetet. Men det kan faktiskt vara ett dumdristigt självmål, eftersom SD:s framgångar i senare väljarundersökningar, mera ser ut som att de suger musten ur alliansens egna partier.  En eventuell regeringsbildning med stöd av SD, bör aldrig få ett erkännande, med tanke på att riksdagspartierna avsvurit sig allt regeringssamarbete med detta främlingsfientliga parti. Stoppa Förbifart Stockholm Bättre kollektivtrafik för alla En lång kall vinter med en eftersatt och nedsliten kollektivtrafik, fick Stockholm att sluta fungera. Det blir Stockholmarnas minne av vintern 2010. Hundratusentals trafikanter sveks av Stockholmspolitikerna. Samma politiker har tagit beslutet för den mastodontiska prioriteringen av Förbifart Stockholm, med enorma skattekostnader.  Paul Lindberg: |2010-03-14|  Infrastrukturministerns reaktion på kritiken mot den dåliga skötseln av kollektivtrafiken blev, voilà – en ny kollektivtrafiklag. Resenärernas valfrihet ska öka – bara så där.  Genom lagstadgad avreglering av kollektivtrafiken ska allt ordna upp sig, det var ministerns svar på hur regeringen ska åstadkomma en hållbar kollektivtrafik. Kollektivtrafiken har faktiskt inte fungerat bra ens under lugnaste väderförhållanden de senaste åren – vad det gäller riksjärnvägen i allmänhet, och Stockholms länstrafik i synnerhet. Materialunderhållet är försummat och nedgånget, och i behov av kvantitativ och kvalitativ utbyggnad i en mycket stor omfattning. 300.000 nya invånare på 10 år Medan Stockholmsregionen ökar sin befolkning med omkring 30.000 invånare per år, eller med 300 000 invånare på 10 år, så har utvecklingen av kollektivtrafik inte på något vis hängt med.  Under en kort och intensiv politisk mandatperiod, har massiva motorvägsbyggen istället kommit tillstånd, så som norra länken, och med  flera andra vägprojekt. Motorvägsbyggen har utvecklats med en överkapacitet, medan den allmänna kollektivtrafiken ständigt försämrats, på grund av överbelastning och brister i underhåll, och med försummelsen av ekonomisk prioritering. Konsekvenserna av detta har Stockholms invånare fått smaka på under denna smällkalla vinter, med påtvingade promenader i tjugograders kyla. BEHOVET AV ETT SAMHÄLLE All erfarenhet visar att en storstad är i behov av samhällsplanering, och en effektiv samordning för en homogen kollektivtrafikapparat, som ska kunna täcka alla trafikkanternas behov. Samhället ska kunna garantera sina medborgare detta. Medan en uppsjö av entreprenörer rimligtvis aldrig kan garantera något sådant. Entreprenörerna som årligen tvingas att pressa anbuden, för att överhuvudtaget kunna få ta del av att utföra tjänster, kan aldrig ersättas av samhällets ansvar och utförande. Förhoppningarna till entreprenörslösningar, med ett kollektivtrafikbehov av Stockholmsregionens omfattning, har redan visat sig vara ohållbart.  Gärna entreprenörsanda, men först en ansvarsfull samhällsekonomisk styrning bort från mastodontprojekt som Förbifart Stockholm. Behovet av ett starkt samhälle är grundvalen  för en genomgripande förbättring av Stockholmsregions försummade kollektivtrafik! IPCC och sanningen Glaciärerna smälter faktiskt! Desinformation och destruktiva anklagelser mot FN:s klimatpanel IPCC är ett allvarligt hot, både mot demokratin och en fri vetenskap. Anklagelser att IPCC är politikerstyrt och av den anledningen styrts att rapportera om hotet från globala uppvärmningen är skrattretande och en förvriden verklighetssyn. Det är knappast makthavarna som varit hörsamma för klimatpanelens varningar. Paul Lindberg:  |2010-01-21|  Att skapa misstro. eller att vilseleda mot IPCC:s rapporter på grund av oviljan till solidaritet för nästkommande generationer visar på uselhet, och ska jämställas med brott mot mänskligheten. Nästkommande generationer är helt beroende av hur vi i det närmaste löser vår tids skadegörelse och misshushållning. Visst är det politiker som styr och ställer, och som bestämmer agendan, det visade Köpenhamnsmötet med all tydlig önskvärdhet. Men det var knappast IPCC som svek sanningarna. Maktens primadonnor, med USA, EU och Kina i spetsen agerade som om klimatmötet gällde enbart hegemonin över den växande världsekonomin. De fick istället den globala uppvärmningens förhandlingsinnehåll att likna kejsarens nya kläder, eller krig är fred, eller att Förintelsen aldrig existerat – eller med liknande subversiva bortförklaringar. Mammon råder över världsordningen Jag har flera gånger nämnt Jesusbegreppet "Mammon" i mina texter, vilket kan ha fått icketroende människor, och för all del även troende, att höja på ögonbrynen en aning. Men på den punkten menar jag blodigt allvar. Det Jesus förfasade sig över, och varnade om, är helt relevant med det som nu sker med den reellt existerande världsordningen. Ett faktum som kräver största möjliga uppmärksamhet. Och största möjliga mobilisering för kärlek och rättvisa för alla människor på planeten Jorden! Om det är sant, som en majoritet av världens klimatforskare rapporterat om, så leder den nuvarande livsstilen rakt in i en katastrof. Vi kan se en början till detta redan i dag.  Världsordningen är den perverterade Mammons civilisation, som bevisligen förstör både människor och själva livsbetingelserna. Mammon har sina vasaller och görare, som går ärenden för den bankrutta ekonomiska världsordningen, och som aldrig någonsin kan skapa det ändamålsenliga och goda samhället. Det Jesus kallar "Ljusriket!". ANKLAGELSER MOT IPCC Många regimledare runt om i världen vill helst sopa problemet om den globala uppvärmningen under mattan. De tycks mena att lösningen av problemet med den globala uppvärmningen inte riktigt är deras race. Vissa vill låta fördröja överenskommelserna, och skjuta problemen till framtiden. Många människor i den rika världen tilltalas säkert av sådana värderingar. Vi vet att president Obama har haft problem med det amerikanska folkets livsstil. Länder som Indien och Kina har äntligen kommit på ekonomisk plussida med sina ekonomier – från fattigdom till möjligheten att kunna bli ekonomiska superstater. Ingenting tycks få stå i vägen för denna utveckling. Planeten Jordens framtid ser för närvarande ganska dyster ut.  Samtidigt med oviljan till överenskommelser – som heller ingen invigd har kunnat tro på – så smälter världens glaciärer i en takt som ingen kunnat förutspå. Mot detta om smältande glaciärer har försök gjorts för att misstänkliggöra de vetenskapliga forskningsrapporterna. IDEOLOGISK KVERULANS FRÅN LIVSSTILSBEVARARNA När IPCC menade att Himalayas glaciärer skulle kunna smälta under en period av omkring 35 år (2007 års IPCC-rapport), så var detta en uppskattning om en möjlighet, mer än av en exakt tidsangivelse. Och så blev också denna rapport i år, 2010, attackerad av professor Georg Kaser vid universitetet i Innsbruck i Österrike. Kaser var själv med att göra rapporten (2007) om glaciärsmältningen för IPCC:s räkning. Enligt Kaser tar det hundratals år för Himalayas glaciärer att smälta, eftersom isen är omkring 400 meter tjock. Uppgifterna om tidsangivelsen för Himalayas issmältning kommer från Indisk forskning och rapporterades först i New Scientist redan för 10 år sedan. Världsnaturfonden WWF ansåg att IPCC:s rapport från 2007 var riktig, och att Georg Kaser inte haft rätt i sak med sin kritik. IPCC:s ordförande professor Rajendra Pachauri har också vänt sig mot dem som misstänkliggör klimatforskarnas rapporter. Oseriösa kritiker mot IPCC-rapporterna är mestadels inte forskare, och med uppfattningen att de hellre ställer sig bakom de krafter som helt enkelt vill att IPCC ska ha fel. Vissa av dessa krafter vill heller inte att världssamfundet ska behöva vara solidariska mot framtida generationer. Hos dem är egoism en politisk ideologi. Det finns många seriösa kritiker, men de arbetar för IPCC:s bästa. Men trots Georg Kasers kritik, specifikt det som gäller glaciärerna på Himalaya, så är Kasel i övrigt helt lojal mot IPCC, och dess arbete och rapporteringar i dess helhet. I december 2009 höll Nepals regering ett möte högst upp vid glaciärerna, nära Mount Everest, för att uppmärksamma glaciärsmältningen. Och det som nu sker  med issmältningen i Himalaya, är tyvärr just det som rapporterades 2007. IPCC:s trovärdighet är det få seriösa forskare som ifrågasätter. Däremot finns det vissa journalister som vill gå andra politiska ärenden, som enbart gynnar de kortsiktiga intressena. Och dessa intressen bestäms av världsordningens ledning som Jesus kallade Mammon.   Maktpolitikens klimatkrasch Det geopolitiska läget Klimatkrisen består och världen väntar otåligt på godtagbara lösningar. Vad händer efter Köpenhamn? Miljöminister Andreas Carlgren anser att det globala klimatsamarbetet måste stärkas för att minska risken för "klimatnationalism".  Paul Lindberg:  |2010-01-10| Att stärka det globala klimatsamarbetet är givetvis bra och nödvändigt, men alldeles otillräckligt. EU måste också föregå med de kraftfulla och goda exemplen. Redan innan Köpenhamnsmötet visste vi att förhandlingarna kommer att saboteras av just "klimatnationalism" – det var förutsägbart. Det Andreas Carlgren själv uttalar om ökat globalt miljösamarbete, att få det att fungera med realiserbara resultat, kan alltså få sin möjliga giltighet genom en eventuell parallell prioritetsordning: » Stärk det globala klimatsamarbetet, för att hindra klimatnationalism, och för att uppnå realiserbara resultat. » Verka för att EU tar initiativet som pådrivande klimatmotor med en tydlig igångsättning av de goda exemplen, genom bland annat kraftfull miljölagstiftning och regelverk för varuhandelns import och export mellan EU och omvärlden.  » Sverige bör per omgående söka samarbete med de miljövilliga EU-nationer som redan uttalat viljan att föregå med miljöföredömliga insatser. Det internationella politiska rävspelet, och de uppskruvade förväntningarna av en klimatöverenskommelse, leder självklart till frustration och defaitism hos en stor allmänhet. Även om miljörörelserna mobiliseras och stärks, och kräver resolutare resultat. Kina och USA står alltså för hälften av världens koldioxidutsläpp, men är de mest ovilliga att komma till skott i ett globalt klimatsamarbete. Kina har tagit steget från fattigdom till en världsmakt, som växer och växer och som inte tycks kunna hejda sig. USA med en befolkning som är hjärntvättade att vara egoister och vara sig själv nog, de vill inte ändra sin livsstil, även om världen drabbas av en klimatkrasch.  Med en situation med länder som Kina och USA och en annalkande klimatkatastrof, vilket knappast är överord, skulle EU kunna bryta dödläget, och bli den nyckel som låser upp problematiken. Det skulle kunna fungera genom EU- initiativet att verka som en pådrivande klimatmotor, med de goda exemplen, för en levande framtid! Köpenhamn och oförmågan Mammon ödelägger livsbetingelserna "Ni kan inte tjäna både Gud och Mammon!", säger Jesus. Och Gud och livet på planeten Jorden har inte blivit betjänta av det eländiga klimatmötet i Köpenhamn. Mammons representanter, som utgör världsordningens makthavare, klarar inte av att stoppa den globala uppvärmningen, som de också själva är ansvariga för.  Paul Lindberg: |2009-12-19| Var och en borde själv kunna begripa vad vi står inför, och vilka val som krävs av var och en. Behövs Mammon? Svaret enligt Jesus är att Mammon inte behövs!  Det Jesus sagt, har han också alltid menat! Frågan som ställs till er alla är: vad vill ni göra med det som nu ligger framför er? Det grandiosa klimatmötet smälte samman precis som planetens glaciärer för närvarande håller på att göra. Klimatmötets scenario var väntat, men med hoppet att något mirakulöst ändå skulle hända in i det sista. President Obama sågs som den som till sist skulle vända dysterheten till ett hopp. Men tyvärr, så blev det inte. När tidigare vicepresidenten Al Gore gjorde klart att mänskligheten är på rak kurs in i en omfattande världskatastrof, på grund av den globala uppvärmningen, så tog många detta på största allvar. De som inte gjorde det var den politiska världsmakten. De misstrodde Al Gore, och många misstänkliggjorde honom. Tidigare presidenten George Busch (d.ä.) uttalade mycket grova kränkningar mot Al Gore, som att vicepresidenten inte var riktigt klok, och idiotförklarade honom. Sedan dess har Al Gore upprättats, bland annat med ett Nobelpris, tillsammans med IPCC.  Nästa klimatmöte är planerat till år 2013, men till dess är det helt nödvändigt att så många länder som möjligt redan är igång med klimatsmarta lösningar. Det går alltså inte att vänta till dess, då kollapsar de balanserande miljösystemen – eftersom miljösystemen redan i dag kollapsar runt om i världen.  Ett gigantiskt problem som står för dörren är om de södra havens vattentemperatur överstiger 28 grader, då kan klimatkaos utvecklas, med väderförändringar av tornados och turbulenser i vädren som vi knappast kan skydda oss mot. Tendenser av klimatkaos anses av klimat- och väderforskningen redan börjat. Statistiken med rekordstora tornados har ökat och karaktären av tornados i dag är också i en större omfattning än tidigare. VAD KAN GÖRAS? Det finns ännu möjligheter till förändringar. Även om tiden är knapp. En möjlighet är att de länder som kan, i exempelvis Europa, tar stegen för enskilda föredömliga åtaganden, oavsett om vissa länder i världen i nuläget inte gör detsamma. I Europa finns det nämligen en hel del länder som vill föregå med de goda exemplen, och med de behov som finns förändra den reellt existerande orsaken till den globala uppvärmningen. Med ett samfällt Europa i en allomfattande klimatsmart utveckling kan handelskrav ställas mot omvärlden, genom klara handelsregler för en hållbar utveckling.  Att lita på Mammons dödfödda handlingsförlamning räcker alltså inte till.  I Sverige borde miljörörelsen och kyrkorna tillsammans, med alla till buds stående krafter kunna åstadkomma kraftfullare påtryckningar i ett gemensamt upprop för omedelbara åtgärder. Det gäller kraven på kraftfulla lagändringar:  att inte enbart lita på näringslivets fria vilja till förändringar;  att ge klara riktlinjer för en kraftfull livsstilsförändring;  att sätta klarare gränser mot finansspekulation; att stoppa kärnkraften, som redan idag är ett dödshot mot framtiden. Den globala världshandeln är mera ett hot än ett löfte för världens ekonomiska utveckling. Varuhandeln och framställningen av livsmedel bör i största möjliga utsträckning produceras regionalt, eller som licenstillverkning.  Kärnkraften utgör lika destruktiva hot mot framtida generationer som den globala uppvärmningen och måste totalförbjudas. Det finns mycket att tillägga. Och Mammons ansvarslöshet måste avlösas av en den gröna och ansvarsfulla livsstilens humana civilisation. "Fullgör allt som är rättfärdigt!", och "Se till att saltet har kraft till förändring!" Köpenhamn och fortsättningen: Behov av livsstilsförändring Andreas Carlgrens (C) uttalande: "Köpenhamn ska inte ses som ett steg, det är steget."  Detta tvärsäkra yttrande gav diffusa signaler för en uppgivenhet, eller, hit men inte längre? Om Carlgren med detta   uttalande syftar på något av en strategi eller taktik – eller något, så blir det bara obegripligt. Det första steget för ett klimatavtal är det som sker nu i december i Köpenhamn. Det är ett faktum. Det vi hittills har fått information kring, från de industriella supermakterna, handlar om "vissa" åtaganden för att minska utsläppen av växthusgaser – mindre än 20 procent. Kraven från miljörörelsen ligger på 40 procent till år 2020, vilket grundar sig på den internationella klimatforskningens krav. Minskningen av växthusgaser måste ned till nivåer som säkrar framtidens generationer för acceptabla livsbetingelser.  Enligt forskningsrapporter från IPCC måste växthusgaserna upphöra till hundra procent, vilket inte alls behöver ses som en omöjlighet. Lösningar finns redan. Och många länder är redan i stargroparna till förändringar. Politikerna borde därför handla mera offensivt i kraven på förändringar, istället för den mjäkighet som vi nu ser runt om i världen. Vissa industrier är negativa till förändringar, medan andra ser de ekonomiska och innovativa möjligheterna. Av ovanstående anledning blir klimatöverenskommelsen i Köpenhamn  första steget! Det steget måste följas av steg efter steg, ända fram till att en hållbar miljöbalans, som med bestämdhet kan garanteras. Men tiden är knapp. Europeiska miljöbyrån EEB ställer världssamfundet på betydligt högre krav och på ökat tempo, med ambitiösare mål och bredd för miljöåtgärderna. Köpenhamnsmötet måste alltså ses som en start, eftersom överenskommelsen redan på förhand kan anses som otillräcklig, med tanke på det som redan utlovats.  Vad som skulle kunna önskas av klimatavtalet i Köpenhamn är att överenskommelsen övergår våra förväntningar, och får en dugligare start för fortsatt ökad takt för nya klimatöverenskommelser. Paul Lindberg   Socialdemokraterna och förbifart Stockholm: Föredömlighet i miljöpolitiken? "Sluta skruva ned förhoppningarna!" Det uppmanade oppositionsledarna till statsminister Fredrik Reinfeldt. De menade att Reinfeldt verkade alltför uppgiven inför Köpenhamnsmötet nu i december. Det var en bra uppmaning, men som tydligen inte gäller Socialdemokraterna själva. Klargörande rapporter från klimatforskningen, med uppmaningar till den rika världen om nödvändiga livsstilsförändringar, som den allra bästa och långsiktiga åtgärden mot den globala uppvärmningen, nonchalerades totalt av S då de gav stöd för byggandet av "förbifart Stockholm".  Stödet gick som en elchock genom många sosseanhängare och en hel miljörörelse. Det beslutet var också ett förräderi mot framtida generationer.  Alla de ungdomar som i engagemang mot det globala miljöhotet blev svikna av Sveriges största parti, som i alliansen med de två andra oppositionspartierna, svek även dessa partier. Ett mycket märkligt politiskt handlande. Ett beslut som är demoraliserande och kan ge upphov till frustration och destruktivitet. En bedjan och en vädjan till S-ledningen om att ödmjukt krypa till korset, och istället för en miljöförstörande motorväg i kolossalformat, verka för att alla resurserna investeras i en föredömlig regional storsatsning av en kollektivtrafik för alla samhällets medborgare! På så sätt slipper S-ledningen att svika både sin egen valmanskår och sina allianspartier. Att våga göra en hedersam kovändning och kraftfullt stoppa förbifart Stockholm, skulle uppskattas av en sannolik majoritet av svenska folket! För rättvisans skull! Paul Lindberg  Äkta kärlek och den fria viljan: Hatet i Guds namn Förmågan att älska sin nästa har inte varit en självklarhet. Förmågan att älska varandra i ett äktenskap har heller inte varit så självklart, under solens gång. Människor har många gånger tvingats ingå äktenskap på grund av konvenansen enligt rådande normer. Äktenskap blev o-äktenskap på grund av den påtvingade och ofrivilliga normeringen över den fria viljan. Kärleken togs ifrån dem som älskade sin nästa. Äktenskap grundad på kärlek är en ganska sen företeelse i civilisationen. Och människor tycks vara tafatta och ovana vid den friheten. Friheten kan därför ta snedsprång i uttryck som egoism och hänsynslöshet, vilket skadar och deformerar. Men friheten till kärlek tillhör den medborgerliga rättigheten och är den goda viljans triumf. Kärlekens mångfald måste därför tolereras av alla. Orsaken till ovilja mot samkönade äktenskap, exempelvis, har sin banala grund i värderingen att "de är inte som vi". Denna värdering tillhör den fundamentala fördomen i stort, vad det gäller oviljan till människors olikheter.  Fördomarna genom tiderna bearbetades, odlades och definierades fram till normer och traditioner. Människornas egna fördomar förklarades av dem själva som Guds vilja och uttryckliga ord. Att skylla på Guds vilja skulle göra den hatskyldige oskyldig. Ansvaret lades istället på Gud genom falsk tro. Stenar lades framför andra människor att snava över. Lidandet och sorgen blev fruktansvärt. Fördomar grundat på värderingen ”de är inte som oss”, har givit upphov till rasism och intolerans, och en historisk splittring mellan människorna. Människa har missat målet att vara människa. Denna synd lever ännu kvar bland Jordens människor. Och konkret: Ni som har dubiösa misstankar mot kärlekens mångfald, och som inte vill att fördomar ska betraktas för vad de i verkligheten är, ni skadar de människor som drabbas av era värderingar. Ni är medskyldiga till att människor förföljs och diskrimineras. Och denna börda skulle ni inte behöva bära om inte Jesus så klart och tydligt hade predikat vad kärlek, rättvisa och tolerans innebär. Sök inte misstänkliggöra andras kärlek, leta hellre upp era egna fördomar, och gör upp med dem!  Paul Lindberg Centerpartiet fick som de ville: Förbifart Stockholm och opinionen Med en opinionsundersökning kan beställaren få precis det som önskas. Centerpartiet beställde en opinionsundersökning av Novus Group för att visa vad medborgarna ska tycka om byggnationen av Förbifart Stockholm. Och "opnionsresultatet" blev precis så behändigt som Centerpartiets ledning ville ha det. Vilken sabla tur för Centerpartiet, rena slumpen! Om beställarna själva bestämmer villkoren för vad de vill fråga om, så blir ju svaren därefter. Novus Group ser det som sin uppgift att snabbt och precist erbjuda en relevant och tillförlitlig information. De erbjuder lösningar och modeller med ett nytt och modernt tänk inom områden som opinion, marknad och "loyalty", som de själva beskriver det hela. Loyalty betyder lojalitet och trofasthet – till uppdragsgivaren, of course. Ett annat opinionsföretag, Synovate, beskriver sina tjänster som resultatet av deras kunders önskemål. Allt de gör har ett enda överordnat mål – att göra deras kunder ännu mer framgångsrika, som de själva uttrycker sig. Eftersom Synovates "kunder" ofta har en unik situation, skräddarsyr de undersökningsprojekten, berättar de. Utgångspunkten för Synovate när de arbetar för sina kunder är att alla individer har en inre drivkraft. Och med rätt kompetens, förutsättningar och coachning blir denna till Handlingskraft, enligt dem själva. Genom dessa marknadens opinionsföretag så behövs inga propagandaministerier. Beställarna kan av opinionsföretagen köpa opinion för sina speciella särintressen.  Centerpartiets beställda resultat blev väldigt negativa sifror för att Förbifart Stockholm ska byggas, hela 72 procent av 1000 tillfrågade människor.  Svenska kyrkan ställde i en tidigare opinionsfråga till svenska folket som gällde frågan om den globala uppvärmningen. Svaren blev hela 80 procent, med kraven att statsmakterna måste prioritera arbetet för att motverka den globala uppvärmningen som gäller Jordens framtid. *** Stockholms nya biskop: Lycka till Eva Brunne! Eva Brunne vigs den 8 november till Stockholms stifts nya biskop.  Stockholms stifts nya andliga ledare, med personlig erfarenhet av att vara människa bland dem som förföljs och trakasseras runt om i världen.  Eva Brunne lever i partnerskap med Gunilla Lindén och har en liten treårig son tillsammans.   Vi är många som gläds och är stolta över att Eva Brunne efterträder Caroline Krook, som vi också avtackar för hennes föredömlighet. Foto Svk / Lasse Söderberg – Jag är väldigt glad över det förtroende som har visats mig, säger Eva Brunne i ett pressmeddelande från Stockholms stift.  – Nu kommer jag att göra allt som jag förmår för att motsvara förväntningarna på mig som biskop och andlig ledare i Stockholms stift. Bed för mig så som jag ber för er. Till tidningen QX uttalade Eva Brunne att hon vill tala tydligt om Jesus Kristus!   *** Den hycklande moralisten: Göran Hägglund – moralpopulisten Göran Hägglund, KD, tror sig vara folkets röst. Som talesman för Riksdagens minsta parti förvägrar han fördomsfullt legitimiteten för samkönade äktenskap. KD har under Göran Hägglunds ledning varit försvarare av fördomar samt verkat för att göra intoleransen rumsren.  I DN-debatt ser han "en växande klyfta mellan folk och etablissemang och detta är i grunden ett demokratiproblem", enligt Göran Hägglund.  Om den växande klyftan är numera en majoritet av Sveriges befolkning helt medvetna om. Men hans syftning gäller något helt annat än folkets medvetande. De flesta i Sverige inser att samhällsklyftor och orättvisor ökat markant, och ur detta uppstår sociala problem i en omfattande destruktiv utveckling.  Konsekvenser visar sig bland annat i förortssegregationen, med frustration och destruktivt ungdomsvåld, som föder en växande subkultur med långlivade konsekvenser. Och det skadar just dem som vantrivs under förnedringen. Regeringsmakten är ansvariga för en rättvis lösning av detta olyckliga samhällsproblem. Det duger inte bara med polisiära lösningar, då blir det aldrig någon lösning. Kristdemokraterna tog sig ett partinamn med ett ursprung från en kristen rörelse, med från början värderingar för kärlek och rättvisa för de mest utsatta i samhället. Hos dem fanns Jesus radikalitet för en verklig rättvisa.  Av dessa ideal finns ingenting kvar hos Kristdemokraterna, på grund av dem som tog över partiet. Men Jesusidealen finns naturligtvis kvar bland enskilda medlemmar.  Av namnet blev bara "demokraterna" kvar, för Jesus finns knappast med i detta parti längre. Och av det som blev kvar förenas KD med andra partier som också kallar sig "demokraterna",  då syftar jag inte alls på Socialdemokraterna, utan på Sverigedemokraterna och Nationaldemokraterna.  Jag ser numera Kristdemokraterna under Göran Hägglunds populistiska ledning bara som ett trätande trillingparti ihop med dessa "demokrati partier". Partinamnen har aldrig haft någon ärlig relevans till verkligheten. Samma partiledning, har av partisekreteraren Lennart Sjögren, på fullt allvar bjudit in mediaankan Anna Anka som ett dragplåster, vilket stoppades av kvinnoförbundets ordförande Maria Fält. Kvinnoförbundet ville tydligen inte längre låta sig mästras av den rejält skamfilade manliga ledningen, med deras torftiga sexuella ideal.  Paul Lindberg (2009-09-19)  *** Förbifart Stockholm  Mammons miljökrig Beslutet att bygga Förbifart Stockholm visar ett fullständigt förakt till allt vad förnuft och demokrati heter! Om det är sant att planeten Jorden står inför en global uppvärmning, som kan komma att omöjliggöra framtida generationers överlevnad, så är detta vägbygge ett flagrant brott mot mänskligheten! Alla instanser som tagit ställning till detta gigantiska motorvägsbygge har samfällt givit ett klart NEJ. Sveriges demokratiska institutioner och remissinstanser har blivit helt överkörda av destruktiva maktmänniskors egenmäktiga beslut kring denna livsviktiga fråga.  Just detta att våra expertorganisationer har gett ett klart nej, innebär inte att de är motsträviga till utvecklingen. Tvärtom, de om några har tagit sitt ansvar för att det överhuvudtaget ska finnas en framtid att utveckla, även för framtida generationer.  Nuets politiska marodörer kan genom manipulativa och parlamentariska beslut, delvis orsaka en snar framtida miljökollaps. Vad ska vi ha politiker till om de använder sig av sovjetmodeller, och inte vill föregå med gott exempel när det gäller människans elementära behov för överlevnad! En rad av landets främsta remissinstanser har sagt nej: samtliga miljöorganisationer, Sika, statens institut för kommunikationsanalys, Naturvårdsverket, trafikforskarna på våra högskolor (KTH med flera), samt en rad olika intresseorganisationer. Klimatforskarna säger enhälligt att vi måste ändra livsstil och ställa om hela samhället för överlevnad. Det är inga fanatiska domedagsröster som uttalar dessa ord, det är en samlad expertis av forskare inom samtliga områden som berör denna stora ödesfråga. I och med beslutet av motorvägsbygget görs Sveriges möjligheter att påverka miljötoppmötet i Köpenhamn i december mindre trovärdigt. Det gäller istället att föregå med gott exempel. Personligen har jag misstanken av att ansvariga politiker inte längre tror att det är realistiskt att stoppa den globala uppvärmningen. Eller att de helt enkelt struntar i miljöhotet och låter deras egoistiska livsstilideal få segra på bekostnad av en miljökraschad planet.  I båda fallen visar de, i så fall, att de är en fara för framtiden! Paul Lindberg (2009–09–04) *** Aftonbladet och antisemitism Benjamin Netanyahu, Israels premiärminister, krävde ett svenskt fördömande av en artikel i Aftonbladets skriven av Donald Boström. Artikeln tar upp palestinska anklagelser om att Israeliska armén 1992 tagit organ från döda människor. Bakom dessa uppgifter, som först uppkommit i Israel, kopplades sedan ihop med en korruptionsskandal och avslöjandena av organhandel i USA. Israelerna kallar detta för antisemitism, med utgångspunkt från att dessa uppgifter är osanna. I New Yersey, USA, arresterades i somras en större grupp, med bland andra judar, även rabbiner, för bland annat korruption och illegal handel av mänskliga organ. Om de varit skyldiga har vi ännu inte fått några klara besked om – och det är viktigt. Liknande beskyllningar har varit vanliga i historien på grund av antisemitism. Här fordras fortfarande klargöranden. Lägg inte locket på! Man kan förstå om judar av idag har en välgrundad känslighet mot anklagelser av detta slag. Och tänk om det verkligen är antisemitism som fortfarande frodas. Antisemitism finns fortfarande under ytan runt hela västvärlden. Och mediernas yttrandefrihet har många gånger överskridit anständighetens gränser.  Om Aftonbladets material varit osakliga, och haft direkt fel, borde svenska regeringen tydligare kunna visa ett avståndstagande från en sådan journalistik. Detta för att skydda yttrandefriheten och det moraliska ansvaret. Och med tanke på antisemitismens realiteter.  Sverige har inte gjort upp med vare sig antisemitism, främlingshat eller hatbrott, med tanke på nya politiska partier som står redo att föra den sortens politik vidare i vårt land. Sverige har inte gjort mycket för att bekämpa sådana rörelser, snarare tvärtom. Om Aftonbladet har rätt, då är det istället på sin plats att Israeliska regeringen ber både Aftonbladet och svenska regeringen om ursäkt. För det skulle i så fall vara ett anmärkningsvärt övertramp. Paul Lindberg (2009–08–28 *** Mammon och domedagen Hans Bergström, fd chefredaktör på DN, beklagar sig i en signerad ledare (DN 09-07-10) över, som han uttrycker det, "den undergångsmotiverade begeistring inför beslut om en ny världsordning". Bergströms val av rubrik "Den gröna fatwan" luktar fördomar på långt håll. Ja, fördomar från en frustrerad redaktör som andas något slags liberalhaverist. "Grön fatwa" kommer från ekonomerna Marian Radetzki och Nils Lundgren i en tidigare intervju i DN, och som Bergström fortsätter att spinna vidare på.  I både Sverige och USA vill inte mindre än 80 procent av dess befolkningar att krafttag måste till för att hindra den globala uppvärmningen. Och om detta raljerar Bergström och hans marknadsekonomer. De vill inte inse fakta. Bergström skriver: "Många av oss som betraktar sig som liberal, i vid mening, våndas inför den frälsningsatmosfär som omger dagens klimatdebatt."  Hans Bergström är besviken över att dagens klimatdebatt inte går i marknadens favör. Det bevisar kanske att forskningen gjort sig fria för den fria forskningen trots allt. Att Bergström inte har mycket till övers för troende människor har han tidigare visat i DN-artiklar. Han höjer Christer Sturmark och miljonärernas organisation Humanisterna till skyarna.  Jag själv, till skillnad från Bergström, höjer Jesus till skyarna! Bara därför att Jesus har hjälpt oss med sina principiella varningar kring dem som fördärvar planeten Jorden.  I den signerade ledaren desinformerar Bergström medvetet genom beskrivandet av "seriösa forskare", som således hävdar något annat än de "oseriösa forskarna".  Sådant trams gör inte Bergström trovärdig. IPCC:s forskare har en ganska klar och vetenskaplig bild av faktiska klimatförhållanden på planeten Jorden. När Bergström skriver om "serösa forskare" i plural, så är dessa forskare i en minoritet av forskarna. Att det finns delade meningar är självklart, men inte på det sätt som Bergström försöker insinuera.  Problemet som framförs är att vetenskapen förklarar att Jorden står inför ett fullbordat faktum: den globala uppvärmningen! Mot detta faktum står en marknadsekonomi som inte vill att verkligheten skall vara på detta sätt! Och därför försöker de intala sig själva, att de inte tror på vetenskapen, och denna "tro" vill de pådyvla alla andra! Detta är olyckligt! Bergström fortsätter: "Det är en svår uppgift att värna forskares frihet och civilkurage i ett samhällsklimat med utrymme bara för en sanning hos forskningsfinansiärer." Samma sak med ovanstående: en majoritet av forskarvärlden är ganska ense om sakernas tillstånd. DN:s nyliberala ideologi tycks vara ett medvetet propagandistiskt misstänkliggörande av forskarkåren, den demokratiska rörelsen, finansiärer, religiösa, miljöorganisationer, samt de 80 procent av medborgarna som anser att kraftfulla tag måste till för att hindra en global miljökollaps. Men det vill inte Hans Bergström, för hans "tro" är annorlunda än den forskande vetenskapens vetande! Paul Lindberg (2009–07–10) *** Christer Sanne, docent, KTH: Ökad konsumtion rena dödsfällan för Jorden ”Ökad konsumtion är inte lösningen på vare sig finanskrisen eller gapet mellan världens fattiga och rika. En återgång till överkonsumtion är att gräva planetens grav. För att världens rika och fattiga ska kunna närma sig varandra krävs både en annan värld av globala relationer och en mognare attityd till konsumtion och livsstil hos de rika”. "Finanskrisen skapade en vrede mot girigbukar och fusk. Toleransen för skattefusk krymper, skatteparadisen vacklar och stödet för en Tobinskatt ökar. Det kan användas för att lindra fattigdomen. Det borde åtminstone gå att få ihop några hundra miljarder dollar för att till exempel finansiera FN:s millenniemål (som nu hotar att bli en flopp). Vi har sett att resurserna finns. Bara viljan saknas hittills." Citat ur SvD *** Missanpassad livsstil Enligt Royal Societys hemsida är problemen med växthusgaser oöverstigliga om inte en helt ny livsstil kommer till stånd på planeten Jorden. John Shepherd, professor, och ledare för expertgruppen kring minskade utsläpp av växthusgaser, menar att de åtgärder som nu görs kan komma att misslyckas.  Han menar att nya beredskapsplaner redan nu måste till på grund av risker och osäkerhet.  På hemsidan har de rangordnat olika tekniska åtgärdsmöjligheter. Men påvisar samtidigt följderna med dessa åtgärder. » I första hand pekar de på att ta hand om koldioxid från kolkraftverken, och stoppa det under marken, enligt metoden CCS (Carbon Capure and Storage).  Denna metod är enligt Royal Society knappast möjlig att utföra, även om det annars kunde ha varit effektivast, kvantitativt sett. Metoden skulle dessutom bli mycket dyr, och ingen forskning har lyckats med metoden på något sätt ännu. Den anses ogenomförbar av många forskare. För framtida generationer skulle konsekvenserna bli ödesdigra. » Ett annat förslag är att mala ner kalkberg för spridning i världsnaturen, för att öka vittringen. Miljökonsekvenserna anses vara oerhört stora, och kostnaderna likaså. » Att stoppa skogsavverkning i hela världen, och öka trädplantering för att öka koldioxidupptagningen. Det skulle kunna fungera, men marken som skulle behöva användas, är redan upptagen för odling av livsmedel och andra industrigrödor. Effekten skulle bli minimal. » Om de globala väderleksförhållandena förändras drastiskt, så förslår vissa forskare att det kan gå att spruta ut partiklar i stratosfären. Men konsekvenserna för ozonskiktet kan bli förödande, menar samma forskare. » Gigantiskt stora speglar, i massomfattning kan reflektera en del av solinstrålningen. Men det skulle ta oerhörd lång tid, och en hel del raketuppskjutningar för att det skulle vara möjligt. Framförallt tycks förslaget ur ekonomisk synpunkt vara det allra dyraste. » Att spruta vattenånga från fartyg för att öka molntäcket, skulle kunna ge en bromsad instrålningseffekt, föreslås av andra forskare inom vissa företag.  Alla dessa förslag har uppstått som motivation om vad som kan göras för att bromsa den globala uppvärmningen.  De kreativa uppslagen har haft en enda tanke: att inte behöva ändra på människans livsstil. Att kunna fortsätta som förut, visserligen med vissa miljömodifikationer. Tron att det går att lösa alla miljöproblem endast med ingenjörkonst, är något som politiker ofta tror på, men sällan ingenjörer. Det är många gånger teknologie forskare som är de som varnar för dessa lösningar. Det enklaste och billigaste är trots allt att samhället får en positiv och ändamålsenlig teknologiutveckling som relaterar till människans och naturens reella behov. Det enkla ligger många gånger framför oss. Exempelvis är en avancerad utveckling av kollektivtrafik ett ekonomiskt och försvarbart alternativ.  Världen går inte under på grund av att en missanpassad livsstil ersätts av en ändamålsenlig och anpassad teknologi för hela världens behov! Paul Lindberg